Regeringen KU-anmäls

2023 02 20

Det bekräftar V-ledaren Nooshi Dadgostar för SR Ekot.

Beslutet har tagits efter uppgifter om att regeringen förlorat intäkter på flera miljarder kronor från elbolagen under vinter.  Elbolagens övervinster har inte omfördelats till elkunderna, vilket Dagens Nyheter rapporterade om på måndagsmorgonen.

I övriga EU har övervinsterna omfördelas till elkunderna. Sverige sticker därmed ut som det enda land som inte infört ett intäktstak under vinterns kritiska period med skenande elpriser.

EU-förordning

Vid ett krismöte i Bryssel den 30 september enades EU-länderna  ett antal krisåtgärder för att dämpa effekterna av den pågående energikrisen, däribland ett intäktstak för vissa elproducenter. Intäktstaket föreslogs tillämpas med start 1 december 2022. 

I slutet av november meddelade regeringen att förordningens bestämmelser om intäktstaket behöver kompletteras med nationell lagstiftning och att det därför inte är möjligt att tillämpa reglerna i Sverige från och med 1 december 2022 utan som tidigast från 1 mars 2023. 

Fördröjningen innebär en dyr affär för skattebetalarna.

–  Beräkningarna visar att det handlar om missade intäkter på flera miljarder kronor, framhåller DN.

 Energimarknadsinspektionens analytiker Fredrik Beskow bekräftar tidningens slutsats.

– Enbart i januari och februari handlar det om 6,1 miljarder kronor, enligt våra beräkningar. Men det är en grov skattning, säger han till DN.

”Det är orimligt”

Nooshi Dagostar motiverar KU-anmälan av Ebba Busch och Elisabeth Sventesson i en intervju med SR Ekot.

– De försöker beröva hushållen på enorma summor. Att inte använda lagstiftningen utan i stället gynna elbolagen som fått behålla hushållens pengar. Det är helt orimligt, säger hon till radiokanalen.

”Ska tillämpas direkt”

Vidare hävdar Dadgostar att regeringens påståenden om varför EU-förordningen inte kunnat tillämpas under vintern är ”felaktiga".

Regeringen har framhållit att  kompletterande lagstiftning behövs innan vinsttaket implementeras och att  taket även bedöms som en typ av ny skatt.

I Sverige får skatter i regel inte implementeras retroaktivt, därav behövs en kompletterande lagstiftning, enligt regeringen. 

Flera experter dömer dock ut motiveringen.

Mats Tjernberg, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet, påpekar att EU-förordningen trädde i kraft redan 8 oktober.

– Det gör att det inte finns någon risk för retroaktivitet. Det är ovanligt att Sverige utmanar EU-rätten på det här sättet, säger han till DN.

Marc Gren, jurist på PWC och tidigare huvudman för punktskatter på finansdepartementet, konstaterar att ”en förordning ska tillämpas direkt” i en intervju med samma tidning.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Mest hatade inredningsdetaljen i Sverige – “Ändå många som har den”

2025 07 02

Det är undersökningsföretaget Verian som har genomfört undersökningen på uppdrag av Fastighetsbyrån.

Där framgår att den klassiska Carpe Diem-skylten hatas mest av det svenska folket.

Det framhåller Fastighetsbyrån i ett pressmeddelande.

Mest hatad

Fastighetsbyrån har i en ny undersökning genomförd av Verian frågat svenskar i åldern 18–84 år om vilken den värsta inredningsdetaljen är.

När svenskarna får välja hamnar Carpe Diem-skylten högst upp (47 procent), tätt följt av flaggor (41 procent) och sportsaker som halsdukar och matchtröjor som prydnad (39 procent).

“Ändå många”

Inredningsexperten Lena Nyholm understryker att hon inte tycker att det finns någonting som är fult om det är placerat där med omtanke.

– Det är ändå många som har den tänker jag, säger hon till TV4.

– Det är så intressant att det är så många som hatar den.

Ålder påverkar

Av undersökningen framgår även att åsikterna om vad som är ful inredning skiljer sig en hel del beroende på ålder och kön.

– Äldre har en klart högre tolerans för Carpe Diem-skylten än yngre – bara 28 procent av svenskarna över 65 år tycker att det är en av de värsta detaljerna, att jämföra med hela 64 procent av 18–29 åringar, meddelar Fastighetsbyrån.

– Äldre är också mindre förtjusta i plastblommor – 43 procent tycker det är det värsta, medan bara 24 procent av de yngre håller med.

Och kön

Var femte kvinna (21 procent) väljer gaming-hörnan som en av de värsta inredningsdetaljerna, medan bara en av tio män (11 procent) svarar samma sak. 

Elaine Mürgas, fastighetsmäklare på Fastighetsbyrån Malmö, menar att inredningen kan påverka bostadsvärdet.

– Inredning kan absolut påverka värdet på en bostad – både positivt och negativt, säger hon.

– Jag brukar säga att man ska undvika tekniska prylar, sportmemorabilia och väggcitat, men samtidigt inte plocka bort för mycket. En personlig touch med växter och väl valda detaljer, särskilt i kök och vardagsrum, gör ofta bostaden mer inbjudande.

Foto: Spacejoy

Text: Redaktionen