Bekräftat – försiktigt glädjebesked för hushållen

2023 02 20

Det visar siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, på måndagsmorgonen.

KPIF-inflationen stannade på 9,3 procent i januari – lägre än den förväntade uppskattningen på 9,6 procent.

– Elpriserna sjönk med 27,4 procent den senaste månaden, vilket också bidrog till att inflationstakten gick ned från december till januari, säger Sofie Öhman, prisstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

När det gäller infaltionstrakten enligt KPI sjunker den från 12,3 procent i december till 11,7 procent i januari.

Flera faktorer

Myndigheten pekar ut flera faktorer som gör att inflationstakten nu drar ned på tempot.

– Månadsförändringen har främst påverkats av lägre elpriser som sjönk med 27,4 procent från december till januari, skriver SCB och tillägger:

– Lägre priser på kläder, möbler och transport bidrog också till den minskande månadsförändringen.

Energipriset avgörande faktorn

Ekonomikommentatorn Alexander Norén säger till SVT att det ser ut som att trenden har vänt och att inflationen är på väg ned.

Det beror främst på att energipriserna är lägre, men han varnar samtidigt för hur det ser ut om man räknar bort den faktorn.

– Det är elen som dragit ner KPIF-siffran och gör att det ser ut som att trenden har vänt. Tar man bort effekten som energipriserna har på inflationen så har det stigit, säger Alexander Norén till tv-kanalen.

"Möjlighet att varupriser faller"

Under månaden har också livsmedelspriserna stigit, i flera fall med “chockhöjningar”.

– Livsmedelspriserna gick upp vilket delvis kan förklaras av höjda priser på sötsaker och glass. Prisuppgångar noterades även inom rekreation och kultur, hälso- och sjukvård samt diverse varor och tjänster, framhåller SCB.

Även den utvecklingen kan nu börja gå åt andra hållet, menar Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

– Det finns en klar möjlighet att inflationen under 2024 kan bli lägre än vad som ligger i våra prognoser, det vill säga tydligt under Riksbankens mål på 2 procent. Det finns till och med en möjlighet att priserna på vissa varor kommer att falla, säger Torbjörn Isaksson.

– Vi ser också att kostnadsökningar på livsmedelsproduktionen tycks ha toppat.

Varnar för att fira för mycket

Redan i helgen som gick spåddes nya goda prognoser för Sveriges ekonomi.

Men även om inflationstakten går åt rätt håll, och att inflationen toppat i USA och Storbritannien, bör man inte ta ut någon seger i förskott.

– Det är  fortfarande ett allvarligt läge och det jag oroar mig för är om det kommer en andra våg av prishöjningar, varnar Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB till DN.

"Kan ta lite tid"

Även Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, har varit inne på samma sak.

– Det som de flesta har pratat om, inte bara i USA utan även i Europa och Sverige, är att vägen ner från den här höga inflationsnivån kan ta lite tid, säger hon till Expressen.

Foto: B. White

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen