Så påverkar relationen med Turkiet kampen mot gängkriminaliteten

2023 02 18

Svenska åklagare undviker att be Turkiet agera mot misstänkt brottsling.

Rawa Majid, även känd som den “Kurdiska räven”, är misstänkt för grova narkotikabrott och förberedelse till mord.

Hans konflikter bedöms även vara anledningen till åtminstone sju våldshändelser i den senaste tidens våldsvåg i Stockholm.

Majid har flytt till Turkiet, och Sveriges problematiska relation med landet försvårar samarbete kring den brottsmisstänkte mannen, uppger Expressen.

– Med tanke på hur tongångarna mellan länderna är just nu så har det inte riktigt varit läge för möten eller diskussioner kring samarbeten, överföringar eller utlämningar, säger åklagare Anna Hankkio.

“Inte ändamålsenligt”

Åklagare Anna Hankkio menar att åtal kommer väckas mot fem misstänkta medbrottslingar till Majid i mars.

En överföring av målet till Turkiet hade kunnat ske, men problematiken kring Sveriges Natoansökan ställer till det.

– Det är ju känt att Turkiet ställt in ett antal ministermöten och annat kring samverkan mellan länderna. Så det har väl bedömts inte vara riktigt ändamålsenligt att ligga på i den här frågan nu under vintermånaderna, säger Hankkio.

Negativ utveckling

Till följd av Rasmus Paludans koranbränning utanför den turkiska ambassaden i Stockholm blev reaktionerna starka i Turkiet.

Landets president Recep Tayyip Erdogan uttryckte att han inte vill se Sverige som medlem i Nato.

Därutöver skedde stora protester mot Sveriges hantering av koranbränningen, inte bara i Turkiet men även i bland annat Irak och Indonesien.

Natochefen positiv

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vill se såväl Sverige som Finland släppas in i organisationen.

– Min åsikt är att båda länderna kan ratificeras nu. Att få in Finland och Sverige i militäralliansen kommer att stärka vårt arbete mot terrorism, säger Stoltenberg enligt SVT.

Från Uppsala

Den "kurdiska räven" är en 36-årig man från Uppsala som beskrivs som en av Sveriges ledande narkotikaimportörer.

Han uppges vara en av huvudpersonerna i den pågående gängkonflikten som skakat den svenska huvudstaden.

Foto: Toxic Player

Text: Redaktionen

Oväntat larm om svenska Visakort

2025 11 02

Nu kommer en varning om svenska Visakort.

Säkerheten är av avgörande vikt när det gäller Visakort och andra betalkort.

Nu kommer larm om att svenska betalkort är extra eftertraktade – på illegala marknader.

Svenska betalkort eftertraktade

Svenska Visakort och andra betalkort är bland de mest eftertraktade i Europa på digitala marknadsplatser där kortuppgifter säljs.

Ett stulet svenskt betalkort kostar i snitt ungefär 8,74 euro, vilket motsvarar cirka 95 kronor, på marknadsplatser på dark web, rapporterar NordVPN.

Svenska stulna betalkort är dyrare än genomsnittet i Europa, uppger företaget.

På dark webs marknadsplatser kan man köpa stulna kortuppgifter, inklusive korthållarens namn, adress och e-post.

– På större marknadsplatser säljs stulna kort ofta för låga summor och kan bli liggande aktiva under lång tid, säger NordVPN:s cybersäkerhetsexpert Adrianus Warmenhoven i ett uttalande.

– För en relativt liten kostnad får kriminella tillgång till betalningsuppgifter som enkelt kan användas för bedrägerier, kontokapningar och obehöriga transaktioner, varnar han.

LÄS OCKSÅ: Nytt betalsätt i Sverige - hyllas stort

Gör så här för att skydda dig

Priset för ett svenskt betalkort har ökat med hela 42 procent på två år, vilket visar att de svenska kortuppgifterna är extra eftertraktade.

– Tillgång, efterfrågan och strikta regleringar avgör priset. Kort från länder med låg tillgång och starka bedrägerikontroller är dyrare, medan marknader med stort utbud pressar priserna och gör stulna kort lättare att omsätta, säger Adrianus Warmenhoven.

NordVPN uppmanar människor att vidta flera åtgärder för att stärka sin digitala säkerhet och skydda sina kortuppgifter.

Man uppmanas bland annat att hålla koll på sina konton och regelbundet gå igenom bank- och korttransaktioner, samt aktivera aviseringar i realtid.

Dessutom är det viktigt att använda starka och unika lösenord, och man bör även undvika att spara lösenord i webbläsaren.

Andra tips är att aktivera multifaktorautentisering samt att använda verktyg som varnar för om ens personliga uppgifter (exempelvis e-post) dyker upp på dark web.

LÄS OCKSÅ: Stor förändring för kortköp - gäller hela Sverige

Foto: CardMaprNl

Text: Redaktionen

JUST NU: Nordkoreaner i Ukraina vädjar

2025 11 02

Nordkoreanska krigsfångar i Ukraina kommer nu med en vädjan.

Diktaturen Nordkorea har skickat stridande soldater till Putins krig i Ukraina.

Några av dem har tagits som krigsfångar av den ukrainska militären.

Nu riktar nordkoreanerna en vädjan – till Sydkorea.

Vädjar till Sydkorea

Två nordkoreanska krigsfångar i Ukraina vädjar om att få bo i Sydkorea, rapporterar Kyiv Post.

Vädjan har framförts i samband med att den sydkoreanska människorättsorganisationen Gyeore-eol Nation United har spelat in en dokumentärfilm där nordkoreanerna har intervjuats.

– De vädjade till intervjuaren att lova att hon skulle återvända för att ta med dem till söder, säger Jang Se-yul, chef för organisationen och själv nordkoreansk avhoppare, enligt tidningen.

– Vi visade dem videomeddelanden och brev från nordkoreanska avhoppare för att ge dem hopp, tillägger Jang Se-yul.

Den nordkoreanska regimen har uppmanat sina soldater att hellre ta livet av sig än att låta sig tas som krigsfångar.

LÄS OCKSÅ: Militär hotar Ryssland med omfattande "blackout"

”Skulle vara dödsdom”

Enligt Sydkorea skulle det ”i princip vara en dödsdom” att skicka tillbaka soldaterna till Nordkorea.

De nordkoreanska krigsfångarna har vittnat om att de har sett sina kamrater ta livet av sig med hjälp av granater när de blivit skadade, uppger den sydkoreanska politikern Yu Yong-weon, som har träffat fångarna.

Sydkorea ser alla koreaner som medborgare – även de som kommer från Nordkorea, enligt tidningen. Därför har nordkoreaner möjlighet att hoppa av till syd.

2 000 döda

Nordkoreas diktator Kim Jong-un skickade runt 10 000 soldater till Putins krig under 2024, vilket var ett sätt för regimen att stärka sina band till Ryssland.

Runt 2 000 av de nordkoreanska soldaterna tros ha dött i strid.

Diktatorn Kim Jong-un har träffat anhöriga till dödade soldater och sagt sig känna medlidande.

Men den nordkoreanska regimen tolererar alltså inte soldater som tagits som krigsfångar, vilket är ett av skälen till att nordkoreanska krigsfångar vädjar om att få komma till Sydkorea.

LÄS OCKSÅ: Kaos i Ryssland - flygplatser stängs efter massattack

Foto: M Brändli

Text: Redaktionen