Kronofogden säger nej – kraftig förändring

2023 02 15

Intresset för att ansöka om skuldsanering hos Kronofogden är fortsatt stort bland svenska folket.

Under 2022 ansökte 25 658 personer om skuldsanering.

Det är en minskning med 2 417 personer jämfört med samma tid förra året.

I januari 2023 har dock ansökningarna ökat igen.

– Vi vet inte om det är det är det ekonomiska läget i Sverige som gör att antalet ansökningar ökar just nu, det kan bero på flera faktorer, säger Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden.

Färre får ett ja

En siffra som även ökat är antalet avslag från Kronofogden.

Procentuellt sett får allt färre ja på sin ansökan om skuldsanering. För fem år sedan var andelen beviljade ansökningar cirka 60 procent. Under 2022 sjönk den siffran till 35 procent.

Trenden håller i sig.

Antalet beviljade skuldsaneringar sjönk från 11 661 år 2021 till 10 182 under fjolåret.

Flera kriterier

För att Kronofogden ska bevilja en ansökan om skuldsanering krävs följande:

- Den skuldsatta ska ha gjort tydliga ansträngningar för förbättra sin situation, till exempel försökt att öka inkomsterna och minska kostnaderna.

- Ett annat kriterium är att personen inte kan betala tillbaka sina skulder inom överskådlig tid.

- Hur lång den perioden är varierar, men det kan handla om allt från sju till femton år beroende på personens situation.

Krav på ansträngning

Per-Olof Lindh framhåller att personer som ansöker måste ha uppvisat att de försökt öka inkomsterna och minskat kostnaderna.

– Du behöver både ha koll på dina inkomster, utgifter och skulder, och kunna visa att du ansträngt dig för att förbättra din situation, understryker han.

Fakta skuldsanering

Skuldsanering innebär i regel att du:

- betalar hela eller delar av din skuld enligt en betalningsplan

- lever på existensminimum – inkomst däröver går till att betala din skuld

- är skuldfri efter fem år

Källa: Kronofogden

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen