Nya Natobesked för Sverige och Finland

2023 02 14

Sveriges och Finlands officiella inställning har hela tiden varit att resan in i Nato görs tillsammans.

Inte minst förtydligades detta i samband med den finska statsministern Sanna Marins besök hos Sveriges motsvarighet Ulf Kristersson (M) i början av februari.

Det är i hela alliansens intresse att vi blir medlemmar samtidigt. Vi litar på att alla Natomedlemmar kan ratificera vårt medlemskap snart, sade Sanna Marin då.

Presenterar annan uppfattning

Men alliansens högsta chef, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, presenterar nu en annan uppfattning.

Hans lösning är inte alls att Sverige och Finland ska gå med samtidigt. 

Tvärtom öppnar Natochefen nu för att ett finsk medlemskap kan gå före i kön.

– Huvudfrågan är inte om Finland och Sverige blir ratificerade tillsammans, utan att båda blir ratificerade som fullvärdiga medlemmar så snabbt som möjligt, säger Jens Stoltenberg på ett försvarsministermöte i Bryssel.

"Seriösa tecken på ny lösning"

Det nya utspelet innebär en märkbar förändring i Natos sätt att prata om den svensk-finska medlemsansökan, menar Göran Djupsund, professor emeritus i statskunskap vid Åbo Akademi.

– Uttalandet visar att möjligheten för en skillnad i tidtabellen har blivit större, men hur stor är omöjlig att sia om. Det är ett tecken på att man överväger en annan lösning mer seriöst, säger han till Svenska Dagbladet.

Skulle inte uttalat sig annars

Göran Djupsund betonar att det visserligen är tydligt att Jens Stoltenbergs högsta önskan är att Sverige och Finland godkänns samtidigt.

Samtidigt skulle han inte fällt ett sådant uttalande om han inte först stämt av med ländernas båda representanter.

– Han hade inte gått ut och sagt en sak då, konstaterar experten för tidningen.

Uppgifter: Redo att gå med utan Sverige

Turkiets president Recep Tayyip Erdgoan har tidigare flaggat för att han kan godkänna Finland men inte Sverige.

– Om situationen så kräver kan vi ge ett annat besked gällande Finland. Och när Finland får det beskedet kommer det att chocka Sverige. Men då får inte Finland göra samma misstag, sade presidenten i ett tv-program i slutet av januari..

Förra veckan publicerade även finska tidningen Iltalehti att man har utrikes- och säkerhetspolitiska källor som pekar på att Finland är redo att gå med i Nato utan Sverige.

– Vi måste ta hänsyn till fakta. Vi är Rysslands granne. Sveriges geopolitiska ställning skiljer sig ganska mycket från vår, säger en källa.

Jobbigt för Nato

Ett finskt medlemskap utan Sverige kan dock ställa till det för Nato.

Det optimala för alliansen är att Finland och Sverige går med samtidigt.

Tomas Ries, docent vid försvarshögskolan i Stockholm, förklarar att ett svensk-finskt medlemskap ses som en mycket viktig pusselbit i Natos nordiska säkerhets- och försvarspolitiska arbete.

–  Sverige har en väldigt viktig geografisk roll mitt i norden. I praktiken kan man ändå tänka att det inte skulle ändra på så mycket. Sverige kunde fortsättningsvis ha ett mycket nära försvarssamarbete med Finland och Nato. Men visst skulle det skapa ett gap mellan Sverige och Nato, säger Ries till Svenska Yle.

Han tillägger att ett finskt Natomedlemskap utan Sverige skulle innebära begränsningar i den gemensamma försvarsplaneringen.

– I teorin skulle det finnas en ovisshet om hur Sverige, som är omringat av Natoländer, skulle agera vid ett eventuellt krig, framhåller Tomas Ries och tillägger:

– Det skulle också ge Ryssland en signal om att det genom kontakter till ett medlemsland går att påverka centrala principer inom Nato, som till exempel öppna dörrar-politiken.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


12 maj 2026

Viktigt brev skickas ut till svenska hushåll – svara direkt

2026 05 12

Svenska hushåll har fått en viktig möjlighet att bidra till vad som i förlängningen skulle kunna påverka deras egna elräkningar.

Det skickas just nu ut brev till husägare över hela Sverige.

Släng det inte i soporna.

Utskicken ämnar att samla energistatistik som ska utgöra underlag för politiska beslut, planering och forskning.

Och det är av yttersta vikt att du faktiskt svarar, meddelar Energimyndigheten som är avsändare.

Den officiella statistiken är helt enkelt fakta på bordet. Genom att svara bidrar man till kunskap som i förlängningen påverkar energipolitik och planering, såväl lokalt som på riksplanet, säger Hanna Chapman, statistikchef på Energimyndigheten, i ett uttalande.

Svara direkt

Det hela handlar om en undersökning för att ta reda på hur energi används i hushåll, men också hos företag och i samhället. De svar som svenska folket skickar in ger underlag för att förstå behovet av energi och hur det kan ändras.

– För att statistiken ska bli tillförlitlig är det viktigt att de som får en enkät också väljer att delta, säger Hanna Chapman.

Varje svar väger tungt, understryker myndigheten. Uppgifterna ska dessutom lämnas "så snart som möjligt".

– Om för få deltar finns en risk att vissa typer av hushåll eller uppvärmningsformer inte syns tillräckligt tydligt i statistiken, eller att vi inte kan bryta ner statistiken på kommunnivå. Småhusägarnas situation ser väldigt olika ut i landet och för att fånga skillnaderna behöver vi ett brett deltagande.

LÄS MER: Svenska hushåll får pengar i juni

Slumpmässigt

Deltagarna i undersökningen är slumpmässigt utvalda. Den pågår fram till sommaren och är en del av den officiella energistatistiken för Sverige. 

Undersökningen genomförs av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Energimyndigheten och pågår fram till sommaren. Enkäten kommer antingen via digital brevlåda eller i pappersform.

LÄS MER: Larm om svensk ekonomi – klarar inte en kris

Foto: Postnord

Text: Redaktionen


11 maj 2026

Positivt besked för alla med B-körkort

2026 05 12

Ditt B-körkort blir snart värt mer.

EU planerar en höjning av viktgränsen för B-körkort.

Detta kan ge svenska bilförare tillgång till betydligt fler och tyngre fordon utan extra körkortsprov.

Positivt för miljontals

EU:s beslut att höja viktgränsen för B-körkort från 3,5 ton till 4,25 ton beskrivs som en av de största förändringarna på länge för vanliga bilister.

Det innebär att fler kan köra tyngre fordon utan att behöva ta C-körkort eller andra tilläggsbehörigheter.

– I dag får du med vanligt B-körkort köra personbilar och lätta lastbilar med en totalvikt på högst 3 500 kilo. Det innebär att du kan köra de flesta vanliga bensin-, diesel- och elbilar, uppger Transportstyrelsen.

Skillnad mot tidigare regel

Det så kallade B96-körkortet fungerar redan i dag som en utökning av B-behörigheten och gör det möjligt att köra personbil med släp, så länge den totala sammanlagda vikten inte överstiger 4 250 kilo.

Men det handlar fortfarande om en bil tillsammans med ett släp – och inte om att en ensam bil får väga så mycket.

Det är där skillnaden ligger jämfört med det nya EU-direktivet, som i stället skulle höja gränsen för själva fordonet.

– Europeiska unionen (EU) har beslutat om ett nytt körkortsdirektiv som gäller för samtliga medlemsländer. De nya reglerna kommer att påverka dig som har körkort eller planerar att ta körkort i framtiden, uppger Transportstyrelsen.

Bestämmelsen ingår i EU:s fjärde körkortsdirektiv, som antogs av Europaparlamentet i oktober 2025.

LÄS MER: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Fler bilar blir tillgängliga

En av de tydligaste effekterna är att fler elbilar och större transportfordon ryms inom B-behörigheten.

Dagens elbilar är ofta tunga redan utan last, vilket gör att många idag snabbt når gränsen på 3,5 ton.

För vanliga svenskar innebär det konkret att man kan köra större elbilar, använda rymligare transportbilar vid flytt eller välja tyngre husbilar till sommarsemestern utan att ta extra körkort.

Flera länder har redan infört de nya reglerna. I Nederländerna trädde regeln i kraft redan 2025.

EU planerar att införa nya körregler i hela unionen runt 2029–2030, men fram till dess kommer olika länder ha olika lagar.

LÄS MER: Stormakt uppmanar hela befolkningen att stanna hemma

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen