Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Drönare över Moskva – kaos på flygplatser

2025 08 23

Drönare har uppgetts vara på väg mot Moskva.

Ryssland visar inga tecken på att vilja avsluta kriget i Ukraina.

Men Ukraina slår också till långt inne i Ryssland med jämna mellanrum.

Nu kommer uppgifter om en drönare som varit på väg mot Moskva under lördagen.

På väg direkt mot Moskva

Rysslands luftförsvar har skjutit ned en drönare som var på väg direkt mot Moskva, rapporterar Reuters.

Uppgifterna kommer från Moskvas borgmästare Sergei Sobyanin, enligt nyhetsbyrån.

Drönaren sköts ned när den var på väg mot den ryska huvudstaden, samtidigt som ett flertal andra drönare sköts ned på andra håll i landet.

Fragment på marken efter drönaren som var på väg mot Moskva har studerats av specialister, uppger Moskvas borgmästare på Telegram.

Samtidigt har ett flertal ryska flygplatser tvingats stänga.

Många drönare

Det ryska försvarsministeriet uppger att flygvapnet har skjutit ned 32 drönare under en period på cirka tre timmar på lördagen.

Detta har skett i flera olika områden i de centrala delarna av landet, uppger de ryska källorna.

Samtidigt har även ryska flygplatser haft en kaotisk lördag, enligt nyhetsbyrån.

Ett flertal flygplatser i centrala Ryssland har tvingats stänga på grund av oro över säkerheten i luftrummet.

Det uppger den ryska flygtransportbyrån Rosaviatsia.

Under lördagen kom under flera timmar det ena meddelandet efter det andra om att all aktivitet hade ställts in på flygplatser i Izhevsk, Nizhniy Nolvgorod, Samara, Penza, Tambov och Ulyanovsk, öst och sydöst om Moskva, enligt nyhetsbyrån.

På flygplatsen i Sankt Petersburg, som är Rysslands näst största, blev många flyg kraftigt försenade.

Trump förnyar hot om sanktioner

Ryska folket lär alltså märka av Vladimir Putins krig.

Samtidigt uppges USA:s president Donald Trump återigen överväga sanktioner mot Ryssland, rapporterar The Guardian.

Detta efter att Moskva meddelat att det fortfarande ”inte finns något möte planerat” mellan Putin och Zelenskyj.

– Jag kommer att fatta ett beslut om vad vi gör och det kommer att bli ett mycket viktigt beslut, och det är oavsett om det är massiva sanktioner eller massiva tullar eller båda, eller om vi inte gör någonting och säger att det är ert krig, säger en frustrerad Donald Trump, enligt tidningen.

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


JUST NU: Zelenskyj slår till mot Putins familj

2025 08 23

Zelenskyj slår nu till direkt mot Putins familj, släktingar och innersta krets.

Rysslands diktator Vladimir Putin visar inget större intresse för att uppnå fred i Ukraina.

Nu riktar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kraftfulla åtgärder mot Putins innersta krets, inklusive familjemedlemmar och släktingar.

Slår till mot Putins familj

Zelenskyj har undertecknat två dekret om nya, hårda sanktioner, varav det ena riktar sig direkt mot Putins innersta krets, rapporterar Kyiv Independent.

Åtgärden har samordnats med kanadensiska sanktioner.

Sanktionerna riktar sig bland annat mot Vladimir Putins tidigare fru Ljudmila Ocheretnaja, och mot hennes nuvarande make Artur Ocheretny, enligt tidningen.

Andra som får känna på hårda sanktioner är Vladimir Putins kusin, Michail Putin, och hans brorson Michail Sjelomov.

Även Putins dotters tidigare make, Igor Zelensky, finns med på listan över personer som får känna på nya sanktioner.

– Dessa sanktioner motsvarar 100 procents synkronisering med årets kanadensiska sanktioner mot 139 individer och enheter som arbetar för Rysslands krig, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt tidningen.

”Måste känna det verkliga trycket”

Ukrainas president understryker att den som stödjer Kreml och dess krig måste få känna på stora konsekvenser.

– Alla som hjälper Ryssland att fortsätta döda och bygga upp krigsmaskinen för ytterligare aggression måste känna det verkliga trycket från världen, säger han.

Samtidigt har Zelenskyj skrivit under ett andra dekret avseende sanktion mot 28 utländska medborgare. Dessa uppges ha hjälpt Ryssland i ockuperade områden.

Sanktionerna innebär bland annat att tillgångar blir frysta i tio år, reseförbud, restriktioner för handel, med mera.

Viktigt besked från Zelenskyj

På lördagen meddelar Zelenskyj också att det kan komma nyheter angående ukrainska säkerhetsgarantier de kommande dagarna.

Beskedet kom på X efter att den ukrainske presidenten samtalet med Nederländernas premiärminister Dick Schoof.

Team från Ukraina, USA och europeiska partners jobbar just nu intensivt med frågan.

– All utveckling kommer att vara klar under de kommande dagarna, skriver Zelenskyj på X.

– Det finns nu en verklig chans att avsluta det här kriget, och Ukraina är redo för konstruktiva steg som kan ta oss närmare riktig fred, tillägger den ukrainske presidenten.

Ryssland visar dock ingen intention att vilja uppnå fred, konstaterar Zelenskyj, som därför vill se hårdare press på Kreml samt ett möte på högsta nivå.

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen