Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Skatt sänks från 1 juli

2026 02 20

Regeringen går vidare med ytterligare en skattesänkning.

I somras sänktes alkoholskatten för öl från oberoende småbryggerier.

Nu tar regeringen nästa steg.

– Nu tar vi ytterligare ett steg mot ett friare och företagarvänligare Sverige. Genom att sänka alkoholskatten stärker vi småproducenters möjligheter att växa och bidra till ett levande och varierat näringsliv, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M), i ett uttalande.

Skattesänkningen utökas

Den tidigare sänkningen för öl kommer från den 1 juli 2026 att gälla för fler drycker, enligt regeringens förslag.

– Nu föreslås att även andra alkoholdrycker omfattas av skattelättnader. I lagrådsremissen föreslås att sänkt alkoholskatt ska gälla för vissa typer av jästa drycker som exempelvis cider och mjöd, vin, sprit samt mellanklassprodukter som portvin och sherry, uppger regeringen.

Satsar på dryckeskultur

Satsningen syftar till att öka förutsättningar för mindre aktörer inom dryckesindustrin och är en av Tidöpartiernas satsningar för att gynna svensk företagsamhet.

– Med denna satsning stärker vi svensk dryckeskultur och, tillsammans med gårdsförsäljning, även svensk besöksnäring, säger Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Upptill 50 procent

Producentens storlek ska avgöra skattenedsättningen.

För de riktigt små producenterna ska skatten sänkas med uppemot 50 procent, medan lite större producenter kan få nöja sig med en mindre sänkning.

– Nu blir det billigare att driva bryggeri, vineri eller destilleri. Det är ett viktigt steg för att stärka svenskt entreprenörskap, skapa en mer levande landsbygd och ge den lokala dryckeskulturen möjlighet att växa, säger Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna.

LÄS MER: ”Sämsta någonsin” – stort larm om vindkraften

Oberoende småbryggeri

För att ett ölbryggeri ska anses vara ett oberoende småbryggeri, vilket är en förutsättning för att få ta del av skattesänkningen, krävs att de:

- är juridiskt och ekonomiskt oberoende av andra bryggerier.

- använder lokaler som är fysiskt åtskilda från lokaler som används av andra bryggerier.

- inte producerar på licens.

- producera som mest 3 000 000 liter öl per år.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryska soldater kapitulerar

2026 02 20

Ryska trupper har lagt ned sina vapen.

Ryska soldater har frivilligt överlämnat sig till ukrainska styrkor i den hårt pressade staden Kupiansk.

Detta efter att ha kontaktat ett ukrainskt chatbot‑projekt som uppmanar trupper att ge upp, rapporterar RBC Ukraine.

Trupper kapitulerar

En grupp ryska soldater har valt att lägga ner sina vapen och kapitulera till ukrainska styrkor i Kupiansk i nordöstra Ukraina.

Soldaterna befann sig länge utan logistik eller rotationer och hittade till slut en väg ut genom att använda chatbotten “I Want to Live” – ett ukrainskt projekt som hjälper ryska trupper att kapitulera och säkert övergå till ukrainsk kontroll.

– Jag skrev till Telegram‑tjänsten “I Want to Live“. Boten svarade och registrerade all min information. Sedan skickade jag min plats och min position, säger en av de ryska soldaterna som överlämnade sig.

Soldaterna uppehöll sig i Kupiansk i ungefär sex månader och tvingades gömma sig i bostadsområden när deras egen armé började skjuta mot dem i ett försök att hindra deras överlämning.

De lyckades ändå lämna staden medan ukrainska styrkor följde med som skydd.

LÄS MER: KRAVET: Ryska soldater ska lämna sex länder

Fientlig eld från egen sida

Under processen upptäcktes gruppen av en rysk drönare och tvingades söka skydd när deras eget artilleri och attack‑FPV‑drönare började beskjuta dem.

Situationen blev så desperat att de var tvungna att söka skydd i privatbostäder innan de kunde nå en säker zon.

– Det är intensiv propaganda – de sitter och väntar på något oklart. Men de har inte många alternativ — det är antingen att dö eller kapitulera, sade en av de tillfångatagna och uppmanade sina före detta kamrater att ge upp istället för att stanna kvar.

Fortsatt spänt läge

Kupiansk har varit en strategiskt viktig punkt under konflikten och ukrainska styrkor har sagt att de kontrollerar stora delar av staden, även om strider och attacker i området fortsätter.

Tidigare rapporter visar att bara få ryska trupper finns kvar inom vissa stadsdelar och att ukrainska styrkor i stor utsträckning har återtagit kontrollen över området.

Den senaste kapitulationen är ett ovanligt exempel på ryska trupper frivilligt lämnat stridslinjen efter att ha insett att de saknar förnödenheter, stöd och möjlighet att genomföra effektiva operationer.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ryskt jätteerbjudande till Donald Trump

Foto: Bohan_伯韩-Shen_沈-

Text: Redaktionen