EU-land erbjöd hjälp till Turkiet – tackade nej

2023 02 10

Nästan hela Europa har velat bidra till räddningsarbetet efter jordbävningen i Turkiet och Syrien.

Bland annat har 21 länder skickat räddningsteam inom ramen för EU:s krishanteringssamordning till de två drabbade nationerna.

Dagen efter katastrofen hade EU skickat över 1 180 personer och 79 sökhundar som skulle hjälpa till i sökandet efter överlevande. En siffra som förväntas stiga ytterligare.

Även Sverige bidrar i högsta grad.

Vi har i ett extraordinärt beslut och på rekordtid beslutat att bistå den internationella Röda korsfederationen med ytterligare 20 miljoner kronor, vi har även beslutat att fylla på FN:s katastroffond CERF med 10 miljoner kronor, sade biståndsminister Johan Forssell (M) på en pressträff i veckan.

Turkiet nobbade hjälp

Men när ett land erbjöd sin hjälp fick man kalla handen av Turkiet, rapporterar Sky News.

Det handlar om Cypern – som av Turkiet inte erkänns som en egen stat.

– Trots ett initialt accepterande av vårt erbjudande att hjälpa till i räddningsarbetet har Turkiet “vänligt avböjt” Cyperns erbjudande att sätta in sök- och räddningstjänst på fältet, framhåller det cypriotiska utrikesdepartementet på Twitter.

"Erbjudandet gäller fortfarande"

Ett team på 15 personer från räddningstjänsten, en läkare och en ambulansförare har funnits i beredskap sedan i onsdags, enligt den brittiska kanalen.

Departementet uttrycker att man är stolta och tacksamma över sitt räddningsteam som är redo att rädda liv överallt.

– Erbjudandet gäller fortfarande, tillägger man i en uppmaning till Turkiet.

Invaderade norra delen av ön

Cypern överlämnades till Grekland och Turkiet av Storbritannien 1960.

Det blev ett startskott på en väpnad konflikt mellan landets två stora folkgrupper – grek- och turkcyprioter.

År 1974 invaderade Turkiet den norra delen av ön, som sedan dess har varit delad.

Grekcypriotiska extremister försökte senare förena Cypern med Grekland, vilket turkcyprioterna vägrade acceptera.

Fortfarande trupper på ön

Nordcypern, formellt kallad Turkiska republiken Nordcypern, har aldrig erkänts som självständig av någon annan än just Turkiet.

Än idag befinner sig cirka 40 000 turkiska militärer i vad som internationellt betraktas som en olaglig utbrytarregion. Befolkningen uppgår till ungefär 300 000 människor.

I EU företräds Cypern av den grekcypriotiska regeringen.

LÄS MER: WHO varnar för en "andra katastrof"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Plötsligt möte i Washington – Ruttes träff med Trump väcker frågor

2025 07 13

När NATO-chefen Mark Rutte plötsligt kallas till Washington väcks nya frågor om Trumps nästa drag.

Det står klart att NATO:s generalsekreterare Mark Rutte besöker Washington den 14–15 juli. Samtidigt utlovar USA:s president Donald Trump ett "stort uttalande" om Ryssland.

Även om syftet med Ruttes resa inte offentliggjorts, sker besöket vid en viktig tidpunkt, rapporterar Kyiv Independent.

Besöket sker också i skuggan av en möjlig kursändring i USA:s Ukraina-politik.

– Jag tror att jag kommer att ha ett stort uttalande om Ryssland den 14 juni, säger Trump till NBC News.

– Jag är besviken på Ryssland, men vi får se vad som händer de kommande veckorna.

Nya vapenavtal bakom kulisserna

Trump avslöjar i intervjun att USA och NATO har slutit ett avtal som innebär att amerikanska vapen skickas till alliansen – som sedan levererar dem vidare till Ukraina.

– Vi skickar vapen till NATO, och NATO betalar för dem, 100 procent. Sedan ger NATO vapnen till Ukraina, säger Trump.

Det nya upplägget sägs ha spikats under NATO:s toppmöte i juni, där Trump också visade stöd för att skicka fler Patriot-robotar till Ukraina.

Skärpt ton mot Ryssland

För första gången under sin nuvarande mandatperiod överväger president Donald Trump att godkänna nytt ekonomiskt stöd till Ukraina. Stödet ses enligt flera medier som en möjlig signal riktad mot Moskva.

Samtidigt som Trump skärper tonen mot Rysslands ledare Vladimir Putin och öppnar för nytt stöd till Ukraina, trappar Moskva upp sina attacker mot ukrainska städer och avvisar alla samtal om eldupphör.

Tystnad råder – men signalerna är tydliga

Under sitt Washingtonbesök kommer Mark Rutte även att träffa utrikesminister Marco Rubio, försvarsminister Pete Hegseth och flera kongressledamöter. Men vad mötet med Trump verkligen kommer att mynna ut i är det ännu ingen som vet.

Samtidigt väcker kombinationen av ett stort politiskt besked, nya militära avtal och ett oväntat NATO-besök frågor om vilken riktning USA är på väg mot.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen