Folkhälsomyndigheten avskaffar rekommendation

2023 02 10

FHM väljer nu att ta bort en rekommendation myndigheten har haft i drygt ett års tid.

Från och med 15 februari rekommenderas inte längre vårdpersonal att testa sig för covid-19 om man uppvisar symtom.

Det meddelar Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande på fredagen.

– Testningen av personal bedöms i nuläget ha begränsad effekt för att minska smittspridningen i dessa miljöer, samtidigt är testningen resurskrävande, framhåller myndigheten.

"Marginell effekt"

Sedan februari 2022 har personal inom vård och omsorg, till exempel på sjukhus eller särskilda boende för äldre, rekommenderats att testa sig om man känner sig förkyld, har feber eller ont i halsen eller uppvisar andra symtom som skulle kunna vara covid-19.

Nu anses inte behovet för en sådan rekommendation finnas längre.

– Under den senaste perioden med hög smittspridning av covid-19 har vi sett att testningen av personal har haft marginell effekt för att begränsa spridningen i de här miljöerna, säger Sara Byfors, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.

Ska fortsätta stanna hemma

Däremot ligger andra förväntningar på vårdpersonal kvar.

– Det cirkulerar även andra luftvägsvirus som kan orsaka svår sjukdom för personer som tillhör en riskgrupp. För att inte utsätta patienter och boende för smittrisk är det extra viktigt att vård- och omsorgspersonal tänker på att stanna hemma vid sjukdom, säger Sara Byfors.

Dessa ska fortsätta testa sig

Patienter och omsorgstagare med covidsymtom ska dock fortsätta att testa sig, menar Folkhälsomyndigheten.

Anledningen utöver att begränsa smittspridningen är för att personer i känsliga miljöer ska få rätt vård.

– Testning kan också vara aktuellt vid smittspårning, tillägger FHM.

Införde ny rekommendation i veckan

Samma vecka som FHM nu tar bort en rekommendation införde man en ny sådan tidigare i veckan.

Det handlade då om att människor mellan 50 och 64 år bör förstärka sitt skydd mot allvarlig sjukdom i covid-19 med en påfyllnadsdos vaccin.

– Beslutet gäller från den 1 mars 2023 till och med den 29 februari 2024. Myndigheten bedömer att dosen gör störst nytta om den tas under hösten eller till vintern eftersom det sannolikt är störst risk för en omfattande smittspridning under vintersäsongen, meddelade Folkhälsomyndigheten på sin hemsida i tisdags.

Foto: M. Majnun

Text: Redaktionen

JUST NU: Dramatiska uppgifter om Putin – kan ske i höst

2025 06 02

Den ryske historikern och författaren Juri Felsjtinski har gjort flera sensationella avslöjanden om Ryssland.

I början av 2000-talet släppte Felsjtinski och tidigare FSB-officeren Alexander Litvinenko boken ”Blowing up Russia”. I boken hävdar författarna att den ryska säkerhetstjänsten FSB låg bakom bombattentaten mot bostadshus i Ryssland 1999 för att legitimera en andra invasion av Tjetjenien och bana väg för Vladimir Putins maktövertagande.

Nu går Juri Felsjtinski ut med nya dramatiska uppgifter.

Enligt författaren planerar Putin en massiv attack mot Kyiv eller Baltikum i höst.

– Om vi ser ryska trupper samlas i Belarus igen, som i slutet av 2021, vet vi att Ryssland planerar antingen en andra invasion mot Kiev norrifrån. Eller, vilket är värre för Europa, kan Vladimir Putin öppna en andra front och invadera Litauen, säger Felsjtinski till YLE.

Varningen: Kommer utnyttja storövningen

Författaren hänvisar till att Ryssland planerar att genomföra den stora militärövningen Zapad i början av september.

Felsjtinski varnar för att Moskva kommer utnyttja övningen som förevändning för stora förflyttningar av trupper och militär utrustning.  

– Zapad 2021 blev en direkt förberedelse för invasionen av Ukraina 2022. Ryssland lämnade då kvar stora mängder trupper och materiel i Belarus efter övningens slut, säger han till kanalen.

LÄS MER: Historiker tvärsäker: Putinregimen kan falla på tre dagar

Natos östra flank höjer målsättningen

Under måndagen har stats- och regeringscheferna från de nordiska Natoländerna deltagit på ett toppmöte i Vilnius tillsammans med ledarna från östländerna i försvarsalliansen.

I ett gemensamt uttalande uppger länderna att de kommer arbeta för att 5 procent av BNP ska användas till försvarsutgifter och försvarsrelaterade investeringar, rapporterar Reuters.

LÄS MER: Trumpregeringen hyllar Sverige

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

Finansministern varnar alla som jobbar

2025 06 02

Svenskar som jobbar kommer att tvingas betala för flera av Socialdemokraternas nya förslag.

Det skriver finansminister Elisabeth Svantesson (M) och äldre- och socialförsäkringsminister Anja Tenje (M) i en debattartikel i Dagens Industri.

Ministrarna listar flera förslag som Socialdemokraterna presenterat under den nyligen avslutade S-kongressen:

- Höjda ersättningsnivåer i sjukförsäkringen

- Karensavdraget ska slopas

- Förkortning av arbetstiden

Enligt M-ministrarna kommer förslagen leda till ökade kostnader för vanliga arbetare.

– Sanningen är att det är alla de som faktiskt går till jobbet varje dag, och redan betalar hög skatt, som kommer få stå för notan. Tillsammans med företagen, som annars hade kunnat anställa fler och bidra med tillväxt och konkurrenskraft, skriver Svantesson och Tenje.

– Svenska hushåll och företag som under de senaste åren har kämpat med stigande räntor och hög inflation kommer behöva betala för de som inte jobbar. Det är varken rätt eller rättvist mot dem som arbetar och betalar skatt, och det är inte värdigt för dem som hålls kvar i utanförskap.

Svaret: ”Handlar om rättvisa och respekt”

Socialdemokraterna vill slopa karensavdraget eftersom de anser att det drabbar olika yrkesgrupper olika hårt. Enligt partiet kan exempelvis tjänstemän ofta jobba hemifrån och undvika att förlora en dagsinkomst vid sjukdom, medan de som arbetar i till exempel hemtjänst, butik eller kollektivtrafik saknar den möjligheten.

– Vanligt folk ska inte tvingas ställas inför valet att ha råd vara hemma när de är sjuka eller att kunna betala för den allt dyrare matkassen. Det handlar om rättvisa och respekt, har partiledare Magdalena Andersson sagt om beslutet att slopa karensavdraget.

LÄS MER: FI varnar: Ta inga lån från dessa företag | Ekonomibladet

”46 000 kronor per år”

Under partikongressen beslutade S att partiet ställer sig bakom en kortare arbetsvecka, men överlåter frågan till arbetsmarknadens parter.

S-profilen Annika Strandhäll har länge drivit frågan om arbetstidsförkortning.

– Alla andra nordiska länder har genomfört arbetstids­förkortningar. Faktum är att i Sverige har vi det längsta arbets­livet i hela Europa, sade Strandhäll till Sveriges Radio när förslaget presenterades.

Från högerkanten låter det dock annorlunda.

Starka näringslivsaktörer som Svenskt Näringsliv varnar för att en arbetstidsförkortning kan få stora ekonomiska konsekvenser för Sverige.

Enligt organisationen kan en förkortad arbetsvecka från 40 till 35 timmar per vecka leda till en minskning av BNP med 509 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 8,1 procent av BNP eller 46 000 kronor per person och år.

– Med oförändrade välfärdsambitioner skulle det innebära ett kraftig ökat skattetryck motsvarande en höjning av skatten med 2 400 kronor i månaden per vuxen person, skriver Svenskt Näringsliv på sin hemsida.

LÄS MER: Konkurserna minskar – men här ökar de kraftigt | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen