STATSMINISTERN: Därför säger Sverige nej till Ukraina

2023 02 09

Det ryska anfallskriget i Ukraina har pågått i snart ett år, och en ny rysk offensiv är att vänta i de östra delarna av landet.

Ukraina har begärt stridsflygplan från flera västländer för att skydda sig mot de ryska styrkorna.

Under torsdagen kom beskedet om att Sverige inte kommer skicka några Gripenplan, och nu förklarar Ulf Kristersson (M) hur det kommer sig.

– För svensk del är det inte aktuellt just nu. Vi har i dag ett mycket stort behov av de flygplan vi har själva. Vi har ett vasst flygvapen, men det är inte stort, säger statsministern till DN.

“Väldigt stor fråga”

Kristersson förklarar även att Sverige hjälper till på många andra områden och att han förstår varför Ukraina vill ha stridsflygplanen.

– Alla inser att det är en väldigt stor fråga som i praktiken kräver gemensamt ställningstagande. Den amerikanska ståndpunkten är väldigt tydlig. Jag tror inget enskilt land ännu har sagt att den här vägen ska man gå, menar han.

Diskussioner pågår

Efter ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj i Bryssel bekräftar Nederländernas premiärminister Mark Rutte att diskussioner pågår.

Han understryker att det sker bakom stängda dörrar, uppger CNN.

– Jag kan inte säga om det någonsin kommer hända. Men dessa diskussioner tar plats bakom stängda dörrar. Det är inte någonting som kan ske offentligt, säker Rutte om diskussionerna kring stridsflygplanen.

Ryssland ökar produktion

Den ryska politikern Dmitrij Medvedev hävdar att Ryssland kommer öka sin produktion av stridsvagnar till följd av att flera västländer skickar vapen till Ukraina.

– Igår bad vår fiende om stridsflygplan, missiler och stridsvagnar utomlands. Vad bör vi göra som svar? Vi talar om produktionen och moderniseringen av tusentals stridsvagnar, menar Medvedev.

Tackade invånarna

Under torsdagen tackade Zelenskyj EU för deras hjälp men vände sig särskilt till EU-ländernas invånare.

– Jag vill tacka er alla, jag vill tacka den europeiska unionens invånare för allt ert stöd, menade han.

Foto: Moderaterna resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen