Oväntat besked om svenska matbutiker

2023 02 08

Livsmedelspriserna i Sverige har under en längre tid ökat i en stadig takt.

Prisökningen bidrar rejält till den stigande inflationen.

I takt med att priserna har höjts har även klagomål om så kallad ”krympflation” ökat.

Krympflation är en särskild form av prisökning. Storleken på förpackningen minskar, men priset förblir detsamma.

–  Just nu är det många som hör av sig till oss och klagar på minskade förpackningar, sa Maria Wiezell, konsumentvägledare på Sveriges Konsumenter, till SVT Nyheter i början av december.

Ny statistik

Ny statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar dock en annorlunda bild.

Enligt SCB:s siffror var  effekten av den sammantagna krympflationen obetydlig under 2022.

– Krympflation förekom såklart även under 2022, bland annat för glass, bröd och fetter. Men sammantaget gav det inte någon effekt på prisstatistiken, säger John Eliasson,  prisstatistiker på SCB.

Stora skillnader

Vissa år har dock effekten av krympflation varit påtaglig nog att påverka livsmedelskostnaderna.

Ett exempel är förpackningsförändringar på kaffe 2017.

Då höjdes priserna i snitt med fyra procent.

– Under 2017 till 2019 var det så pass många exempel på krympflation att det faktiskt påverkade den sammantagna bilden av livsmedelskostnaderna. Men under de senaste åren har effekten av förpackningsförändringar varit i princip obefintliga, säger John Eliasson.

Det senaste året följer samma trend.  

Under 2022 fortsatte utvecklingen till viss del, men  förpackningsförändringarna påverkade de sammanlagda livsmedelskostnaderna allt mindre.

Totalt sett var det en negativ nettoeffekt av ändrade förpackningsstorlekar med 0,04 procentenheter 2022, jämfört med en positiv nettoeffekt 2021, uppger SCB.

 – Nettoeffekten av alla förpackningsförändringar i konsumentprisindex blev alltså negativ i fjol. Det betyder att förstorade förpackningar påverkade prisutvecklingen mer än förminskade förpackningar, förklarar John Eliasson.

Foto: T. Clark resp D. Volkova

Text: Redaktionen


EKONOMI: Svenskarna helvänder – “Värsta sedan finanskrisen”

2025 01 05

Det ekonomiska läget är alltjämt tufft i Sverige.

Ekonomin har inte återhämtat sig från det höga ränteläget och inflationen som urholkade konsumenternas plånböcker.

Många olika indikatorer pekar fortfarande på att svensk ekonomi befinner sig i en tuff sits.

En av dessa är hur många nya företag som skapas i landet.

Svenskarna helvänder

Enligt statistik från Bolagsverket som har sammanställts av Visma framgår att nyföretagandet är mycket lågt i Sverige.

Så sent som 2021 låg antalet nystartade företag på en rekordnivå, men svenskarna helvänder och det är numera mycket få som känner sig villiga att starta eget.

Faktum är att det enligt Visma är den lägsta nivån sedan finanskrisen.

“Mycket allvarligt”

Sedan rekordåret 2021 har antalet nystartade företag sjunkit med en fjärdedel. 

2024 startades 57 400 nya företag i Sverige. Nyföretagandet har inte varit så lågt sedan finanskrisen 2009.

– Fyra av fem jobb skapas i små och medelstora företag. Därför är det mycket allvarligt att nyföretagandet är det lägsta sedan finanskrisen 2009, säger Boo Gunnarson, företagarexpert på Visma Spcs.

– Nu behöver regeringen visa att man menar allvar med att bygga Sverige rikare och tryggare genom att ge småföretagen rätt förutsättningar för att kunna växa och anställa.

Färre drömmer om det

Förra året registrerades 57 400 nya företag i Sverige. 

Det är det lägsta antalet nya företag sedan finanskrisen 2009 då 54 700 nya företag startade. 

Nyföretagandet har rasat med en fjärdedel, 27 procent jämfört med rekordåret 2021 då 78 700 nya företag startade.

– Enligt Sifo/Verianundersökningar som Visma Spcs genomför årligen, drömmer allt färre svenskar om att starta eget. Andelen som drömmer om att ta steget till eget har sjunkit från 33 procent 2021 till 27 procent 2024, framhåller Visma i ett pressmeddelande.

– Ett av de vanligaste skälen till att inte förverkliga sin företagsdröm är att den ekonomiska tryggheten för småföretagare upplevs vara sämre än den för anställda. 

Det måste göras

Boo Gunnarson förklarar vidare vad som nu måste göras.

– För att säkra jobb och skatteintäkter måste landets kommuner erbjuda vägledning, främja samarbete och skapa ett gynnsamt företagsklimat så att fler vågar förverkliga sin dröm om att starta eget.

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska konsumenter: Sluta shoppa

2025 01 04

SEB:s ekonom uppmanar svenska konsumenter till köpstopp.

2025 kommer enligt många bedömare bli ett år av ekonomisk återhämtning.

Men uppgången kan dröja, och efter jul- och nyårsfirandet är det många svenskar som har en ansträngd ekonomi.

Januari brukar vara en tuff månad ekonomiskt, och nu uppmanar en SEB-ekonom svenska folket att hålla hårt i plånboken, rapporterar SVT.

”Allmänt köpstopp”

I januari kommer många svenskar att behöva anstränga sig extra mycket för att klara ekonomin, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández till kanalen.

Det gör man bäst genom att dra ner rejält på shopping och konsumtion i största allmänhet, men han.

– Det kritiska för de allra flesta är att ha ett allmänt köpstopp, och då tänker jag inte bara på garderoben utan alltifrån inredning till mat och så vidare, säger Américo Fernández kanalen.

Blir snart bättre

Man kan spara mycket bland annat genom att göra matlåda, menar han.

Dessutom finns det all anledning att vara disciplinerad nu och hoppas på bättre tider senare under året.

SEB-ekonomen bekräftar nämligen att 2025 kan innebära en ekonomisk vändpunkt.

– Lönerna stiger samtidigt som inflationen hålls ganska låg. Det betyder att du kan köpa mer för din lön varje månad, säger Fernández till kanalen.

Många vinnare 2025

Det kommer också skattesänkningar som träder i kraft i januari.

Och enligt flera rapporter kan 2025 bli ett bra löneår.

Merparten av svenska hushåll kommer att få mer pengar i plånboken under 2025, har bland annat Swedbank förutspått i en ny rapport, rapporterar Placera.

– De allra flesta ser ut att få en ökad köpkraft 2025. Inte minst hushåll med höga inkomster och stora bolån bör märka av ett tjockare lönekuvert och lägre ränteutgifter, säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques i ett uttalande.

Särskilt villaägare tros bli stora vinnare, medan studenter och arbetslösa får det tuffare, enligt rapporten.

Det finns också indikationer på att styrräntan kan komma att sänkas redan i januari, vilket MarcusOscarsson.se har rapporterat om.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Januaripresent väntar hushållen

Foto: SEB resp Erik Mclean

Text: Redaktionen