I NATT: EU- och Natoaktör dömer ut Väst och Ukraina

2023 01 31

Det går inte att säga att de två medlemskapen märktes när landets president Zoran Milanovic talade till medierna sent under måndagskvällen.

Den kroatiska presidenten sågar såväl västvärldens stöd till Ukraina som landets chanser att ta tillbaka Krymhalvön, rapporterar nyhetsbyråerna AP och Reuters.

– Jag är emot att skicka några dödliga vapen dit. Det förlänger kriget, säger Zoran Milanovic apropå att flera västländer beslutat att skicka stridsvagnar till Ukraina, och menar att det enbart driver Ryssland närmare Kina.

"Djupt omoraliskt av väst"

Presidenten fortsatte med sina utspel och menade att det är “galenskap” att  tro att man kan besegra Ryssland i ett konventionellt krig.

Han påstår också att Ryssland mellan 2014-2022 avsiktligt provocerats till att starta kriget.

– Vad är målet? Rysslands sönderfall, ett regeringsbyte? Det talas också om att dela upp Ryssland. Det här är galet, säger Milanovic.

Han tillägger:

– Det väst gör med Ukraina är djupt omoraliskt eftersom det inte finns någon lösning på kriget.

"Dubbelmoral"

Zoran Milanovic riktar ytterligare kritik mot västländer för att praktisera “dubbelmoral” i internationell politik.

Han jämför annekteringen av Krym med hur Kosovo självständigförklarades 2008 efter ett krig mellan 1998-1999 då Natoländer bombade Serbien och Montenegro för att skydda den albanska minoriteten i Kosovo.

– Vi erkände Kosovo trots motviljan hos en stat (Serbien) som Kosovo tillhörde, argumenterar han.

– Det är klart att Krym aldrig mer kommer att bli en del av Ukraina.

Ville stoppa Sverige i Nato

Den kroatiska presidenten är samma president som förra året ville stoppa Sveriges medlemskap i Nato.

– Jag älskar Finland och Sverige mest i hela världen, men jag har skrivit på för Kroatien så jag måste jobba för Kroatiens intressen. Om Finland och Sverige vill ansluta till Nato så kan vi tala om det, även om jag anser det vara ett farligt äventyr, sade han i ett uttalande i maj.

Formellt högsta befälhavare

Presidentens roll i Kroatien är till stor del enbart en ceremoniell sådan.

Han är likväl formellt den högsta befälhavaren för de väpnade styrkorna i Kroatien.

– Milanovics senaste antivästliga utbrott har genererat och irriterat landets regering som fullt ut har stött Ukraina i dess kamp mot Rysslands aggression, skriver AP.

Den kroatiska presidenten har länge ryktats vara ryssvänlig, vilken han flera gånger har förnekat.

Foto: L. Blagonic

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina får rysk jättesumma

2025 08 29

EU-kommissionen utarbetar ett system för att överföra nästan 200 miljarder euro av ryska frysta tillgångar för att återuppbygga Ukraina efter krigets slut, rapporterar Politico.

En massiv summa. Siffran motsvarar omkring 2 200 miljarder kronor.

Den första fasen av planen är att använda räntorna från de ryska tillgångarna, och EU vill höja avkastningen genom nya investeringar.

– EU pressar medlemsländerna att flytta tillgångarna till mer riskfyllda investeringar som kan ge högre vinster för Ukraina och samtidigt öka trycket på Ryssland eftersom landet vägrar att stoppa striderna, uppger flera källor med insyn enligt tidningen.

I ett andra steg arbetar EU för att konfiskera tillgångarna helt och hållet.  

– Planen ses också som ett steg mot att potentiellt beslagta tillgångarna och ge dem till Ukraina som straff för att Ryssland vägrar att betala krigsskadestånd, förklarar källorna.

EU-chefen kommenterar

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen öppnade nyligen för att de ryska miljarderna kan flyttas till Ukraina.

– Vi fortsätter arbetet med de ryska frysta tillgångarna för att bidra till Ukrainas försvar och återuppbyggnad, sade hon på en pressträff i torsdags.

LÄS MER: Stort slöseri med skattepengar – ett parti pekas ut |

Motsätter sig omedelbart övertagande

Många EU-länder motsätter sig att tillgångarna omedelbart ska konfiskeras, eftersom det skulle bryta mot internationell rätt och kunna slå tillbaka mot EU-länder i framtiden.

Men uppfattningarna går isär.

De baltiska länderna har länge drivit på för att EU ska konfiskera tillgångarna helt och hållet. Både EU:s lettiske handelskommissionär Valdis Dombrovskis och unionens estniska utrikeschef Kaja Kallas har fört fram idén, rapporterar Politico.

Sverige är av samma uppfattning.

– Vi hade gärna gått längre i Sverige. Det hade varit ännu bättre att ta tillgångarna och finansiera ännu mer, har statsminister Ulf Kristersson (M) sagt till Europaportalen.

LÄS MER: Plötslig flykt på börsen – många säljer samma aktier

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen