SVERIGE: Fågel stoppar 130 lägenheter

2023 01 27

Stockholms stads planer på att bygga fyra flerbostadshus i Solberga stoppas.

En rödlistad fågel har satt käppar i hjulet.

Området för det planerade bygget är en vanlig häckningsmiljö för mindre hackspett.

Även gröngöling, större hackspett, svartmes och trädkrypare samt födobiotoper för spillkråka huserar i närheten av området.  

Efter en anmälan har Mark- och miljödomstolen upphävt detaljplanen.

– Enligt artskyddsförordningen är det förbjudet bland annat att avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod. Mindre hackspett är nationellt rödlistad som nära hotad, vilket talar för att populationen av fågelarten inte är på en tillfredsställande nivå i Sverige och att undantagen från störningsförbudet inte är tillämpliga, skriver domstolen enligt DN.

Domen kan inte överklagas.

”Det här blev väldigt konstigt”

Stockholms stad anser att detaljplanen skulle kunna genomföras utan någon större påverkan på naturvärdena i närheten.

Men det blir inga nya lägenheter.

– Det här blev väldigt konstigt och får stora effekter, säger stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) till DN.

Han tillägger:

– Nu ska staden utreda förekomsten av hackspett i området och sedan får vi ta det därifrån, vi kan göra ett omtag av planerna.

Fakta mindre hackspett

- Sveriges minsta hackspett med en längd på 14 centimeter.

- Storleken är ungefär som en gråsparv.

- De flesta mindre hackspettar finns koncentrerade i lövskogsdominerade områden i södra och mellersta Sverige. 

- Enligt svensk häckfågeltaxering minskar antalet mindre hackspettar, men minskningen är inte signifikant och den bygger på i snitt endast 14 fynd/år.

- Mindre hackspett ser ut att saknas i stora delar av Norrlands inland förutom längs kustlandet och längs vägen mellan Östersund och Storuman.

Källor: Fågeln.se resp SLU Artdatabanken

Foto: Vincent van Zalinge

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryssland attackerat – köpcentrum står i lågor

2025 11 07

Ukrainska drönarattacker har träffat ett köpcentrum i de ryskockuperade delarna av Ukraina.

Attacken genomfördes under natten till fredag mot staden Novopskov i regionen Luhansk, som ligger i de ockuperade delarna av Ukraina.

– Ukrainas väpnade styrkor använde drönare för att slå till mot en tvåvåningsbyggnad i ett köpcentrum i Novopskov, meddelade Rysslands utsedda ledare för den ockuperade regionen, Leonid Pasechnik, rapporterar den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Taket förstört

Drönarattacken orsakade en brand och delar av taket har förstörts.

– En brand bröt ut, taket förstördes delvis och en del av de lokaler som hyrdes ut av enskilda företagare brann upp, uppger Leonid Pasechnik, i ett inlägg på Telegram.

Trots de stora materiella skadorna har inga skador på människor rapporterats.

– Lyckligtvis blev inga skadade, uppger Leonid Pasechnik.

LÄS OCKSÅ: Trump bekräftar massiv kalldusch för Kreml

Räddningstjänsten på plats

Regionens räddningstjänst har ryckt ut för att släcka branden efter attacken.

Branden uppges nu vara under kontroll.

– Alla arbetar för att eliminera konsekvenserna av ännu en meningslös fientlig attack mot ett civilt objekt, framhåller Leonid Pasechnik, i Telegraminlägget.

Ryssland kraftsamlar i ockuperade delar

Rysslands ledning i Kreml har i veckan beslutat att officiellt inkludera de ockuperade delarna av regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson i Rysslands södra militärdistrikt, uppger Kyiv Independent.

– I distriktet ingick redan det ockuperade Krim, och beslutet skapar en grund för en utvidgning av värnplikten i de nu ockuperade områdena, framhåller tidningen.

Ukraina varnar för att det kommer leda till att fler ukrainska medborgare i de ockuperade delarna kommer tvingas in i den ryska armén.

– Enligt Ukrainas underrättelsetjänster har Ryssland under de första två åren av det fullskaliga kriget mobiliserat cirka 300 000 män från lokalbefolkningen i det ockuperade Ukraina, uppger Kyiv Independent.

LÄS MER: Nordisk bensinkedja går mot konkurs – har 430 stationer

Text: Redaktionen

Här är kändisarna svenska folket helst tar en öl med

2025 11 07

En sammanställning visar vilka kändisar svenskarna helst vill dricka öl med.

På listan finns såväl fotbollsspelare som skådespelare och kungligheter.

Tusen svenskar mellan 18 och 84 år har fått svara på vilka kändisar de allra helst sätter sig ner och tar en öl med.

Toppar listan gör ingen annan än kriminologen Leif GW Persson.

Hela listan

Undersökningen har genomförts av organisationen Sveriges Bryggerier.

Här är hela listan:

  1. Leif GW Persson
  2. Edward Blom
  3. Kung Carl XVI Gustaf
  4. Jimmie Åkesson
  5. Zlatan Ibrahimović
  6. Johan Glans
  7. Magdalena Andersson
  8. Kronprinsessan Victoria
  9. Ulf Lundell
  10. Peter Stormare

“Återkommande favorit”

Enligt Sveriges Bryggerier är det ingen överraskning att den populära kriminologen toppar listan.

– Ölen är inte bara en dryck utan också en social ritual där sällskapet spelar minst lika stor roll. Leif GW är en återkommande favorit i vår årliga undersökning, och det är tydligt att han engagerar många svenskar, säger Anna-Karin Fondberg, vd på Sveriges Bryggerier.

Vill se förändring

För ett par veckor sedan uttalade sig GW om den rådande situationen hos Polismyndigheten.

I en fräsch rapport från Riksrevisionen framgår att Polismyndigheten inte har lyckats med den omorganisation som påbörjades för tio år sedan. 

Leif GW Persson är inte förvånad över rapportens slutsats – han vill se en stor förändring gällande hur myndigheten är uppbyggd, rapporterar TV4.

“Lyft ut alla”

År 2015 slogs de 21 länspolismyndigheterna, Statens kriminaltekniska laboratorium och Rikspolisstyrelsen ihop till en myndighet.

Leif GW Persson menar att myndigheten är alldeles för centraliserad.

– Svensk brottslighet är lokal. Det går inte att lösa med den mest centrala organisationen som finns, säger han till kanalen. 

GW menar att polisen i Sverige ska vara lokal – och efterlyser omfattande omorganisation.

– Jag skulle börja med att lyfta ut alla som sitter där nu. De kan hitta på något annat, säger han.

Foto: J. Olalde

Text: Redaktionen