SVENSKA FOLKETS SKULDER: Dramatisk utveckling – ”våga ta kontakt”

2023 01 26

Svenskarnas skulder är uppe på nya rekordnivåer.

Det visar ny statistik från Kronofogden.

Vid årsskiftet fanns 393 781 personer registrerade hos Kronofogden. Det är en ökning med 2 742 personer (0,7 procent) jämfört med föregående år.

– Samtidigt ökar skuldbeloppen med 7,4 procent, något som delvis kan förklaras med att skuldernas räntekostnader ökar totalskulden, framhåller myndigheten.

Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden, kommenterar uppgången.

– En stor del av ökningen beror på att skulderna växer konstant på grund av räntor. Men det handlar också om att vi får in fler skulder på högre belopp.

Historisk nivå

Den kraftiga uppgången under 2022 innebär att en ny rekordnivå för privatpersoners skulder hos Kronofogden uppmättes vid årsskiftet.

Den sammanlagda skulden landar på 101 miljarder kronor.

– Det är en ökning med drygt sju miljarder sedan förra året, eller närmare 20 miljoner om dagen. På tio år har skuldberget vuxit med cirka 34 miljarder kronor.

Medianskulden per person låg vid årsskiftet på 70 700 kronor.

Det är en ökning med 8,2 procent jämfört med förra årsskiftet.

Flera tips

Davor Vuleta framhåller är utvecklingen dyster, men ganska väntad.

– Ökade levnadsomkostnader generellt bidrar till högre överskuldsättning. De som redan har det tufft ekonomiskt, med små marginaler, blir lättare överskuldsatta, säger han och tillägger:

– Ju längre tid man lever med skulder, desto svårare blir det att ta sig ur situationen. För de mest skuldsatta vill jag ge följande tips: våga ta kontakt med den du är skyldig pengar för att minimera räntor, avgifter och eventuella betalningsanmärkningar.

Kommuner med högst andel skuldsatta

Ljusnarsberg

9,1%

Perstorp

8,8%

Högsby

7,7%

Filipstad

7,7%

Eda

7,5%

Kommuner med lägst andel skuldsatta

Lomma

0,8%

Danderyd

1,0%

Vellinge

1,3%

Täby

1,4%

Kungsbacka

1,7%

Foto: Christian Erfurt

Text: Redaktionen


1,2 miljoner svenskar tar samma medicin – Läkaren: ”Mer skada än nytta”

2024 05 03

Totalt hämtade 1,2 miljoner svenskar ut antidepressiva läkemedel under 2023.

Siffran innebär att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat varje år de senaste 15 åren, enligt Socialstyrelsens statistik över läkemedel.

– Användandet var högst i åldersgruppen 75 år och äldre där 23 procent fick denna typ av läkemedel. Den största ökningen de senaste fem åren gäller dock barn och unga. Andel flickor i åldern 10–14 år som fått ett antidepressivt läkemedel förskrivet ökade från 1,2 procent 2019 till 2,0 procent 2023. För pojkar i samma ålder var motsvarande ökning från 1,0 procent 2019 till 1,4 procent 2023, framhåller myndigheten.

Läkaren: Många kan inte sluta

Läkaren André Marx, som har personlig erfarenhet av antidepressiva läkemedel, anser att den höga siffran är oroväckande. Tillsammans med kollegor drev han nyligen Sveriges enda offentligt finansierade nedtrappningsmottagning för psykofarmaka. 

Enligt André Marx har många svenskar fastnat i ett långvarigt bruk av antidepressiva läkemedel.

– Fler nya användare tillkommer än de som lyckas sluta. Vi har därför ett växande samhällsproblem med människor som inte har någonstans att vända sig om de behöver hjälp att sluta, säger läkaren till Dagens Arena och berättar om patienter som upplevt stora svårigheter när de valt att sluta med medicinen.  

– För en del är abstinensreaktionerna så obehagliga och intensiva att de hamnar på psykakuten när de försöker sluta.

Elias Eriksson, farmakolog och professor vid Göteborgs universitet, anser att rapporterna om vissa patienters symptom vid nedtrappning är ”överdrivna”.

– Det framställs nu som att det är jättevanligt och utdraget. Det tror jag är överdrivet. I de allra flesta fallen går det att trappa ut på några veckor, men det finns de som har mer utdragna besvär. Då får man trappa ut långsammare. Man kan också byta till preparat som lämnar kroppen långsammare, säger han till samma tidning.

Läkemedelsverket har även svarat på kritiken. Myndigheten ska ta fram nya rekommendationer för utsättning av antidepressiva läkemedel genom att studera forskning  från 2016 och framåt.

Hävdar: ”Saknas belägg”

Nedtrappningen är inte det enda problemet med antidepressiva läkemedel, enligt André Marx.

I en intervju med SvD hävdar läkaren att det ”saknas belägg för att depression och ångest orsakas av en kemisk obalans i hjärnan som medicinerna korrigerar” – en hypotes som tog fart på 1960-talet.  

Marx betonar att det inte betyder att läkemedlen inte har någon effekt.  

–  Snarare rubbar de hjärnans finkalibrerade signalsystem och försätter hjärnan i ett alternativt biokemiskt tillstånd. Det gör att vi kommer att tänka, känna och i förlängningen bete oss annorlunda, precis som med andra psykoaktiva substanser, säger han till tidningen.

”Gör mer skada än nytta”

Enligt André Marx uppfattning behandlas hundratusentals svenskar i onödan med antidepressiva läkemedel.

– I långa loppet har vi gjort mer skada än nytta, säger han till SvD. 

Foto: Nastya Dulhiier

Text: Redaktionen


SOMMAREN 2024: Värmebölja på ingång – “inte hänt på sju år”

2024 05 03

Många njuter av att vårvärmen äntligen har kommit till stora delar av Sverige igen.

Lagom till valborgsveckan slog vädret om. På flera håll i landet har temperaturen visat över 20 grader – till och med närmare 25.

I södra Sverige är det dessutom officiellt meteorologisk sommar då dygnstemperaturen varit över tio grader fem dagar i streck nu när vi går in i maj.

– Den meteorologiska sommaren har sedan den 28 april anlänt till en stor del av Götaland, bekräftar meteorologen Caroline Vahlberg på SMHI.

Varmaste prognosen sedan 2017

En vanlig myt är att det inte blir en varm sommar om även maj har varit varmt.

Men det stämmer inte, enligt SVT:s meteorolog Marcus Sjöstedt.

– Ett exempel är 2018. Då var det väldigt varmt i maj och sen fick vi den här rekordvarma sommaren. Man brukar säga att sommarvädret inte har något minne, säger han till tv-kanalen.

Och rekordvarmt kan det mycket väl bli även den här sommaren.

Det förutspår Europacentret för medellånga väderprognoser, ECMWF, vars senaste prognos för årets sommar är den varmaste på hela sju år.

– Prognosen för hela Europa visar en väldigt varm sommar. Det är den varmaste sommarprognosen som gjorts under april månad sedan 2017, säger meteorologen och forskaren Mika Rantanen från Meteorologiska institutet i Finland till Aftonbladet.

Juni och juli bedöms bli varmast

Sverige är enligt nuvarande kartor inget undantag. Det bedöms bli varmt – i snitt en grad mer än normalt, vilket är mer än vad det låter som.

– Med tanke på att vi pratar om hela sommaren är det en betydande avvikelse, säger Mika Rantanen.

Han får medhåll av Per Holmberg från väderinstitutet Storm Geo, som dock är något försiktigare i sina kommentarer.

– Prognosen visar att det kan komma att bli en något varmare juni och juli och en ganska normal augusti, säger han till Expressen.

Båda två påpekar dock att det är långt kvar till sommaren och mycket kan förändras. Per Holmberg uppmanar att inte ta ut något i förskott, bland annat eftersom det inte går att säga var det kommer att bli soligt eller om det blir jämnt utspritt eller koncentrerat till kortare perioder.

Vänder nästa vecka

Fram till sommaren kan åtminstone södra halvan av landet fortsatt ta del av höga temperaturer lite till. På fredagen kan det bli 25 grader i sydvästra Götaland.

Nästa vecka vänder det dock.

På måndag får Götaland tidvis regn eller skurar, lokalt med åska. I övriga landet molnigt. Temperaturen sjunker lite ytterligare, på dagen från omkring 10 grader i söder ned till omkring 5 grader i Norrland, framhåller Caroline Vahlberg från SMHI.

Foto: J. Ferlic resp T. Sergej 

Text: Redaktionen