28 april 26

Pressträff om Estonia – tragisk upptäckt

2023 01 23

Fartyget Estonia var aldrig sjödugligt och olyckan hade kunnat förhindras.

Det är den tragiska preliminära slutsatsen i den delrapport som haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland presenterade idag.

Bogpartiet på fartyget blev aldrig inspekterat – och därmed blev Estonia felaktigt certifierat.

– Om man följt regelverket är det sannolikt att den här olyckan inte hade inträffat, säger Jonas Bäckstrand, haverikommissionens ordförande, enligt Sveriges Radio.

– När det gäller bogrampen som öppnade sig, den satt alltså för långt fram i förhållande till regelverket.

Reglerna handlade bland annat också om att Estonia inte skulle få gå längre än 20 sjömil utanför land i det skicket, och att bristerna inte skrevs in i det certifikat som utfärdades.

– Fartyget borde inte ha fått trafikera den här rutten, förklarar Bäckstrand.

Inga spår efter explosioner

En annan slutsats av utredningen är att inga spår av någon kollision med ett annat fartyg eller flytande föremål har kunnat noteras, rapporterar SVT från den presskonferens som äger rum på måndagsförmiddagen.

Inte heller några tecken på explosioner.

– Utredarna drar slutsatsen att Estonias skador matchar bergsformationerna på botten, och ser inte något skäl att ifrågasätta slutsatserna i den rapport som skrevs 1997, skriver tv-kanalen.

– Man har också gjort en förnyad bedömning av Estonias sjöduglighet, och bekräftar 1997 års slutsatser om bland annat brister i bogvisiret som gjorde att fartyget inte var sjödugligt.

Dokumentär hävdade okända skador

Utredningen som presenteras inleddes som en konsekvens efter att dokumentären “Estonia – fyndet som ändrar allt” 2020 påstod att man visade tidigare okända skador på ena sidan av fartyget.

Den rapport som nu presenteras sker efter att estniska utredare samt finska och svenska myndigheter genomfört dykningar vid vraket.

Haverikommissionen presenterar också bilder och videoklipp från dykningarna, bland annat en 3D-modell som satts ihop av tusentals högupplösta fotografier.

Använts för militära transporter

Strax före jul kunde dock Försvarsmakten bekräfta andra uppgifter som cirkulerat kring Estonia – nämligen att fartyget används till hemliga militära transporter.

– Efter dialog med haverikommissionen har vi konstaterat att det totalt har förekommit en handfull transporter med Estonia, sade Försvarsmaktens Anders Stach, överste på högkvarterets ledningsstab, till SR Ekot i december.

Fakta Estoniakatastrofen

  • Den 28 september 1994 strax före klockan ett på natten sjönk passagerarfärjan m/s Estonia mitt ute i Östersjön. 
  • M/s Estonia var på väg från Estlands huvudstad Tallinn till Stockholm.
  • Ombord fanns 989 personer. 852 av dem dog. Bara 137 kunde räddas ur vattnet.
  • Sveriges regering beslutade att olyckan skulle undersökas. De två största frågorna var: Hur kunde olyckan ske? Skulle Estonia bärgas? Att bärga ett fartyg betyder att plocka upp det ur havet.
  • Den svenska regeringen bad Statens haverikommission att undersöka olyckan. Haverikommissionen är en grupp experter som undersöker vad som hänt när det sker en större olycka.
  • Haverikommissionen skrev en stor rapport där de berättade om hur Estonia sjunkit. Olyckan berodde på att fartygets bogvisir hade lossnat och att mycket stora mängder vatten kommit in i fartyget och gjort så att det sjönk väldigt snabbt.
  • Källa: Sjöhistoriska museet

Foto: M. Okon

Text: Redaktionen


2 maj 2026

Trump kan stoppas

2026 05 03

Trump kan hindras från att förverkliga ett tungt hot.

President Donald Trump har meddelat att 5 000 amerikanska soldater som är stationerade i Tyskland ska dras tillbaka.

Samtidigt säger han att det bara är början och att många fler soldater kan dras tillbaka från Tyskland.

Han hotar också med att dra tillbaka soldater från Italien och Spanien.

Men Trumps hot om minskad truppnärvaro i Europa kan stöta på rejäla hinder.

Begränsningar för Trump

Planerna kan möta stora hinder i kongressen, rapporterar Fox News.

En av de senaste försvarslagarna som har antagits gör gällande att truppnärvaron inte får dras ned till under 76 000, såvida inte administrationen lämnar in en detaljerad riskbedömning. Vita huset måste visa för kongressen att åtgärden inte skadar USA:s och Natos intressen.

Och även om så sker kan ytterligare hinder uppstå.

– Bestämmelsen förbjuder inte administrationen att gå under 76 000, men den etablerar hinder som den måste övervinna, säger Jeff Rathke, ordförande för American-German Institute vid Johns Hopkins University och tidigare tjänsteman vid utrikesdepartementet, till kanalen.

Kongressen har alltså inget direkt veto, men kan ställa villkor som lamslår processen. De kan bland annat begränsa finansieringen. Oavsett om soldater dras tillbaka eller omplaceras så kostar det pengar.

En rad republikaner har också ifrågasatt Trumps vilja att dra tillbaka trupper, vilket gör det svårare för Vita huset.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Har mött hinder tidigare

Trump kan undvika kongressens regler genom att omplacera soldaterna istället för att dra tillbaka dem, men större omplaceringar skulle ändå kräva finansiering, vilket gör det svårt att runda kongressen.

Kongressen har tidigare satt käppar i hjulen för Trump. Under sin förra mandatperiod ville presidenten dra tillbaka runt 12 000 amerikanska soldater från Tyskland.

Detta fick kongressen att införa den nya försvarslagen och kräva garantier för att USA:s och Natos intressen inte hotas.

Förändringen genomfördes därför aldrig fullt ut, enligt kanalen.

Att dra sig tillbaka från länder som Tyskland, Italien och Spanien är också komplicerat av strategiska skäl, eftersom det finns baser där som är viktiga för amerikanska insatser i Europa, Mellanöstern och Afrika, och som inte kan ersättas på kort sikt.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen