SVERIGE: Ökade krav på vanliga anställda om det blir krig

2023 01 23

Även "vanliga” anställda inom myndigheter, kommuner, regioner och även företag krigsplaceras nu i allt högre utsträckning, rapporterar SVT.

Uppdraget är solklart – blir det krig måste du jobba på.

Ökning med 20 procent

Vid årsskiftet var 404 218 svenskar krigsplacerade, enligt statistik som SVT begärt ut från Pliktverket.

En ökning med 66 328 stycken – eller 20 procent – jämfört med början av juni förra året.

Det är inte offentligt hur många som ingår i den militära krigsorgansiaitonen, men tv-kanalen menar att det är sannolikt att det är krigsplaceringar hos arbetsgivare som står för den betydande ökningen.

– Det är svårt att ange en siffra om hur många krigsplacerade som till slut kommer behövas, men det blir betydligt fler än idag. Och det är en positiv utveckling för totalförsvaret, säger Fredrik Stany, enhetschef för krisberedskap och civilt försvar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, till SVT.

Företagsanställda lär snart krigsplaceras

Av landets 290 kommuner har 105 stycken krigsplacerat totalt 55 323 av sina anställda.

Motsvarande siffra för 15 av 21 regioner är 162 989 krigsplacerade medarbetare.

Anställda som jobbar på företag som klassas som samhällsviktig verksamhet lär också krigsplaceras inom kort, skriver SVT.

Till dessa hör exempelvis personal som kan reparera el- och vattenförsörjning samt sjukvårdspersonal, lärare eller sådana som kan sköta transporter.

Får inte säga nej eller byta jobb

Om man som anställd blir krigsplacerad får man inte lov att säga nej.

Beslutet tas av arbetsgivaren, men innebär generellt ingen förändring i arbetsuppgifterna. 

Och det är först om fred övergår till krig som plikten blir aktuell.

– Omr regeringen beslutar om höjd beredskap och aktivering av allmän tjänsteplikt ska den anställde enligt lagens ordalydelse kvarstå i sin anställning. Det innebär formellt sett att man inte kan byta jobb, att man inte kan säga upp sig och att man inte får lämna landet, säger Fredrik Stany.

Ska återaktivera civilplikten

MSB har tidigare även flaggat för att Sverige behöver öka antalet civilpliktiga i landet – upp till 20 000 individer på sikt.

I början av året gav också regeringen myndigheten uppdraget att börja förbereda för att återaktivera civilplikten, som varit vilande sedan 2008.

– I Sverige gäller totalförsvarsplikt. Det innebär att alla som bor här och är mellan 16 och 70 år kan kallas in för att hjälpa till på olika sätt vid krigsfara och krig. Alla har en skyldighet att bidra efter förmåga och alla behövs, framhåller MSB i ett pressmeddelande.

"Grundförutsättning"

Myndigheten tillägger:

– Personalförsörjningen är en grundförutsättning för det civila försvaret. Utgångspunkten är att anställda och frivilliga ska användas i första hand men MSB bedömer även att civilplikt kan behövas för att viktiga delar av samhället ska kunna fungera, till exempel inom den kommunala räddningstjänsten.

– Civilplikt innebär att man tjänstgör inom de typer av civila verksamheter som regeringen beslutar om.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

Muharrem Demirok: “Sverige kommer att bada i guld”

2024 05 06

På söndagskvällen råder partiledardebatt där flera olika ämnen diskuteras.

Bland de hetaste ämnena finns krigen i Gaza och Ukraina, säkerhetshotet mot Sverige, sjukvården, ekonomin och miljön.

Just miljön och den gröna omställningen menar Centerpartiets partiledare Muharrem Demirok kommer att gynna Sverige.

Det rapporterar SVT.

“Kommer bada i guld”

Det var i direktsändning som Demirok svarade på ett uttryck från en tittare som menade att svenskarna späker sig och står för en liten del av de globala utsläppen.

Han menade att just stålproduktionen kommer att vara mycket gynnsamt för Sverige.

– Nästa gröna stål ska tillverkas i Sverige och säljas till hela världen. Vi späker oss inte, vi kommer bada i guld när vi gör den här klimatomställningen, svarade Demirok.

Landsbygden avgörande

Resurser till den gröna omställningen har diskuterats under en längre tid och olika aktörer har olika synpunkter på hur det ska genomföras i praktiken.

Naturvårdsverket är en aktör som menar att landsbygden spelar en stor roll i omställningen, i synnerhet när det gäller elproduktionen.

– Landsbygdskommuner har goda förutsättningar att producera sol-, vind- och vattenkraft, förklarar myndigheten.

– Förnybar energi kan även vara en viktig framtidsfråga på lokal nivå, genom att fler hushåll på landsbygden blir självförsörjande på energi genom solel vilket minskar sårbarheten för strömavbrott. 

– Satsningar på förnybar energi kan också skapa nya arbetstillfällen och affärsmöjligheter.

Hektisk debatt

I vanlig ordning har det varit en hektisk debatt där stora åsiktsskillnader om en mängd ämnen har vädrats.

Bland annat tog man upp det rådande kriget i Gaza, där bland andra Jimmie Åkesson (SD) och Nooshi Dadgostar uttryckte sig.

– Detta är ett omänskligt, fruktansvärt övergrepp och den här regeringen måste höja sin röst för att få stopp på detta, menade Dadgostar enligt SVT.

Jimmie Åkesson ställde sig frågan varför inte mer kritik riktas mot Hamas roll.

En annan fråga som har debatterats hett är den om sjukvården, där kritik kommer från flera håll angående regeringens hantering av frågan.

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen