Tungt besked för svensk ekonomi

2023 01 22

Den svenska ekonomin har brottats med höjda räntor och mycket hög inflation under den senaste tiden.

Hushåll och företag har även fått stå ut med skyhöga elräkningar till följd av höstens energikris.

Nu kommer ett dystert besked från konjunkturinstitutet, som menar att Sverige nu har gått in i en lågkonjunktur.

– Vi har nu gått in i en lågkonjunktur. Men vi är i början av den och vi tror att det kommer bli värre framöver, säger institutets generaldirektör Albin Kainelainen i Ekonomibyrån.

“Väldigt kostsam”

Löneökningarna de senaste åtta åren har redan raderats och reallönerna väntas återhämta sig först 2026.

Framöver kommer en period av såväl lägre reallöner som högre arbetslöshet och ökade kostnader tynga den svenska ekonomin.

– En lågkonjunktur som helhet är väldigt kostsam för samhällsekonomin, med ökad arbetslöshet som slår mot svaga grupper, säger Kainelainen enligt SVT.

Pressar näringslivet

De dystra ekonomiska förutsättningarna pressar näringslivet och ställer Riksbanken inför svåra beslut.

Hushållens disponibla inkomst minskade bland det svenska folket under det gångna året och spås göra så även i år.

– Svenska hushåll är mer räntekänsliga än hushåll i andra länder till följd av hög belåningsgrad och korta räntebindningstider. Hushållen pressas från flera håll och deras reala disponibla inkomster minskar både 2022 och 2023, uppger Konjunkturinstitutet.

Så kan räntan utvecklas

Konjunkturinstitutet bedömer att styrräntan kommer höjas till 2,75 procent i februari detta år.

Därefter kan räntan börja sänkas mot slutet av året “när lågkonjunkturen är tydlig och inflationen är nere på normala nivåer”. 

Den senaste inflationsrapporten visade att inflationstakten i december landade på 10,2 procent, högt över Riksbankens mål.

Stort problem

I bland annat USA börjar inflationstakten lätta upp men i Sverige är den fortfarande mycket hög.

Riksbankens mål gällande inflationen är att den ska ligga på omkring 2 procent.

Inflation kan bland annat uppstå om efterfrågan i ekonomin är stark, som den är i en högkonjunktur.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen