SVERIGE: Försvarsmakten förbereder sig på rysk kärnvapenattack

2023 01 21

Sverige gör allt fler förberedelser när det gäller ett kärnvapenangrepp från Putinregimen.

Rysslands diktator har gjort flera kärnvapenhot mot Väst och Sverige nonchalerar inte Danmarks nya bedömning avseende ryska kärnvapenhotet.

Obehaglig vana

Danska försvaret uppdaterade sin syn på hotet från ryska kärnvapen inför årsskiftet och bedömningen är att bruket av kärnvapen för att avskräcka torde öka i Ryssland framöver.

Det rapporterar DN som även har talat med Michael Claesson som är försvarsstabschef inom Sveriges försvarsmakt.

– I realiteten har Ryssland en obehaglig vana att faktiskt göra det de säger, säger han till DN.

Danska underrättelsetjänsten FE bedömer att Sveriges och Finlands strävan efter Natomedlemskap kan få Ryssland att bli allt aggressivare.

– Ryssland kommer sannolikt att öka sin hotretorik inklusive hot om att rikta kärnvapen mot mål i Sverige och Finland, bedömer dansk underrättelsetjänst i en ny rapport.

Vill skrämma svenska folket

– Det kan ligga i Rysslands intresse att skrämma befolkningarna i Finland och Sverige, säger Tom Røseth vid Försvarets Högskola i Norge, till norska Dagbladet.

Putins mål är att skapa oro och splittring och påverka svenska allmänheten.

– För att göra dem osäkra om valet att bli Natomedlem, säger den norska försvarsexperten.

Försvarsstabschef Michael Claesson understryker att man inte kan nonchalera de ryska kärnvapenhoten.

Måste vara redo

Att kärnvapen är en integrerad del av den ryska militärens koncept framgår av flera av diktaturens styrdokument.

– Jag kan bara som representant för Försvarsmakten konstatera att det står i deras försvarsdoktrin och i deras strategiska och operativa doktrin, säger Michael Claesson till DN.

Han menar inte att en kärnvapenattack är sannolik men att försvaret måste vara redo.

Försvarsmakten i Sverige har nu därför ökat sina övningar på att möta en kärnvapenattack.

Det inkluderar inte minst att förbereda sig på sekundära effekter av en attack mot närområdet i Europa.

Att Putin skulle göra allvar av sina kärnvapenhot bedöms fortfarande som osannolikt enligt tidningen.

Inte låta sig skrämmas

Försvarsminister På Jonsson (M) ser mycket allvarligt på Putinregimens kärnvapenhot.

Och det råder ingen tvekan om att hoten syftar till att hejda Väst från att hjälpa Ukraina.

– Vi tar det på allvar, men kommer inte att låta det hindra oss från att till exempel fortsätta militärt stödja Ukraina, säger han till DN.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt land inför euro – halva befolkningen är emot

2025 11 05

Den 1 januari 2026 är det dags.

Efter åratal av förberedelser går då till slut Bulgarien med i eurosamarbetet, efter att beslutet formellt fattats i somras.

Men det är enbart drygt hälften av landets befolkning som stödjer valet av att byta valuta, rapporterar Politico.

Inflation och maktcentralisering i Bryssel är några av farhågorna som oroar bulgarerna.

Dessutom har påstådda ryska desinformationskampanjer fått fart, vilket bedöms ha ökat motståndet ytterligare.

Nu agerar Europeiska centralbanken för att lugna motståndarna inför anslutningen.

– Bulgarien går med i euron vid en tidpunkt då det råder större osäkerhet, då vi upplever fler kriser – den ena efter den andra, som dessutom förstärker varandra – och då den globala ordningen, så som vi har känt den, har blivit mer splittrad och vännerna kanske är färre, säger Christine Lagarde, Europeiska centralbankens ordförande, enligt Politico.

Kommissionären: kommer hjälpa Bulgarien

Tidigare i år låg stödet för euron i Bulgarien på 45 procent. De senaste månaderna har stödet ökat något till 51 procent, enligt en undersökning som landets finansminister Temenuzhka Petkova gått ut med.

Även Valdis Dombrovski, EU-kommissionär med särskilt ansvar för ekonomi, handel och finansiella frågor, försöker nu lugna kritikerna.

Hans budskap är att euron kommer att hjälpa Bulgarien att kompensera för växande geopolitiska risker. Åtminstone så som de uppfattas för investerare.

– I de baltiska länderna, trots att de var geopolitiskt exponerade, var lånekostnaderna lägre än i Polen, och investerare bedömde i stor utsträckning att euron är en stabiliserande faktor, säger Dombrovski enligt Politico.

LÄS MER: Kristersson ger plötsligt besked – om euro i Sverige

Har ryska kampanjer påverkat?

Enligt den amerikanska tidningen har det gått att peka ut ryssfinansierade kampanjer i sociala medier som ämnar att undergräva stödet för euron.

Det högerextrema partiet Revival, som arrangerat flera demonstrationer mot euron under året, ingick exempelvis i april ett avtal med Vladimir Putins parti Enade Ryssland.

– Det är ingen hemlighet att Ryssland för ett hybridkrig mot Europa och de europeiska medlemsstaterna. Det handlar om provokationer, sabotagehandlingar, kränkningar av det europeiska luftrummet, inblandning i politiska processer i Europeiska unionen, även i andra länder, och desinformation, svarar Valdis Dombrovski på frågan om det ryska inflytandet påverkat den allmänna opinionen om euron.

LÄS OCKSÅ: Helt ny svensk cola kommer till affären

LÄS MER: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto: Ryan Rayburn / IMF resp I. Boran

Text: Redaktionen

5nov2025

Kundflykt från Lidl – därför har 50 000 kunder lämnat

2025 11 06

Lidl tappar i förhållande till sina konkurrenter.

Under det senaste året har lågpriskedjan tappat många kunder till konkurrerande kedjor.

– Lidl har förlorat 50 000 kunder på ett år, säger marknadsundersökningsföretaget Yougovs analytiker Fredrik Bendz, till Dagligvarunytt.

Och det är inte bara kundantalet som har blivit lägre, utan även snittsummorna som folk handlar för.

Detta ligger bakom

Lidls nedåtgående trend sammanfaller med optimismen hos svenska hushåll, efter att Riksbankens räntor har sänkts och att matpriserna har börjat röra sig neråt på vissa varor.

Att folk har mer pengar kvar i plånboken kan vara det som gör att lågpriskedjan nu tappar kunder, då fler har råd att handla hos andra kedjor.

– Min analys är att Lidl helt enkelt förknippas så starkt med pris. Nu när folk börjar lätta på plånboken ser det ut att drabba Lidl, säger Fredrik Bendz.

Effekt på övriga priser

I början av hösten kom en rapport från Matpriskollen som visar att närvaron av lågprisbutiker pressar ner priserna hos närliggande butiker också.

Butiker i närheten av en lågprisbutik tvingas ofta att hålla nere sina priser för att inte tappa kunderna till det billigare alternativet.

– Man behöver inte ens börja handla i den butiken för att få det bättre. Rapporten pekar på att priset ändå kommer sjunka i de andra butikerna, hävdar Matpriskollens vd Ulf Mazur, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Helt ny svensk cola kommer till affären

Toppbetyg för matkassen

Många kunder väljer Lidl på grund av butikernas låga priser.

Men kedjan har också fått beröm för kvaliteten på sina varor.

I ett blindtest nyligen fick Lidls matkasse toppbetyg och utsågs till Sveriges godaste, enligt Aftonbladet.

Testet omfattade många basvaror och vardagsklassiker.

– Vi är väldigt glada över att våra vardagsvaror får så fina omdömen. Det här är ett kvitto på att vi lyckas leverera både smak och kvalitet i det som svenskarna äter mest av, sade Robert Stekovic, inköps-och marknadsdirektör på Lidl Sverige, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik tvingas till akut åtgärd – kunder skräms bort

Foto: Krzysztof Przybylak

Text: Redaktionen