SVERIGE: SD bryter vallöfte

2023 01 18

Detta genom att utreda möjligheten att det ska krävas kvalificerad majoritet för att rösta igenom ett förslag som kritiserats av just lagrådet.

Men det vallöftet bryts nu då regeringen och SD, trots lagrådets motvilja, väljer att hålla fast vid att hemlighålla vem som ska ta emot elstöd. Det rapporterar Sveriges Radio.

Gav grönt ljus

Löftet om att kräva kvalificerad majoritet i riksdagen gavs på Sverigedemokraternas landsdagar i november 2021.

– De lagar som Sveriges riksdag ändå stiftar ska vara välgenomtänkta och inte skapa mer problem än vad de löser, sade Fredrik Lindahl, som nu sitter i konstitutionsutskottet, vid tillfället.

När förslaget om sekretess vid Försäkringskassans handläggningen av elstödet lämnade regeringskansliet hade dock SD gett grönt ljus för att släppa igenom det.

– Förslaget kommer alltså som det ser ut nu gå igenom i riksdagen med liten marginal när det ska upp till omröstning nästa vecka, rapporterar radiokanalen.

"Viktig svensk tradition"

Företrädare för regeringen har vid flera tillfällen försvarat att människors elmätare inte ska bli offentliga handlingar, vilket alltså är det som lagrådet kritiserar.

–  Vanliga Svensson och Karlsson har inte bett om att få sin förbrukning utlämnade till övriga världen. Det är också en viktig svensk tradition, att vi värnar varandras integritet, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till SVT förra veckan.

Kan få konsekvenser

Joakim Nergelius, professor i juridik och konstitutionell rätt vid Örebro universitet, menar dock att det är problematiskt att hemlighålla uppgifterna och att det kan få komplicerade följder.

– Regeringen har hittills bara anfört allmänna skäl för sekretessen och enligt Lagrådet är det inte skäl nog. Utifrån den kritik som lagts fram skulle jag säga att förslaget är väldigt svagt underbyggt, säger han till SVT.

Professorn tillägger:

– Man kan inte tvinga regering och riksdag att följa Lagrådet. Men om en lag drivs igenom trots kritik ökar ju sannolikheten för att den kan underkännas i en domstol senare. Den som vill överklaga sekretessen har då väldigt bra argument att luta sig emot, säger Joakim Nergelius.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

–  Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Pensionärer kan bli utan BankID i ett år

2026 09 01

När anhöriga hjälper äldre med bankärenden är det lätt att göra en vanlig miss.

Det kan i värsta fall leda till att pensionären blir utan BankID i upp till ett år.

Anhöriga stoppas

När en äldre person behöver hjälp med räkningar, bankärenden eller myndighetskontakter kan det vara lockande för en anhörig att använda personens BankID.

Men det är inte tillåtet.

BankID är personligt och får bara användas av den person som det är utfärdat till.

Även säkerhetskoden ska hållas hemlig.

Anledningen är att BankID fungerar som en digital legitimation.

När någon annan använder det går det inte längre att veta vem som faktiskt har godkänt en betalning, ansökan eller ett avtal.

Kan blockeras

Konsekvenserna kan bli kännbara för pensionären.

Om banken bedömer att BankID har använts i strid med villkoren kan personnumret blockeras från att aktivera ett nytt BankID i upp till tolv månader.

Det hjälper alltså inte att byta bank.

Blockeringen gäller personen och inte bara den bank där problemet upptäcktes.

I Dagens Nyheter berättar anhöriga samtidigt om problematiken för äldre med BankID.

– Jag gjorde som så många andra, använde min dementa pappas BankID, eftersom det är enda rimliga sättet att hantera många av situationerna, säger en läsare till tidningen.

En annan menar att det nästan inte går att leva utan BankID idag.

Så kan anhöriga hjälpa

Det finns lagliga alternativ för den som behöver hjälpa en äldre person.

Om personen fortfarande kan fatta egna beslut kan en fullmakt ge en anhörig rätt att sköta vissa bankärenden.

Det finns också framtidsfullmakt, som kan ordnas i förväg och börja gälla om personen senare inte längre kan sköta sina angelägenheter själv.

I vissa situationer kan även anhörigbehörighet användas.

Den kan ge exempelvis make, sambo eller barn möjlighet att sköta vissa vardagliga ekonomiska ärenden när en person på grund av sjukdom eller försvagat hälsotillstånd inte längre klarar det själv.

Även myndigheter har lösningar där en anhörig kan använda sin egen e-legitimation.

Hos Skatteverket kan exempelvis ett deklarationsombud sköta vissa ärenden för en annan person.

– Deklarationsombudet måste vara en myndig person med svenskt personnummer och e-legitimation, och måste godkännas av Skatteverket enligt vissa lagkrav, meddelar myndigheten.

Foto: BankID

Text: Redaktionen