JUST NU: Skola utryms – stor polisinsats

2023 01 17

Det pågår en stor polisinsats på Tyresö gymnasium.

Cirka 600 gymnasie- och vuxenskolelever har tvingats gå hem för dagen.

Enligt uppgifter till Expressen har ett bombhot riktats mot skolan.

– Det har fattats beslut om att göra en utrymning på grund av det inkommit ett hot mot skolan, säger Martin Lundell, skolchef vid Tyresö kommun för gymnasium och vuxenutbildning, till tidningen.

”Det skulle smälla”

Polisen larmades till platsen efter att en okänd person kontaktat skolan via telefon.

– Gymnasiet fick vid 13-tiden ett telefonhot riktat mot skolan om att det skulle smälla. Rektorn tog då beslutet att utrymma skolan, säger Martin Lundell till SVT Nyheter.

Polisen utreder det påstådda bombhotet.

– Eleverna är hemskickade och polisen är nu på skolan och förhör folk, säger Martin Lundell till tv-kanalen.

Vill inte kommentera

Polisen vill inte specificera vilken typ av hot det rör sig om.

– Vi är där på plats och arbetar. Skolan är utrymd, men det är inte vi som utrymt, säger polisens presstalesperson Daniel Wikdahl till Aftonbladet och tillägger:

– Just nu handlar det mycket om informationsinhämtning. Vad som hänt är inte helt klart.

Kan öppna imorgon

I en intervju med TV4 kommenterar skolchefen Martin Lundell samtalet och det påstådda bombhotet.

Han har ingen information om vem inringaren kan vara.

– Jag kan inte uttala mig om den här personen, säger han till tv-kanalen.

Vidare framhåller Martin Lundell att skolan har inlett insatser för att stötta berörd personal.

Skolan kommer även löpande informera vårdnadshavare och elever om händelseutvecklingen.

Avslutningsvis konstaterar skolchefen att han tror att gymnasieskolan återigen kan öppna under morgondagen.

Minderårig låg bakom bombhot

Rapporterna om det påstådda bombhotet mot gymnasieskolan i Tyresö kommer drygt två månader efter att ett bombhot riktats mot Mariebergsskolan i Motala.

Tisdagen den 27 november mottog skolan ett anonymt bombhot via mejl. Polisen startade en utredning om olaga hot och undersökte byggnaden, men hittade ingenting.

Några veckor senare lyckades polisen spåra meljet till en person under 15 år. Mycket tyder på att den minderåriga personen var den som utfärdade bombhotet mot skolan.

– Känslan är att det här bara är en dum grej eller att man har suttit med någon kompis och skrivit och fnissat. Det är den nivån på det, känns det som. Och så fattar man inte vilka konsekvenser det blir av det, sa polisens förundersökningsledare Jan Braf till Motala Vadstena Tidning i samband med att polisen gick ut med informationen.

Foto: M. Förtsch

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen