EKONOMI: Jättebakslag för Riksbanken

2023 01 11

Riksbanken väntas gå med brakförlust när resultaten från föregående år ska redovisas.

En direkt åtgärd blir att återföra tidigare avsatta medel för finansiella risker på 5 miljarder kronor till resultatet för räkenskapsåret 2022, meddelar Riksbanken i ett pressmeddelande på onsdagen.

Totalt väntas därefter resultatet visa en förlust på 81 miljarder kronor.

– Den orealiserade förlusten beror främst på att marknadsräntorna stigit världen över vilket försämrar marknadsvärdet på Riksbankens tillgångar, framhåller Riksbanken.

– Trots återföringen förväntas resultatet bli negativt och Riksbankens egna kapital mycket lågt.

Började med pandemin

I pressmeddelandet hänvisar myndigheten till en händelsekedja som inleddes under coronapandemin. 

Då köpte centralbanker över hela världen stora volymer av värdepapper för att förebygga ekonomisk kris och för att stötta samhällsekonomin.

– Detta har inneburit att de nu har stora innehav av värdepapper i inhemsk valuta, förklarar Riksbanken, som menar att det i deras fall i synnerhet handlar om stats- och bostadsobligationer.

När sedan inflationen slagit till 2022 har ränteläget ökat snabbt – vilket har fått marknadsvärdet på Riksbankens värdepapper att minska.

Riksdagen kan tvingas ingripa

Enligt en ny lag som infördes i november förra året måste Riksbanken göra en framställan till riksdagen i händelse av att kapitalet blir alldeles för lågt. 

En sådan framställan ska i så fall ha syftet att återställa kapitalet för att täcka upp förlusten.

Lagen möjliggör alltså ett sådant scenario, men det är ännu inte beslutat om Riksbanken kommer varse riksdagen med en sådan vädjan.

– En framställning bör baseras på en bred bedömning av Riksbankens finansiella ställning och framtida intjäningsförmåga vid det aktuella tillfället, skriver Riksbanken på sin hemsida och tillägger:

– Det är därmed osäkert hur stort belopp framställningen kan komma att omfatta och Riksbanken behöver återkomma med mer analys och information om detta framöver.

Ökad insyn

Den nya riksbankslagen innebär också att riskdagen får ökad insyn och bättre förutsättningar för att granska Riksbankens verksamhet.

Lagen uttrycker även att myndigheten ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden.

– Det är viktigt att Riksbanken omfattas av en modern och ändamålsenlig rättslig reglering, sade tidigare finansmarkandsminister Åsa Lindhagen (MP) när den dåvarande S-MP-regeringen lade fram propositionen i oktober 2021.

Lagen har kritiserats av tidigare riksbankschef Stefan Ingves.

– Dels snävar man in definitionen av vad som är penningpolitik jämfört med idag, dels begränsar man Riksbankens befogenheter att använda olika penningpolitiska instrument, har han sagt enligt nyhetsajten Finansliv som hänvisar till ett uttalande på Riksbankens hemsida.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Historisk upptäckt i Norge – riktar blickarna mot Sverige

2024 05 07

Den norska tullen har gjort ett jättefynd.

Uppgifter kommer nu om att den norska tullen har gjort ett mycket stort kontantfynd.

Det rör sig om ett av de absolut största beslagen av kontanter i norsk historia och nu riktar man blickarna mot Sverige.

Anledningen är att det var kontanter i svensk valuta som hittades, till ett värde av 4,2 miljoner kronor.

Det rapporterar norska Dagbladet.

“Organiserat nätverk”

Upptäckten gjordes i en norskregistrerad bil som två personer försökte ta sig in i landet med.

Båda personerna greps, och mycket pekar på att fyndet kan kopplas till gängkriminalitet.

– Läget och storleken på beslaget tyder på att organiserade kriminella nätverk ligger bakom smugglingen, säger tullchefen Øystein Børmer till Dagbladet.

Det är oklart vilken nationalitet de gripna personerna har.

Oro i grannländerna

Oro har uttryckts från såväl Norge som Danmark och Finland angående den svenska gängkriminaliteten och kopplingarna som kan skapas mellan länderna.

NRK:s Nordenkorrespondent Joakim Reigstad har uttalat sig om situationen.

– Det man fruktar som en ”game changer” är att norska ungdomar rekryteras av de svenska nätverken till att utföra brott i Norge, det är något helt nytt som norsk polis fruktar, har han sagt enligt SVT.

“Har ökat”

Den norska polischefen Benedicte Bjørnland bekräftar att norska kriminella ofta köper vapen och explosiva varor av svenska kriminella.

– Sverige har över tid sett en allvarlig utveckling med organiserad kriminalitet men också i Norge syns en negativ utveckling, säger Bjørnland till TV4.

– De senaste åren har aktiviteten från svenska gängkriminella på norsk mark ökat, bland annat genom att de hyrs in för att utföra våldsdåd i Norge.

Flera skjutningar

I Sverige har situationen vad gäller gängkriminaliteten lugnat sig något, men är fortsatt problematisk.

Under den senaste tiden har flera skjutningar skett i bland annat Uppsala, Stockholm och Norrköping.

– Flera patruller skickades mot adressen och ganska snabbt kunde polisen konstatera att det skjutits mot en lägenhetsdörr på Dirigentvägen med skarpa skott. Ingen person hade kommit till skada kunde man konstatera på plats, framhåller polisen via sin webbsida angående dagens skjutning i Uppsala.

Text: Redaktionen

Många Klarna-kunder kommer få pengar på kontot

2024 05 08

Betaltjänsten Klarna kommer att återbetala miljontals kronor till tusentals svenska kunder som lurats av bluffsajter.

Det uppger Klarnas produktchef David Fock.

– Det ser ut som att ungefär 5 000 kunder ska få återbetalningar. Det är kunder som haft klagomål under 2023 och fram till nu, där vi kört om klagomålen enligt våra nya uppdaterade rutiner. När de visar att vi borde gått på kundens ord så blir det en återbetalning, säger han till Di.

Enligt Fock rör det sig om återbetalningar av stora summor. 

– Det blir miljontals kronor. Vårt snittordervärde är knappt 1 000 kronor.

Lurade av bluffsajter

Stormen kring Klarna tog fart i januari. Då uppgav anställda hos företaget  att konsumenter betalar för varor som inte finns på grund av att bluffsajter anslutit sig till Klarna.

Fenomenet har lett till att Klarna anmälts hundratals gånger hos Allmänna reklamationsnämnden, Arn.

I april gav sig Konsumentverket in i diskussionen. Myndigheten meddelade att man överväger rättsliga åtgärder mot Klarna och hänvisade till att bolaget inte iakttagit invändningsrätten.

“Invändningsrätten” handlar om att kunden i vissa situationer har rätt att kräva åtgärder för ett köp som inte levererats enligt förväntningarna.

”Frustrerande och smärtsamt”

Konsumentverket har även uppgett att man inlett en granskning av tio nätbutiker som använt Klarna som betalningsalternativ. I samma veva meddelade Klarna att man klippt banden med de utpekade sajterna.

– Detta är så frustrerande och smärtsamt och jag är så ledsen för vad dessa kunder fått vara med om. Vi jobbar för fullt för att komma åt problemen. Bluffsajterna har blivit enormt mer sofistikerade sista året, säkert med hjälp av AI. Och det ökar lavinartat.

– Vi kämpar med att hitta bättre åtgärder för att skydda kunderna. En del uppdateringar kommer i dagarna, skrev Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski på X efter beskedet.

Presenterar åtgärdspaket

I dag, onsdag, uppger Klarna att nya åtgärder är på plats.

Bolagets går fram med en rad åtgärder som ska skydda svenska konsumenter mot oseriösa nätbutiker. Betalningsjätten kommer bland annat börja skilja på ”verifierade” och ”icke-verifierade” handlare, uppger Di.

– Vid kassan ska Klarna flagga upp när en partner är obeprövad och Klarna ska  även varna för nätbutiker med en ökande mängd klagomål, rapporterar tidningen.

Vidare lovar Klarna att bolaget ska bli bättre på att stänga av butiker som inte ger tillräckligt med information till konsumenter. Avslutningsvis lovar Klarna att man hädanefter ska ställa hårdare krav på information om ”företaget, produkterna, samt leverans- och returpolicy”.

Foto: Klarna Group

Text: Redaktionen