KONTANTER: Största förändringen på 20 år

2023 01 09

Efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari ökade användningen av kontanter i Sverige.

Det skedde en drastisk förändring mellan februari och mars ifjol.

Kontantanvändningen ökade med 7,57 procent, rapporterar SR Ekot.

Den enskilt största ökningen under en månad på över 20 år.

– Jag tror folk i och med situationen i Ukraina fick en påminnelse om att det är bra att ha ett reservalternativ för betalning, säger Joeri van Laere, biträdande professor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde, till radiokanalen.

Han betonar att ett samhälle, utifrån ett krisperspektiv, blir mer sårbart desto färre betalningsalternativ som finns tillgängliga.

– Det är bättre att vi, även i vardagen, ibland betalar med mobilen, ibland med kort och ibland med kontanter. Så att vi håller alla alternativen vid liv.

Går emot trenden

Den kraftiga ökningen av betalning med kontanter efter den ryska invasionen går emot den generella trenden i Sverige.

Under september ifjol cirkulerade ungefär 64 miljarder kronor i sedlar och mynt, uppger SR med hänvisning till Statistiska centralbyråns statistik.

Det kan jämföras med samma period år 2000. Då cirkulerade 82 miljarder kronor.

– På tio år har andelen som betalar med kontanter fallit från runt 40 procent till under 10 procent, framhåller Riksbanken.

Trenden i Sverige sticker ut i ett internationellt perspektiv. Förutom i Sverige är det bara i Norge som mängden kontanter i cirkulation har fallit under de senaste tio åren. 

Inte problemfritt

Den minskade användningen är inte oproblematisk.

Personer i glesbygden och äldre personer har svårt att klara sig utan kontanter, skriver Riksbanken.

Samtidigt innebär de digitala betalningslösningarna minskade kostnader för samhället.

–  Stordriftsfördelarna är större för digitala betalningar än för kontanter eftersom kontanterna måste hanteras fysiskt och har högre rörliga kostnader än digitala betalningar, uppger Riksbanken och tillägger:

– När antalet digitala betalningar växer och antalet kontanta betalningar krymper blir kontanterna relativt sett dyrare att hantera medan de digitala betalningarna blir billigare.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Klädkedja lämnar Sverige – stänger för gott

2024 05 01

Kedjan har redan stängt sin butik i Sveriges största köpcentrum Mall of Scandinavia.

Det var den butiken som skulle bli kronan på verket på svensk mark för en snabbt växande brittisk klädkedja.

Men så blir det inte.

Efter flera år av problem meddelar nu “Superdry” att man stänger sin sista butik i Sverige, som ligger på Fredsgatan i Göteborg.

Det rapporterar Fastighetsvärlden.    

Enligt sajten Market slår portarna igen för gott redan nu i veckan.   

Stöttades av Beckham   

Superdry från Storbritannien gjorde inledningsvis succé och marknadsfördes bland annat av den före detta fotbollsstjärnan David Beckham.

År 2015 lanserade företaget en storsatsning på Sverige.   

Tre butiker öppnades i Stockholm. En i Täby Centrum och en i Gallerian, men framför allt var det butiken i det stora köpcentret Mall of Scandinavia som var kedjans riktiga flaggskepp.     

Succén uteblev dock.

Butikerna i Stockholm stängde under pandemin och därefter även den som fanns på Arlanda.

Totalt hade man som mest fem butiker i Sverige.

"Inte längre coolt"

På sin svenska hemsida beskriver kedjan att man har “en betydande och växande närvaro runt om i världen med 515 Superdry-länkade platser i 46 länder”.

Superdrys förre vd Peter Williams har dock tidigare sagt att varumärket “förmodligen inte är så coolt som det brukade vara”.

– Det är problemet, eftersom tonåringar inte nödvändigtvis vill handla där deras föräldrar brukade shoppa och det är en naturlig likvidering av modemärken som pågår, sade han till BBC i april.

1 400 kvadratmeter

Julian Dunkerton, grundare av Superdry, har slagit tillbaka mot anklagelserna om att kedjan tappat sin status.

Bolaget genomgår just nu en omstrukturering.

– Verkligheten är att varumärket tilltalar alla människor, säger Julian Dunkerton till The Business Desk.

Butiken i Göteborg där Superdry huserat ägs av Vasakronan och är 1 400 kvadratmeter stor.

Foto: K. Pilger

Text: Redaktionen


Kraftig förändring för svenska kronan

2024 04 30

Sveriges valuta fortsätter att försvagas.

Den svenska kronan har det fortsatt tufft och tappar under tisdagen mot både euron och dollarn.

Kronan har inte varit så svag gentemot euron som den är just nu sedan i november, och det kan innebära problem för riksbanken.

Många väntar sig nämligen en räntesänkning nu i maj.

“Inte cementerad”

Inflationstakten i Sverige har lugnat ner sig efter en längre tids hög inflation.

Den svaga kronan bedöms dock kunna vara någonting som påverkar riksbankens beslut om räntesänkningar, rapporterar Dagens industri.

– Räntesänkningen nästa vecka är absolut inte cementerad, säger Carl Hammer vid SEB till Di.

Fortsätter falla

En euro kostar i nuläget 11,76 kronor, vilket kan jämföras med slutet av 2023 då den kostade ganska exakt 11 kronor.

En dollar kostar knappt 11 kronor, betydligt dyrare än slutet av 2023 då den kostade knappt 10 kronor.

Sänkning väntas

Nu i maj väntas riksbanken meddela den räntesänkning som såväl hushåll som företag har väntat på.

Man har dock betonat att kronans utveckling har viss påverkan på hur man resonerar.

– Vi ser ut att ha en tudelning med högre tillväxt och inflation i USA och svagare utveckling och lägre inflation i Europa, säger riksbankschef Erik Thedéen.

– En starkare tillväxt i USA skulle kunna leda till ett högre inflationstryck både där och globalt, vilket även kan påverka inflationen i Sverige. Ett högre ränteläge i omvärlden skulle också kunna påverka kronan.

Det är avgörande

Det absolut viktigaste för riksbanken är dock att inflationen stabiliseras vid låga nivåer.

– Det är inflationstrycket och utsikterna för inflationen här i Sverige som avgör vår penningpolitik. I mars flaggade vi för att det kan bli möjligt att sänka räntan i maj eller juni, fortsätter Thedéen.

– Men vi sa också att det hänger på att inflationsutsikterna ser fortsatt bra ut. Inför vårt nästa räntebeslut om två veckor behöver vi analysera vad den tydligt lägre inflationen betyder för inflationsutvecklingen på sikt och väga in de risker som finns för att inflationen ska stiga igen.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen