JUST NU: S föreslår nytt försvarssamarbete

2023 01 09

Socialdemokraterna föreslår att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts med förankring i samtliga nordiska parlament.

Den nya kommissionens ska ta fram en gemensam rapport med riktlinjer om förhållningssätt och ambitioner som de nordiska länderna kan ställa sig bakom.

Det skriver Socialdemokraterna i ett pressmeddelande.

– Det finns flera områden där en nordisk försvarskommission kan stärka den nordiska säkerheten. Med en gemensam bild av säkerhetsläget i vårt närområde kan vi kartlägga vilka kompetenser och resurser vi har i våra länder för att gemensamt möta hoten. Det möjliggör för en mer effektiv planering och koordinering av försvarsresurserna, säger S-ledaren Magdalena Andersson.

Komplement till Nato

Kommissionen föreslås fungera som ett komplement till Nato.

– Nato kommer vara den primära arenan för säkerhetspolitiskt samarbete när Sverige ingår som fullvärdiga medlemmar, framhåller Socialdemokraterna.

Huvudpunkter i samarbetet

Socialdemokraterna vill att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission huvudsakligen ska arbeta med följande saker:

- Ta fram en gemensam säkerhetspolitisk analys

- Utveckla totalförsvaret

- Förbättra nyttjande av civila och militära resurser

- Se över produktion av försvarsmateriell

- Studera utvecklingen i Arktis, norsk-svensk västkust samt Östersjön

”Långsiktig styrka och stabilitet”

Peter Hultqvist, Socialdemokraternas gruppledare i försvarsutskottet, konstaterar att det ryska anfallskriget i Ukraina har skapat en ny hotbild.

Han konstaterar att den säkerhetspolitiska situationen i Sverige och vårt närområde har försämrats. 

– Rysslands folkrättsvidriga krig mot Ukraina sätter den europeiska säkerhetsordningen på prov. I det läget finns det anledning att fördjupa det nordiska samarbetet ytterligare. En gemensam nordisk försvarskommission med förankring hos samtliga nordiska länders regering och parlament skapar en långsiktig styrka och stabilitet, säger Peter Hultqvist.

Nordiskt försvarssamarbete

De nordiska länderna samarbetar sedan 2009 inom Nordefco, Nordic Defence Cooperation.

Samarbetet syftar främst till att öka respektive nations försvarsförmåga samt att utveckla förmågan att samarbeta och enas kring strategiska, gemensamma försvarsfrågor.

Försvarsmakten understryker dock att det nordiska försvarssamarbetet kan utvecklas på sikt.

Till exempel skulle ett framtida samarbetet kunna inkludera truppbidrag för internationella fredsinsatser, utveckling, anskaffning, underhåll och vidareutveckling av materiel, officersutbildning och övningar, uppger myndigheten.

I nuläget inkluderar samarbetet följande delar, enligt Försvarsmakten:

- Sjöövervakning. Samarbete inom ramen för sjöövervakning utvecklas för närvarande, vilket innebär att sjölägesinformation och radarbilder kan utbytas mellan de nordiska länderna.

- Luftlägesinformation. Sverige och Finland förhandlar med Nato, med Norge som värdland, om utbyte av luftlägesinformation (ASDE). Det skulle möjliggöra utbyte av luftlägesinformation mellan samtliga nordiska länder. I förlängningen finns möjligheter för ett gemensamt utnyttjande av luftrummet över Norden.

- Gemensam uniform. Målet är att utforma och upphandla en gemensam stridsuniform med tillbehör, för att nå ekonomiska fördelar.

- Gemensamma övningar. Samövningar mellan de nordiska länderna och gemensam utbildning är inget nytt. Men dessa ska utvecklas och fördjupas.  

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Plötsligt möte i Washington – Ruttes träff med Trump väcker frågor

2025 07 13

När NATO-chefen Mark Rutte plötsligt kallas till Washington väcks nya frågor om Trumps nästa drag.

Det står klart att NATO:s generalsekreterare Mark Rutte besöker Washington den 14–15 juli. Samtidigt utlovar USA:s president Donald Trump ett "stort uttalande" om Ryssland.

Även om syftet med Ruttes resa inte offentliggjorts, sker besöket vid en viktig tidpunkt, rapporterar Kyiv Independent.

Besöket sker också i skuggan av en möjlig kursändring i USA:s Ukraina-politik.

– Jag tror att jag kommer att ha ett stort uttalande om Ryssland den 14 juni, säger Trump till NBC News.

– Jag är besviken på Ryssland, men vi får se vad som händer de kommande veckorna.

Nya vapenavtal bakom kulisserna

Trump avslöjar i intervjun att USA och NATO har slutit ett avtal som innebär att amerikanska vapen skickas till alliansen – som sedan levererar dem vidare till Ukraina.

– Vi skickar vapen till NATO, och NATO betalar för dem, 100 procent. Sedan ger NATO vapnen till Ukraina, säger Trump.

Det nya upplägget sägs ha spikats under NATO:s toppmöte i juni, där Trump också visade stöd för att skicka fler Patriot-robotar till Ukraina.

Skärpt ton mot Ryssland

För första gången under sin nuvarande mandatperiod överväger president Donald Trump att godkänna nytt ekonomiskt stöd till Ukraina. Stödet ses enligt flera medier som en möjlig signal riktad mot Moskva.

Samtidigt som Trump skärper tonen mot Rysslands ledare Vladimir Putin och öppnar för nytt stöd till Ukraina, trappar Moskva upp sina attacker mot ukrainska städer och avvisar alla samtal om eldupphör.

Tystnad råder – men signalerna är tydliga

Under sitt Washingtonbesök kommer Mark Rutte även att träffa utrikesminister Marco Rubio, försvarsminister Pete Hegseth och flera kongressledamöter. Men vad mötet med Trump verkligen kommer att mynna ut i är det ännu ingen som vet.

Samtidigt väcker kombinationen av ett stort politiskt besked, nya militära avtal och ett oväntat NATO-besök frågor om vilken riktning USA är på väg mot.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen