JUST NU: S föreslår nytt försvarssamarbete

2023 01 09

Socialdemokraterna föreslår att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts med förankring i samtliga nordiska parlament.

Den nya kommissionens ska ta fram en gemensam rapport med riktlinjer om förhållningssätt och ambitioner som de nordiska länderna kan ställa sig bakom.

Det skriver Socialdemokraterna i ett pressmeddelande.

– Det finns flera områden där en nordisk försvarskommission kan stärka den nordiska säkerheten. Med en gemensam bild av säkerhetsläget i vårt närområde kan vi kartlägga vilka kompetenser och resurser vi har i våra länder för att gemensamt möta hoten. Det möjliggör för en mer effektiv planering och koordinering av försvarsresurserna, säger S-ledaren Magdalena Andersson.

Komplement till Nato

Kommissionen föreslås fungera som ett komplement till Nato.

– Nato kommer vara den primära arenan för säkerhetspolitiskt samarbete när Sverige ingår som fullvärdiga medlemmar, framhåller Socialdemokraterna.

Huvudpunkter i samarbetet

Socialdemokraterna vill att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission huvudsakligen ska arbeta med följande saker:

- Ta fram en gemensam säkerhetspolitisk analys

- Utveckla totalförsvaret

- Förbättra nyttjande av civila och militära resurser

- Se över produktion av försvarsmateriell

- Studera utvecklingen i Arktis, norsk-svensk västkust samt Östersjön

”Långsiktig styrka och stabilitet”

Peter Hultqvist, Socialdemokraternas gruppledare i försvarsutskottet, konstaterar att det ryska anfallskriget i Ukraina har skapat en ny hotbild.

Han konstaterar att den säkerhetspolitiska situationen i Sverige och vårt närområde har försämrats. 

– Rysslands folkrättsvidriga krig mot Ukraina sätter den europeiska säkerhetsordningen på prov. I det läget finns det anledning att fördjupa det nordiska samarbetet ytterligare. En gemensam nordisk försvarskommission med förankring hos samtliga nordiska länders regering och parlament skapar en långsiktig styrka och stabilitet, säger Peter Hultqvist.

Nordiskt försvarssamarbete

De nordiska länderna samarbetar sedan 2009 inom Nordefco, Nordic Defence Cooperation.

Samarbetet syftar främst till att öka respektive nations försvarsförmåga samt att utveckla förmågan att samarbeta och enas kring strategiska, gemensamma försvarsfrågor.

Försvarsmakten understryker dock att det nordiska försvarssamarbetet kan utvecklas på sikt.

Till exempel skulle ett framtida samarbetet kunna inkludera truppbidrag för internationella fredsinsatser, utveckling, anskaffning, underhåll och vidareutveckling av materiel, officersutbildning och övningar, uppger myndigheten.

I nuläget inkluderar samarbetet följande delar, enligt Försvarsmakten:

- Sjöövervakning. Samarbete inom ramen för sjöövervakning utvecklas för närvarande, vilket innebär att sjölägesinformation och radarbilder kan utbytas mellan de nordiska länderna.

- Luftlägesinformation. Sverige och Finland förhandlar med Nato, med Norge som värdland, om utbyte av luftlägesinformation (ASDE). Det skulle möjliggöra utbyte av luftlägesinformation mellan samtliga nordiska länder. I förlängningen finns möjligheter för ett gemensamt utnyttjande av luftrummet över Norden.

- Gemensam uniform. Målet är att utforma och upphandla en gemensam stridsuniform med tillbehör, för att nå ekonomiska fördelar.

- Gemensamma övningar. Samövningar mellan de nordiska länderna och gemensam utbildning är inget nytt. Men dessa ska utvecklas och fördjupas.  

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


17 sep 2025

Republikaner har fått nog: “Trött på Trump och JD”

2025 09 17

Flera republikanska senatorer har “tröttnat” på president Donald Trump.

Bakgrunden är att Trump hittills förhalat det tuffa och omtalade sanktionspaket mot Ryssland och länder som köper deras olja.

En av senatorerna som kritiserar presidenten ifrågasätter om Trump någonsin kommer att komma till skott.

– Jag är trött på Trump och JD (Vance, vicepresident, red. anm.) och deras kärleksaffär med Putin, säger en republikan, som begärt anonymitet, till The Hill.

Hotar två Natoländer

Igår ökade USA trycket på Ungern och Slovakien, två Natoländer som står för majoriteten av oljeimporten från Ryssland.

Beskedet kom kort efter att Trump meddelat att han är beredd att införa “massiva” sanktioner om alla Natoländer stoppar importen av rysk olja.

Om de inte gör det kommer det få konsekvenser, framhöll den republikanska senatorn och Trumpallierade Lindsey Graham på X igår.

LÄS MER: Trump riktar uppmaning till Zelenskyj – och hela Europa

"Gör mig illamående"

Men underlåtenheten att agera underblåser “en växande desillusionering" bland flera republikaner i senaten, uppger The Hill.

Många av dem tror inte att Trump menar allvar med att hjälpa Ukraina. En hävdar att presidenten skickar “blandade budskap”

En annan av senatorerna pekar på att Ryssland förra veckan genomförde sin största flygattack hittills under kriget. Det tolkas som en stor provokation och ett “tydligt tecken” på att Putin inte räds konsekvenser från USA.

– De testar bara hur mycket vi är villiga att böja oss. Det gör mig illamående, säger senatorn till tidningen.

Kritiserade Nato

I helgen kritiserade Donald Trump Natoallierade för att inte vara mer engagerade i att besegra Ryssland.

– Som ni vet har Natos engagemang för seger varit långt mindre än 100 procent, och köpet av rysk olja har, av vissa, varit chockerande! Det försvagar avsevärt er förhandlingsposition och förhandlingsstyrka gentemot Ryssland. Hur som helst, jag är redo att “köra” när ni är det. Säg bara när, framhåller Trump på Truth Social.

LÄS MER: Rysk bransch i kris – konkurskaos

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


Folk struntar i samma vägskylt – höga böter utfärdas

2025 09 15

Det finns en vägskylt som var tredje bilist helt tycks ignorera.

Och det är kanske en av de viktigaste av allihop.

Hela 31 procent av bilisterna struntar nämligen att hålla hastigheten när de passerar 30-skyltarna utanför landets skolor.

Det visar en ny granskning av Riksförbundet M Sverige.

– Det är fortfarande alldeles för många som kör för fort utanför skolor. Barnen är några av våra mest sårbara medtrafikanter och de måste respekteras. Av de uppmätta personbilarna kördes nästan var tredje över hastighetsgränsen 30 kilometer i timmen, säger Jacob Sidenvall från M Sverige i en kommentar.

"Ledsamt"

Siffran på 31 procent avser bara personbilar. Bland övriga fordon är statistiken än värre.

Till exempel struntar 52 procent av taxichaufförerna i 30-skyltarna. Bland lätta och tunga lastbilar är siffran 46 procent.

– Det är ledsamt att se, säger Jacob Sidenvall. 

– Yrkesförare måste se till att hålla hastighetsgränserna. Taxibilarna som kör kring skolor handlar ofta om färdtjänst för elever med olika typer av svårigheter, det är beklagligt att hastigheten så ofta är hög vid dessa körningar.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Värst av alla

A-traktorförare är dock värst av allihop – 56 procent håller inte 30 utanför skolorna.

Av dessa höll 31 procent dessutom en hastighet över 36 kilometer i timmen, enligt M Sveriges rapport.

Det är en skarp påminnelse om att denna mycket förmånliga fordonstyp missbrukas. Föräldrarna måste vara garanten för att ungdomarnas A-traktorer inte kan överstiga 30 kilometer i timmen, säger Jacob Sidenwall.

Här är bötesskalan

För den som struntar i 30-skylten och åker fast gäller följande bötesskala:

  • 1–10 km över gränsen: 2 000 kronor
  • 11–15 km över gränsen:  2 400 kronor
  • 16–20 km över gränsen: 2 800 kronor
  • 21–25 km över gränsen: 3 200 kronor
  • 26–30 km över gränsen: 3 600 kronor
  • 31–35 km över gränsen: 4 000 kronor
  • 36 km/h över gränsen, och mer: Till åklagare

Källa: Riksförbundet M Sverige

Under den här veckan genomför Polismyndigheten en nationell trafikvecka och kommer ha högre närvaro ute på Sveriges vägar. Hela landet kommer att beröras.

Läs mer om det här: Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen