SÄKERHETSLÄGET: Skarp kritik mot Sverige

2023 01 06

Sverige saknar en akut krisinsikt och tar inte säkerheten på samma allvar som i Finland.

Det anser Robert Dalsjö, säkerhetsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

I en intervju med DN kritiserar säkerhetsforskarens Sveriges ”yrvakenhet” för drygt ett år sedan när Ryssland krävde att Nato skulle ”avstå från varje utvidgning”.

Några dagar senare korsade Putins soldater den ukrainska gränsen.

Sverige blev tagna på sängen, enligt Robert Dalsjö.

– Vi hade inte riktigt antennerna ute för att fånga signalerna om att det stora som hände i Europa också hade enorma implikationer för oss, säger han till DN.

Bättre i dag

Säkerhetsexperten understryker dock att svenska politiker tar säkerhetsläget på större allvar i dag – ett år senare.

Samtidigt höjer han ett varningens finger.

– Vi prioriterar inte säkerheten som vi borde, det finns inte samma akuta krisinsikt här som i Finland. Sverige är fortfarande inte Finland. Det är bättre än för ett år sedan, men det är inte tillräckligt bra, säger Robert Dalsjö till DN.

Flera lärdomar

Robert Dalsjö har nyligen publicerat en rapport om kriget i Ukraina.

I sitt 13 sidor långa memo ”Några observationer från kriget i Ukraina av relevans för svenskt försvar” sammanfattas de slutsatser som kan dras efter drygt tio månader av krig.

Säkerhetsforskaren skriver bland annat att Ukrainas enorma motståndsvilja, förmåga att mobilisera folkets motståndsvilja och väcka omvärldens vilja till stöd har varit en avgörande faktor för att stoppa Moskvas offensiv.

– Motstånd lönar sig, och tidigt och tydligt motstånd är utomordentligt viktigt för att visa att ett angrepp skett och att offret försvarar sig, säger Robert Dalsjö. 

Samtidigt påpekar forskaren att västvärlden har överskattat Rysslands militära förmåga, men underskattat Putinregimens brutala stridslystnad.

– Västvärlden har överskattat rysk militär förmåga men ändå underskattat dess farlighet – benägenheten att gå i krig, riskaptiten och brutaliteten. Ryssland har samtidigt brist på manskap, särskilt skyttesoldater, vilket tvingat fram mobilisering av värnpliktiga, framhåller Robert Dalsjö.

Foto: Försvarsmakten 

Text: Redaktionen


19 dec 2025

Norwegian sätter in direktflyg – ingen konkurrent vill flyga dit

2025 12 20

Norwegian satsar på en ny direktlinje under 2026.

Flygbolaget kommer i juni 2026 inviga den nya linjen som kommer trafikeras två gånger i veckan.

– Den 27 juni 2026 inviger Norwegian sin första direktlinje mellan Köpenhamn och Tbilisi, uppger Norwegian.

– Det är första gången Georgiens huvudstad får direktflyg från Norden – ett steg som väntas underlätta resandet för både turister och affärsresenärer.

Välkomnas av Georgien

Beskedet välkomnas i Georgien som tror att den nya direktlinjen kommer bli värdefull för båda länderna.

– Den här nya rutten representerar ett viktigt steg i att stärka Georgiens förbindelser med norra Europa och skapa fler möjligheter till kulturutbyte, växande turism och affärssamarbeten, säger chefen för Georgiens nationella turistorganisation, Maia Omiadze, i ett uttalande.

Restiden halveras

I dagsläget kräver resor från Skandinavien till Georgiens huvudstad minst ett byte och restiden blir därav oftast uppemot elva timmar.

Med den nya linjen kortas tiden ner ordentligt, då flyget endast kommer ta omkring 4,5 timmar.

– Vi ser fram emot att välkomna fler turister från Danmark och södra Sverige för att upptäcka Georgiens mångsidiga upplevelser, rika historia och varma gästfrihet – där tiden står stilla, säger Maia Omiadze.

LÄS OCKSÅ: BEKRÄFTAT: Här är årets smartaste bilköp

Georgien

Georgien ligger på gränsen mellan Europa och Asien.

Landet har en kuststräcka vid Svarta havet men sträcker sig också högt upp i Kaukasusbergen.

Sidenvägen passerar landet och regionen har därför varit en mötesplats för världens civilisationer under historien.

Gränsar mot Ryssland

I norr gränsar Georgien till Ryssland.

Söder om landet ligger Armenien och Turkiet och Azerbajdzjan ligger österut.

– Georgien har identifierat de skandinaviska länderna som en av de viktigaste marknaderna i processen att utveckla flyg- och turismsektorerna, uppger Norwegian.

– Norwegians direktlinje möjliggör både affärs- och fritidsresor från Nordeuropa, vilket kommer att bredda Georgiens synlighet i en region där direkt tillgång fram till nu har varit begränsad.

LÄS OCKSÅ: Helt unik fabrik ska byggas i Sverige – ska stå färdig 2028

Foto: Norwegian

Text: Redaktionen


20 december 2025

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2025 12 20

Regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag gällande kontanter.

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen