Nytt förslag om elstöd klart – gör en förändring

2023 01 04

Svenska kraftnät har idag lagt fram ett nytt förslag om elstöd.

Det meddelar myndigheten i ett pressmeddelande.

Förslaget riktas till de företag som väntat på besked om elstöd och kommer till stor del att bygga på samma modell som det som gäller för hushållen.

Precis som sagt gäller det näringsidkare och juridiska personer i elområde 3 och 4, men med tillägget att det finns ett tak på två miljoner euro (cirka 22 miljoner kronor) som ej får överstigas.

Anledningen är statsstödsregler från EU.

– Ersättningsnivåerna bygger på hur stort medelpriset har varit i elområdena i relation till ett referenspris på 75 öre kWh. Då medelpriset i elområde 1 och 2 har varit lägre än referenspriset under perioden ges inget elstöd, säger Malin Stridh, avdelningschef Elmarknad på Svenska kraftnät, till myndighetens hemsida.

Avgörs av förbrukning

Elstödets storlek avgörs av förbrukningen under perioden oktober 2021 till september 2022. I elområde 4 uppgår ersättningen till 0,79 kronor per förbrukad kWh och i elområde 3 är det 0,50 kronor som gäller.

Dessutom ska man ha haft ett giltigt elnätsavtal den 17 november 2022.

Pekar ut skillnaderna

Enligt Svenska kraftnät finns det specifikt en förändring i dagens förslag jämfört med det som lades fram i höstas.

– Vår tidigare ansökan var baserad på en generell modell för elstöd till alla elkunder med syfte att inte omfattas av EU:s stadsstödregler. Detta för att möjliggöra en så snabb utbetalning som möjligt till alla som har drabbats av höga elpriser. Nuvarande modell är utformad med hänsyn till Energimarknadsinspektionens beslut den 16 november avseende den modell vi då presenterade och de tillägg till modellen Ei då gjorde samt till gällande statsstödsregler, säger Malin Stridh till Svenska kraftnäts hemsida.

Oklart om utbetalning

Vad som dock ännu inte är klart är när pengarna kommer att betalas ut till de företagare som har rätt till stödet.

– Vi kan i dagsläget inte svara på när stödet betalas ut då en mängd faktorer påverkar. Vi har hemställt till regeringen om att en annan myndighet ska hantera utbetalningarna.

Drog tillbaka förslag

Dagens besked kommer efter att närings- och energiminister Ebba Busch (KD) före jul meddelat att regeringen drog tillbaka sitt förslag om elstöd till företag, just på grund av att det bröt mot EU:s statsstödregler.

– Sverige kan inte gå vidare med det stöd som Svenska kraftnät föreslog, sade ministern på en pressträff den 22 december.

– Det som är dagens krassa besked och verklighet är att regeringen nu behöver ta tag i den här situationen och ge ett förnyat uppdrag till Svenska kraftnät. Det här är ingenting som vi tar lätt på, förklarade Ebba Busch vidare.

Foto: T. Arlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

Östersund: 19 oktober
Umeå: 27 oktober
Luleå: 29 oktober
Sundsvall: 5 november
Borås: 15 november
Göteborg: 30 november
Lund: 10 december
Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen