SVERIGE: Uttalande av kungen sågas

2023 01 04

I en dokumentärserie kritiserade Sveriges kung Carl XVI Gustaf det riksdagsbeslut som ändrade den svenska tronföljden 1980.

Beslutet innebar att förstfödda Victoria gick om Carl Philip i kön till att bli Sveriges nästa statschef.

Något som kungen själv nu sågar drygt 40 år senare.

– Att ha lagar som fungerar retroaktivt, det är ju inte klokt, det tycker jag fortfarande. Min son prins Carl Philip var född och sedan plötsligt ändrar man så han blir av med det hela. Det är ganska märkligt tycker jag, säger Carl Gustaf i SVT:s dokumentärserie “Sveriges sista kungar”.

"Demokratividrigt"

Uttalandet har inte gått obemärkt förbi.

En som reagerar hårt är riksdagsledamoten Yasmine Bladelius (S), tidigare ordförande för Republikanska föreningen, rapporterar Dagens Nyheter.

– Som kung ska man inte uttala sig på det viset, och i synnerhet inte när det gäller grundlagsfrågor. Det är demokratividrigt, säger hon till tidningen och menar att det går emot en samhällsutveckling där kvinnor fått kämpa för en rättvis ställning.

"Det är dåligt omdöme"

Kungens utspel har även fått statsvetare att höja på ögonbrynen. Bland annat grundlagsexperten Olof Ruin.

– Det förvånar mig att han uttalar sig om detta. Det ska han inte uttala sig om. Det är olyckligt, olämpligt, och jag tycker att det tyder på dåligt omdöme, säger professorn till DN.

"Skulle kunna rösta"

Även på sociala medier har uttalandet väckt reaktioner.

– Sveriges statschef uttalar sig återkommande i politiska frågor. Carl Gustaf Bernadotte tillhörde alltid Sveriges 100 mäktigaste när @FokusRedaktion tidigare gjorde matkhavarlistor. Ärvd och omodern makt. Makt utan mandat och utan ansvar, twittrar Repbulikanska föreningen i Stockholm.

– Jag antar att Carl Gustaf Bernadotte förstår att det är Victoria som, eftersom hon är så väldigt omtyckt, räddar monarkin för framtiden? Men för all del – vi skulle ju kunna rösta om vem som ska vara statschef, framhåller riksdagsledamoten Hanna Gunnarsson (V), även det på Twitter.

"Där går gränsen"

SVT:s egen producent för dokumentärserien, Göran Ellung, menar att det är väldigt litet skrivet runt kungens roll och vad han får och inte får säga.

– Man säger ofta att han ska vara opolitisk och inte tycka saker. Men kungen kan tycka, det är inte alls att han är åsiktsfri. Men han bör inte ha en åsikt som går emot vad regeringen anser, där går gränsen, säger han till den egna kanalen.

– Grundlagar fattas av riksdag och regering och i det här fallet går han faktiskt emot vad grundlagen säger. Den säger att äldsta barn, oavsett kön, ska ärva kronan.

Foto: Linda Broström/Kungl. Hovstaterna

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen