UPPGIFTER: Partiledare hänger löst

2023 01 02

En av riksdagens partiledare riskerar att förlora jobbet innan nästa val.

Enligt uppgifter till Alltinget hänger Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar löst.

– Det är alldeles för tidigt att spekulera om, men jag skulle inte bli förvånad om någon utmanar henne, säger en högt uppsatt V-källa till tidningen.

Källan, som är riksdagsledamot, framhåller att Dadgostar riskerar att tappa makten 2024 när Vänsterpartiets nästa kongress inleds.

– Jag ser ingen i dag som skulle kunna ta över. Vi är inte där än. Men vi kanske skulle kunna vara där innan nästa val, säger V-ledamoten till Alltinget.

Personfixering och toppstyrning

Riksdagsledamoten framhåller att kritiken mot Dadgostar och partiledningen har intensifierats efter riksdagsvalet. Partiet fick 6,7 procent av rösterna – en minskning med 1,3 procentenheter jämfört med 2018.

Bland annat riktas skarp kritik mot valkampanjen som många vänsterpartister upplever var alldeles för personfixerad på Nooshi Dadgostar.

V-ledaren förekom på nästintill alla bilder och affischer. Något som Vänsterpartiet annars är kända för att undvika.

Kritik riktas även mot partiledningens styrning.

Flera vänsterpartister upplever att partiet är toppstyrt, rapporterar DN.

– Nooshi Dadgostar gör ett jättebra jobb men hon omger sig bara med gamla kompisar. Det handlar om en enorm maktkoncentration som inte har funnits tidigare, säger en riksdagsledamot till DN.

– Den högsta partitoppen är alldeles för homogen. Det är ett gäng som känner varandra sedan väldigt lång tid tillbaka, och som verkar tycka likadant. De speglar inte bredden i vårt parti, säger en annan V-källa till tidningen.

Två saker

Men den bubblande kritiken handlar inte enbart om partiledningens påstådda järngrepp.

Flera sakpolitiska ageranden stöter också på hård intern kritik.

Framför allt lyfts två saker fram, erfar Alltinget.

Vänsterledningens ja till undantagslagen för fortsätt kalkbrytning på Gotland och frågan om att skicka vapen till Ukraina.

Nedprioriterar klimatfrågan

Det interna missnöjet mot partistyrelsens svängning i klimatfrågan accelererade för ett år sedan när partiledare Nooshi Dadgostar sa ja till undantagslagen för Cementa.

Agerandet i klimatfrågan målas av flera vänsterpartister upp som en stark bidragande orsak till det svaga valresultatet.

Trots detta uteblev en sådan reflektion i partiets valanalys.

I stället pekades flera partikamrater ut som ansvariga för det nedslående valresultatet.

En av dem är partiets tidigare klimatpolitiske talesperson Jens Holm.

– Ledningen har inte förmågan att vara tillräckligt självkritisk och säga att det snarare var omläggningen av miljö- och klimatpolitiken som var problemet. Att de på kort tid lyckades rasera det förtroende som vi hade byggt upp, säger han till DN.

Vänsterpartiet har avböjt att kommentera uppgifterna om Dadgostars ställning, rapporterar Alltinget.

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen