Tungt krav på Sverige vid ett nytt världskrig

2023 01 02

Om ett krig mellan Ryssland och Nato blir verklighet kommer Sverige att få en viktig roll.

Svenska trupper förväntas vara först på plats om Ryssland attackerar Baltikum – ett område som har lyfts fram som ett potentiellt mål för Moskva om de lyckas med sina militära målsättningar i Ukraina.

Den första ryska anfallsvågen ska hejdas av svenska styrkor.

Det framhåller generalmajor Karlis Neretnieks i en intervju med Aftonbladet.

– Vi ligger närmast. Det går mycket fortare att skeppa över förband från Sverige jämfört med från England eller USA. Så lite som en eller två brigader kan vara tungan på vågen, i väntan på att andra allierade ska hinna få dit resurser, säger han till tidningen.

Nytt förband och förhandslagra materiel

Karlis Neretnieks betonar att det svenska försvaret måste utveckla en ny försvarsplan för Baltikum när Sverige blir en fullvärdig Natomedlem.

Han föreslår två konkreta åtgärder.

För det första anser Neretnieks att Sverige bör överväga att förvara materiel i Baltikum. Det skulle innebära att soldater kan flygas in och därmed kan Sverige undvika en riskabel sjötransport.

För det andra tycker generalmajoren att det svenska försvaret ska upprätta en helt ny typ av förband – en lätt brigad med expeditionär förmåga.

Ett sådant förband skulle snabbt kunna förflytta sig till andra sidan Östersjön om ryssen anfaller.

– Jag tycker att Ukraina-konflikten har visat ganska tydligt att även lättare förband, med väldigt kvalificerade vapensystem, kan göra mycket nytta för att få hejd på en angripare, säger Karlis Neretnieks till Aftonbladet.

Nya förutsättningar

Ett framtida Natomedlemskap kommer att ställa krav på det svenska försvaret.

På en pressträff i början av november gav Försvarsmakten besked om myndighetens utbyggnad och de militära råd som man har lämnat till statsminister Ulf Kristerssons (M) regering.

Överbefälhavare Micael Bydén lyfte fram följande punkter:

- Sverige bör avstå från nationella förbehåll, det vill säga särskilda villkor eller undantag

- Sverige bör erbjuda förmågor till incidentberedskap i luften till Natos stående marina styrkor

- Sverige bör förstärka närvaron längs den östra gränsen i militäralliansen

- Sverige bör delta i Natos snabbinsatsförband och därmed etablera ett basområde mark-, sjö- och flygstridskrafter tillhörande medlemsländerna

- Försvarsmaktens personalstyrka ska öka till mer än 120 000 år 2035

Stärka nationella förmågan

Micael Bydén tillade att Sveriges nationella förmågor bör stärkas inom en snar framtid.

– Exempel på det handlar om gemensamt och integrerat luft- och robotförsvar, sa överbefälhavaren på pressträffen.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tungt besked för Sveriges nästa regering

2026 09 30

– It's the economy, stupid.

Det berömda uttrycket förknippas med den politiske strategen James Carville och Bill Clintons framgångsrika presidentvalskampanj 1992. Uttrycket syftar på att väljare i slutändan bryr sig mest om sin egen plånbok och det ekonomiska läget när de går till valurnorna.

Nu kommer ett tungt besked för Sveriges nästa regering. Under nästa mandatperiod väntas en kraftig inbromsning i hushållens ekonomi, samtidigt som regeringens reformutrymme blir begränsat.

Det visare en färsk prognos från Länsförsäkringar.

– Vi ser en kraftig inbromsning. 2026 års tusenlappar kan bli hundralappar nästa år, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Nästa budget kan förändra den här bilden. Samtidigt pekar bedömningarna av de offentliga finanserna på ett begränsat utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Det ökar betydelsen av träffsäkerhet utifrån hushållens olika behov och ekonomiska marginaler, fortsätter han.

”Betydligt långsammare”

Enligt Länsförsäkringars sammanställning väntas en betydande ekonomisk inbromsning för villaägare och barnfamiljer nästa år. Deras marginaler beräknas dock fortfarande växa, men betydligt långsammare än under 2026.

– Det är en följd av stigande bolåneräntor och högre bensinpris samtidigt som vissa finanspolitiska åtgärder fasas ut. Under 2026 beräknas tillskottet bli omkring 2 900 kronor per månad, där politiska åtgärder står för 2 100 kronor, framhåller bolaget.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds

För flera andra hushåll är det ekonomiska utgångsläget ännu tuffare.

För en person som med garantipension beräknas pensionen efter skatt öka med omkring 70 kronor, samtidigt som enbart hyran väntas stiga med cirka 260 kronor. Tillsammans med ökade vardagsrutiner innebär det enligt beräkningen att garantipensionären får 472 kronor mindre kvar i plånboken varje månad.

Tuffast ekonomiskt utgångsläge har den arbetslöse.

– För den arbetslöse försvinner hela marginalen i kalkylen. Ersättningen från a-kassan står stilla samtidigt som hyran och andra vardagsutgifter stiger. Det gör att budgeten går från plus till minus, säger Stefan Westerberg.

Läs också: USA tvärvänder – säger nej till Kina

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Lyfter stort i ny mätning

2026 09 30

Den första opinionsundersökningen efter valet är här.

Mätningen från DN/Ipsos är trevlig läsning för ett av riksdagens största partier.

Partiet som får jubla är Moderaterna.

M ökar med över två procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 22 procent. Samtidigt noterar Sverigedemokraterna ett stöd på 17 procent.

Det innebär att det skiljer fem procentenheter mellan M och SD – den största marginalen sedan 2018, rapporterar DN.

Huvudförklaringen

Enligt Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring finns det en huvudförklaring till Moderaternas uppgång: väljare som stödröstade på Liberalerna i valet har återvänt till M.

– De har bara behållit ungefär två tredjedelar av dem som röstade på partiet i valet. Flest har man tappat till Moderaterna, säger han till tidningen.

Påverkas inte

Liberalerna backar till 4 procent i mätningen och balanserar därmed återigen på riksdagsspärren.

Noterbart är även att Vänsterpartiets stöd ligger kvar på ungefär samma nivå som i valet, trots uppgifterna om misstänkt valfusk i Borlänge. V får 8 procent i mätningen, vilket ligger i linje med partiets valresultat.

Kan få chansen

I morgong, onsdag, ska Norlén träffa partiledarna i en ny talmansrunda och därefter föreslå vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Flera partiledare på vänsterkanten har framhållit att statsminister Ulf Kristersson (M) borde tilldelas uppdraget.

Kristersson vill inte svara på om han är beredd att tacka ja.

– Talmannen ska pröva var den parlamentariska majoriteten finns, men sist jag kollade var det fyra partier som på valnatten sa att de vunnit valet så där borde ju de parlamentariska förutsättningarna finnas, säger han till SVT.

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 29 september. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)