Tungt krav på Sverige vid ett nytt världskrig

2023 01 02

Svenska trupper förväntas vara först på plats om Ryssland attackerar Baltikum – ett område som har lyfts fram som ett potentiellt mål för Moskva om de lyckas med sina militära målsättningar i Ukraina.   

Den första ryska anfallsvågen ska hejdas av svenska styrkor.

Det framhåller generalmajor Karlis Neretnieks i en intervju med Aftonbladet.

–  Vi ligger närmast. Det går mycket fortare att skeppa över förband från Sverige jämfört med från England eller USA. Så lite som en eller två brigader kan vara tungan på vågen, i väntan på att andra allierade ska hinna få dit resurser, säger han till tidningen.

Nytt förband och förhandslagra materiel

Karlis Neretnieks betonar att det svenska försvaret måste utveckla en ny försvarsplan för Baltikum när Sverige blir en fullvärdig Natomedlem.

Han föreslår två konkreta åtgärder.

För det första anser Neretnieks  att Sverige bör överväga att  förvara materiel i Baltikum. Det skulle innebära att soldater kan flygas in och därmed kan Sverige undvika en riskabel sjötransport.

För det andra tycker generalmajoren att det svenska försvaret ska upprätta en helt ny typ av förband – en lätt brigad med expeditionär förmåga.

Ett sådant förband skulle snabbt kunna förflytta sig till andra sidan Östersjön om ryssen anfaller.

– Jag tycker att Ukraina-konflikten har visat ganska tydligt att även lättare förband, med väldigt kvalificerade vapensystem, kan göra mycket nytta för att få hejd på en angripare, säger Karlis Neretnieks till Aftonbladet.

Nya förutsättningar

Ett framtida Natomedlemskap kommer att ställa krav på det svenska försvaret.

På en pressträff i början av november gav Försvarsmakten besked om myndighetens utbyggnad och de militära råd som man har lämnat till statsminister Ulf Kristerssons (M) regering.

Överbefälhavare Micael Bydén lyfte fram följande punkter:

-  Sverige bör avstå från nationella förbehåll, det vill säga särskilda villkor eller undantag

- Sverige bör erbjuda förmågor till incidentberedskap i luften till Natos stående marina styrkor

- Sverige bör förstärka närvaron längs den östra gränsen i militäralliansen

- Sverige bör delta i Natos snabbinsatsförband och därmed etablera ett basområde mark-, sjö- och flygstridskrafter tillhörande medlemsländerna

- Försvarsmaktens personalstyrka ska öka till mer än 120 000 år 2035

Stärka nationella förmågan 

Micael Bydén tillade att Sveriges nationella förmågor bör stärkas inom en snar framtid. 

– Exempel på det handlar om gemensamt och integrerat luft- och robotförsvar, sa överbefälhavaren på pressträffen.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen