Folkhälsomyndigheten riskerade liv och hälsa på Sveriges vårdpersonal

2021 06 14

Arbetsmiljöverket har informerat Coronakommissionen om att Folkhälsomyndigheten – trots omfattande påtryckningar om hur viktigt det är med munskydd – ändå gick ut med rekommendationer om att munskydd inte behövdes vid vård av smittade eller misstänkt smittade med covid-19 under våren 2020 och att detta kan har brutit mot lagen. Detta rapporterar SVT och den lag som avses är Arbetsmiljölagen som ska skydda liv och hälsa i arbetet.

Ändrade sig plötsligt

När pandemin bröt ut krävde personalen inom äldreomsorgen och hemtjänsten att de alltid skulle ha munskydd under plastvisiren i nära kontakt med covidpatienter och de fick stöd av Arbetsmiljökravet.

Men efter ett möte med SKR ändrade sig plötsligt Arbetsmiljöverket och bakgrunden var att kommunerna var oroliga för att munskydden inte skulle räcka till vilket skulle kunna leda till att skyddsombuden kunde stoppa arbetet på olika äldreboenden, uppger nu SVT.

I Arbetsmiljöverkets uppgifter till Coronakommissionen står det nu följande:

Verket har “efterfrågat vetenskaplig evidens för att bärande av enbart visir, anses kunna ge ett likvärdigt skydd för arbetstagarnas luftvägar, som bärande av munskydd. Arbetsmiljöverket har hittills inte tagit del av sådana studier", uppger SVT.

Motverkade personalen

Efter flera månader svängde Sveriges myndigheter en gång till och nu ska det alltid finnas munskydd under visiren, konstaterar SVT som redogör för resan där Sveriges myndigheter motverkade personalens kamp för munskydd. En kamp som många månader senare till sist slutade med att man trots alla besked från Folkhälsomyndigheten ändå skall bära munskydd

- Idag är de här helt självklara i både vård och omsorg och vi uppmanas till och med bära dem i kollektivtrafiken. För ett år sedan såg det helt annorlunda ut, summerar SVT bråket om munskydd.

ANALYS

Att Folkhälsomyndigheten och SKR sade nej till försiktighetsprincipen när det handlade om att skydda vård-och omsorgspersonalens liv och hälsa lär få svidande kritik när Coronakommissionen nu går vidare med sin granskning av Sveriges hantering av pandemin.

Att Arbetsmiljöverket vek ned sig och att Sveriges myndigheter beslutade sig för att säga nej till munskydd under visiren – trots att man saknade tillräckligt underlag för att vara säker på att det räckte för att skydda personalen – är svårt att förstå.

Uppenbarligen vågade man inte säga att ”munskydd kan vara jätteviktigt men vi har brist på munskydd i Sverige på grund av bristande beredskap – men försök att tillverka egna munskydd istället av tyg med mera” – vilket man gjorde i andra EU-länder.

Istället tog man ett beslut som riskerade personalens liv och hälsa och det är viktigt att det nu granskas närmare tack vare Arbetsmiljöverkets besked till Coronakommissionen. Att skydda liv och hälsa på Sveriges ovärderliga personal inom sjukvård och äldreomsorg måste gå före att myndigheter håller varandra om ryggen vilket tycks vara kontentan av SVT:s avslöjande idag.

Foto: Region Kronoberg

SVERIGE: Inför pant – på chipspåsar

2024 05 04

OLW meddelar att man vill satsa på att försöka minska nedskräpning och förbättra sorteringen med en ny åtgärd.

Företaget inför nu pant på chipspåsar för att ge ett tydligt incitament för kunderna att inte skräpa ner.

Det rapporterar TV4.

Genom en app

Det är genom appen Bower som förpackningarnas streckkod kommer att kunna scannas vid återvinningen.

För varje påse som scannas får kunden fem poäng, motsvarande 67 öre.

Poängen kan lösas in som kuponger, men även pengar eller doneras till välgörenhet.

– Vi hoppas att vi kan öka mängden insamlad plast genom att ge konsumenterna ett tydligare incitament, säger Sofia Johard hos OLW till TV4.

“Är positivt”

Naturvårdsverkets plastexpert Åsa Stenmarck ställer sig positiv till satsningen.

– Att man vill överföra det här till andra produkter är positivt. Det finns undersökningar som visar att man blir mer motiverad att lämna billiga förpackningar där de ska vara när det finns en pant, säger hon.

Varit framgångsrikt

Införandet av pantsystem för burkar och flaskor har varit positivt, visar siffror från Pantamera.

– I Sverige är målet att 90 procent av alla burkar och PET-flaskor ska återvinnas och de senaste åren har vi legat strax under, vilket gör oss till bland de bästa i världen på att panta, framhåller Pantamera.

– All återvinning av förpackningar gynnar miljön. Pantningsgraden låg på 88,5 procent för år 2023. Det motsvarar en koldioxidbesparing på omkring 180 000 ton.

Tillgängligheten viktig

Pantamera förklarar vidare att just tillgängligheten har varit en viktig del i svenskarnas mönster.

– Majoriteten av alla burkar och flaskor som återvinns genom pantsystemet samlas in i livsmedelsbutikernas pantutrymmen. 

– Du hittar pantautomater i livsmedelsbutiker i hela Sverige, från stormarknaden och butikerna i city till säsongsbutiken och lanthandeln. Det innebär en väldigt hög tillgänglighet och en mycket bra möjlighet för konsumenter att kunna panta sina burkar och flaskor.

Foto: E. Vittoriosi

Text: Redaktionen

1,2 miljoner svenskar tar samma medicin – Läkaren: ”Mer skada än nytta”

2024 05 03

Siffran innebär att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat varje år de senaste 15 åren, enligt Socialstyrelsens statistik över läkemedel.

– Användandet var högst i åldersgruppen 75 år och äldre där 23 procent fick denna typ av läkemedel. Den största ökningen de senaste fem åren gäller dock barn och unga. Andel flickor i åldern 10–14 år som fått ett antidepressivt läkemedel förskrivet ökade från 1,2 procent 2019 till 2,0 procent 2023. För pojkar i samma ålder var motsvarande ökning från 1,0 procent 2019 till 1,4 procent 2023, framhåller myndigheten.

Läkaren: Många kan inte sluta

Läkaren André Marx, som har personlig erfarenhet av antidepressiva läkemedel, anser att den höga siffran är oroväckande. Tillsammans med kollegor drev han nyligen Sveriges enda offentligt finansierade nedtrappningsmottagning för psykofarmaka. 

Enligt André Marx har många svenskar fastnat i ett långvarigt bruk av antidepressiva läkemedel.

– Fler nya användare tillkommer än de som lyckas sluta. Vi har därför ett växande samhällsproblem med människor som inte har någonstans att vända sig om de behöver hjälp att sluta, säger läkaren till Dagens Arena och berättar om patienter som upplevt stora svårigheter när de valt att sluta med medicinen.  

– För en del är abstinensreaktionerna så obehagliga och intensiva att de hamnar på psykakuten när de försöker sluta.

Elias Eriksson, farmakolog och professor vid Göteborgs universitet, anser att rapporterna om vissa patienters symptom vid nedtrappning är ”överdrivna”.

– Det framställs nu som att det är jättevanligt och utdraget. Det tror jag är överdrivet. I de allra flesta fallen går det att trappa ut på några veckor, men det finns de som har mer utdragna besvär. Då får man trappa ut långsammare. Man kan också byta till preparat som lämnar kroppen långsammare, säger han till samma tidning.

Läkemedelsverket har även svarat på kritiken. Myndigheten ska ta fram nya rekommendationer för utsättning av antidepressiva läkemedel genom att studera forskning  från 2016 och framåt.

Hävdar: ”Saknas belägg”

Nedtrappningen är inte det enda problemet med antidepressiva läkemedel, enligt André Marx.

I en intervju med SvD hävdar läkaren att det ”saknas belägg för att depression och ångest orsakas av en kemisk obalans i hjärnan som medicinerna korrigerar” – en hypotes som tog fart på 1960-talet.  

Marx betonar att det inte betyder att läkemedlen inte har någon effekt.  

–  Snarare rubbar de hjärnans finkalibrerade signalsystem och försätter hjärnan i ett alternativt biokemiskt tillstånd. Det gör att vi kommer att tänka, känna och i förlängningen bete oss annorlunda, precis som med andra psykoaktiva substanser, säger han till tidningen.

”Gör mer skada än nytta”

Enligt André Marx uppfattning behandlas hundratusentals svenskar i onödan med antidepressiva läkemedel.

– I långa loppet har vi gjort mer skada än nytta, säger han till SvD. 

Foto: Nastya Dulhiier

Text: Redaktionen