UTRIKES: Vill trotsa Kim Jong Uns kärnvapen

2022 12 28

Det var hårda ord från Sydkoreas president Yoon Suk-yeol när han på onsdagen uttryckte sin ilska över Kim Jong Uns provocerande aktion i måndags.

Fem drönare tog sig in i Sydkorea – för första gången sedan 2017 – vilket fick landet skicka upp stridsflygplan och attackhelikoptrar för att skjuta ned inkräktarna.

– Vi måste straffa och hämnas mot varje provokation från Nordkorea. Det är det mest kraftfulla sättet att avskräcka provokationer, säger nu den sydkoreanska presidenten idag enligt Reuters.

– Vi får inte frukta eller tveka på grund av att Nordkorea har kärnvapen.

Återvände – fick be om ursäkt

Alla fem drönare lyckades dock återvända till den slutna diktaturstaten utan skador. 

Någonting som även det rörde upp presidenten i Sydkorea och fick militären att gå ut och be om ursäkt till sydkoreanerna, rapporterar BBC.

– Vår militärs bristande beredskap har orsakat stor oro för folket, sade Kang Shin-chil, en hög tjänsteman inom militären.

Rustar upp för 440 miljoner dollar

Sydkorea kommer nu att förbättra sitt försvar mot drönare, meddelar presidentministeriet idag. 

Över 440 miljoner dollar ska läggas på att bland annat utveckla ett luftburet laservapen och en signalstörare, enligt Reuters.

Dessutom ska man införskaffa fler stridsflygplan av mindre storlek samt ballistiska missilubåtar.

– Vi kommer att stärka vår vedergällningsförmåga för att kunna förstöra centrala anläggningar var som helst i Nordkorea i händelse av en kärnvapenattack, säger ministeriet i ett uttalande.

Kan ha brutit mot vapenstillestånd

Intrånget i sydkoreanskt luftrum på annandag jul ska betraktas på stort allvar.

Det menar Anders Callert, delegationschef för NNSC som övervakar vapenstilleståndet mellan Syd- och Nordkorea.

– Om utredningen kan fastställa att den här drönaren verkligen kommer från Nordkorea och inte Sydkorea, då är det ett brott mot vapenstilleståndsavtalet, säger han till TV4. 

Även Kim rustar upp

Samtidigt som spänningarna ökar mellan de två grannländerna har även Nordkorea och dess diktator Kim Jong Un lovat att utöka militärens resurser nästa år, rapporterar nyhetsbyrån AP.

En sannolik konsekvens är att landet lär testskjuta fler missiler och rusta upp sin kärnvapenarsenal, skriver samma nyhetsbyrå.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Brutalt område växer fram i Ukraina – större än hela Grekland

2025 07 02

Nu sträcker sig den minerade landytan i Ukraina över uppskattningsvis 139 000 kvadratkilometer.

Det motsvarar 23 procent av landets territorium och är en större yta än hela Grekland.

Minorna utgör ett enormt hot mot civila liv och landets framtida återhämtning och utveckling, uppger Kyiv Independent.

Civila liv på spel

De stora områdena med minfält som är tänkta att bromsa framryckande trupper riskerar också att i hög grad drabba civila offer.

Årligen dödas eller skadas över 7 000 människor globalt av minor.

– Majoriteten av de som dödas eller skadas av minor är civila, uppger svenska FN-förbundet.

– Många minor placeras på åkrar, fält, längs vägar och vid skolor vilket drabbar mest civila då minor som ligger gömda i marken skadar och dödar även när kriget lämnat.

– Hälften av alla civila som drabbas av minor är barn. Barn rör sig och leker överallt - utanför bostadsområden och vägar.

Hindrar återuppbyggnad

Minor utgör också ett hinder för krigsdrabbade samhällen att återuppbyggas.

Stora områden måste spärras av och minröjas innan de kan brukas för livsmedelsförsörjning och infrastruktur.

Även biståndspersonal hindras och begränsas i sitt arbete.

Skalar upp

Minröjning i Ukraina utförs i första hand av den statliga räddningstjänsten och Försvarsmakten, men både internationella och inhemska ickestatliga organisationer bidrar till insatsen.

Världens största ickestatliga organisation för minröjning, HALO Trust, har varit verksam i Ukraina sedan 2015.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion har man utökat sin verksamhet och är idag en arbetsstyrka på 1 500 personer som jobbar i åtta olika regioner i Ukraina.

– Detta är den största utmaningen med landminor sedan andra världskriget, säger organisationens vd James Cowan till Kyiv Independent.

– När det gäller territorium under ukrainsk kontroll är det fortfarande oklart om alla landminor kan röjas på 10 år – men jag tror att det är möjligt.

Foto: J. Gios

Text: Redaktionen