SD och KD svarar på anklagelser om svikna vallöften

2022 12 27

– Mandatperioden är fyra år så vi kan ha den här diskussionen om tre år och nio månader.

Det säger Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oskar Sjöstedt när DN undrar om eventuell oro för att partiet kan hamna i en svekdebatt.

Framförallt två frågor

Frågan gäller de vallöften som Sverigedemokraterna gick ut med inför valet 2022 – ett val som ledde till valseger.

Det är framförallt två frågor som varit uppe till debatt sedan valet.

Nummer ett – Elpriset

Sverigedemokraterna och de tre andra partierna i högersidans regeringsunderlag riktade skarp kritik mot S-regeringen avseende de höga elpriserna.

Partierna ville se lägre elpris och satsningar på kärnkraften.

Men sedan dess har det varit många turer kring elstödet som ännu inte har betalats ut.

Att Norrland inte inkluderades har också skapat stort missnöje.

Nummer två – bränslepriset

Även gällande priset för diesel och bensin så var högerpartierna tydliga inför valet.

SD utlovade sänkt dieselpris med 10 kronor och sänkt bensinpris med 6,50 kronor.

Men så här långt har det stannat på sänkningar med 41 respektive 14 öre.

– Jag tror att väljarna är helt införstådda med att om ett parti inte har egen majoritet så har man inte möjlighet att få igenom 100 procent av sin politik.

– De enda som inte förstår det är journalister och socialdemokrater, säger Oskar Sjöstedt (SD) till DN.

KD:s besked

Han understryker att det är på tok för tidigt att utvärdera den nya regeringen redan nu.

Kristdemokraternas partisekreterare Johan Ingerö är inne på samma linje.

– Ingen har lovat att utvecklingen kommer vändas på några veckor, framför han till tidningen.

ANALYS

En stor majoritet av väljarna inser sannolikt att det tar tid att infria vallöften – oavsett vilka partier som sitter i regeringen.

Samtidigt har oppositionen varit extra skickliga på att få ut sitt budskap om att M-SD-sidan inte infriat sina vallöften ännu.

De som lär avgöra hur opinionsvinden utvecklas i denna fråga är samma grupp som avgör såväl svenska val som opinionsmätningarna allmänt - och det är en mindre del av väljarkåren som är extra rörlig.

Vägen framåt

Ett minus för M-SD-KD-L-sidan när det gäller just elpris och bränsle är att väljarnas tålamod lär vara extra kort i just dessa frågor som är så vardagsnära och dessutom så lätta att mäta.

Vägen framåt för regeringen blir sannolikt att till stor del försöka att lägga fokus på andra sakfrågor så snart som möjligt 2023 – exempelvis brottsligheten och migrationen.

Text: Redaktionen

Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 26

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT.

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström.

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

Elområde Luleå SE 1
Elområde Sundsvall SE 2
Elområde Stockholm SE 3
Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin

Foto: Arniii

Text: Redaktionen

Mystisk farkost i vattnet – stor insats

2025 12 26

En mystisk farkost har setts i svenskt vatten.

En stor insats pågår vid Musköbasen i Stockholms skärgård.

En privatperson har slagit larm om att någonting mystiskt har setts i vattnet.

”Något i vattnet – som sedan försvunnit”

Försvarsmakten har en pågående insats och har haft hjälp av Sjöräddningen.

– Det var väldigt oklart vad personen hade sett, men något i vattnet som sedan försvunnit. För att ta det säkra före det osäkra skickade vi dit en båt från Sjöräddningssällskapet, säger Emma Nykvist, sjöräddningsledare, till Expressen.

Händelser i Östersjön väcker uppseende med tanke på Rysslands fientliga agerande i området.

Så sent som för några veckor sedan larmade den svenska marinens operativa chef Marko Petkovic om att marinen stöter på ryska ubåtar ”nästan varje vecka”, rapporterade The Guardian.

– Den dag vi ser framför oss någon form av vapenstillestånd i Ukraina så är Försvarsmakten och marinen övertygad om att Ryssland kommer att omdisponera mer förmåga, mer personal, mer enheter till den här regionen också, sade Petkovic till TV4.

Det är dock oklart vad det är som har setts vid Musköbasen nu på juldagen.

LÄS OCKSÅ: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt

”Kommer vara kvar på platsen”

Försvarsmakten och Sjöräddningen har framför allt misstänkt att det kan handla om en privat båt som har hamnat i sjönöd.

Men sökandet i området har inte gett något resultat.

Trots det kommer Försvarsmakten att fortsätta sin insats vid Muskö örlogsbas, som alltså är en viktig militäranläggning.

– Vi kommer att vara kvar ett tag på platsen, men man har inte kunnat hitta något, vrakdelar eller så, säger Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör Marie Tisäter.

Sjöräddningen uppger emellertid att de har lämnat platsen.

Dramatiska händelser i Östersjön

Musköbasen är till stor del insprängd i urberget på Muskö och används som strategisk bas för den svenska marinen.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har läget varit extra spänt i och kring Östersjön, och det har skett flera incidenter, bland annat relaterade till den ryska skuggflottan.

Så sent för några dagar sedan kom nyheten att Tullverket hade bordat ett ryskt fartyg som ankrat utanför Höganäs.

Fartyget fick senare lämna svenskt vatten.

LÄS OCKSÅ: Nytt Gripen-besked från Ukraina

Foto: P. Kuzovkova

Text: Redaktionen