Nya uppgifter om Estonia – Försvarsmakten bekräftar

2022 12 22

Estonia användes till hemliga militära transporter.

Uppgifterna som avslöjades i SVT:s Uppdrag Granskning 2004 bekräftas nu av Försvarsmakten, rapporterar SR Ekot.

–  Efter dialog med haverikommissionen har vi konstaterat att det totalt har förekommit en handfull transporter med Estonia, säger Försvarsmaktens Anders Stach, överste på högkvarterets ledningsstab.

Enligt Försvarsmakten skedde ingen transport av militära medel under olycksnatten.

Men i de svar som myndigheten i dag lämnar till haverikommissionens utredning om Estonia uppger man att det finns uppgifter som pekar på att hemliga militära transporter skett ombord på fartyget även tidigare än september 1994.

Tidigare har Försvarsmakten i samband  med "Utredningen om transport av försvarsmateriel på M/S Estonia, Fö 2004:06", tillfrågats om myndigheten eller Försvarets materielverk transporterat försvarsmateriel ombord på Estonia under september månad 1994.

– Försvarsmakten svarade då att det genomfördes transporter i september 1994, närmare bestämt den 14 och 20 september. Alltså inte under olycksnatten, säger  Anders Stach.

Estonia förliste den 28 september 1994. 

Kan ha skett tidigare

De nya uppgifterna som försvarsmakten lämnat till haverikommissionen pekar dock på att transporter av militära medel kan ha skett tidigare än den 14 september.

– Det är dock oklart när de hemliga transporterna av militärt materiel ska ha skett. Det är också oklart om det rör sig om samma år – 1994 – eller längre tillbaka i tiden än så, rapporterar SR Ekot.

”Någon eller några transporter”

– Försvarsmakten vidgår att det kan ha förekommit ytterligare någon eller några transporter tidigare, på Estonia. Sen är det nya att den överenskommelse som har funnits om införsel av militärmateriel i Sverige. Den överenskommelsen mellan Tullen och Försvarsmakten, den offentliggör Försvarsmakten nu, berättar Jonas Bäckstrand, ordförande för Estoniautredningen, i en intervju med SR Ekot.

Avtalet har tidigare varit hemlighetsstämplat.

Ytterligare hemlighetsstämplade uppgifter har offentliggjorts i dag.

Bland annat framgår det att en hög tjänsteman på Försvarsdepartementet år 1992 fick en kopia på det hemliga avtalet mellan Tullen och Försvarsmakten om de militära transporterna. 

– Det framgår av Johan Hirschfeldts utredning att en chefstjänsteman i regeringskansliet också har funnits på sändlistan. Så att regeringen får anses ha haft kännedom om den överenskommelsen, säger Jonas Bäckstrand till SR.

Tidigare hovrättspresident Johan Hirschfeldt utredde Estoniaförlisningen på nytt efter Uppdrag Gransknings avslöjande 2004.

Moderaten Anders Björck var försvarsminister när Estonia förliste.

I en kommentar till SR dementerar Björck att han kände till avtalet mellan Tullen och Försvarsmakten.

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen