SVERIGE: Nya regler för dricksvatten – det här gäller

2022 12 21

Från och med den 1 januari 2023 gäller en ny lagstiftning för svenskt dricksvatten.

Bland annat kommer nya gränsvärden införas för PSA-ämnen samt arsenik, bly och kadmium i dricksvatten, rapporterar Livsmedelsverket.

– För PFAS sätts ett så strängt gränsvärde som det är möjligt att göra, skriver myndigheten.

PFAS eller högfluorerade ämnen är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen.

Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner och vissa PFAS kan ha skadliga effekter, både för människa och miljö. Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och finns inte naturligt i miljön, framhåller Kemikalieinspektionen.

Undkom skadestånd

Under gårdagen föll domen i det uppmärksammade PFAS-målet i Ronneby kommun. Tusentals Kallingebor fick kraftigt förhöjda PFAS-värden genom dricksvatten.

Tingsrätten slog fast att  Ronneby Miljöteknik ska kompensera de Kallingebor som fått sitt dricksvatten förorenat med giftiga kemikalier.

– Forskningen ger stöd för att exponering för PFAS ger en ökad risk för framtida sjukdomar och andra negativa hälsoeffekter, rapporterar SVT Nyheter.

Men Hovrätten över Skåne och Blekinge rev upp tingsrättens dom.

– Frågan för hovrätten har varit om kärandena har visat att de drabbats av fysisk personskada. Utgångspunkten för hovrättens prövning är att den som påstår personskada måste bevisa att det föreligger en skada, säger hovrättsrådet Sofia Olsson till SVT Nyheter.

Pågående arbete

Livsmedelsverket har sedan 2014 uppmanat alla kommuner att undersöka om det finns PFAS-ämnen i dricksvattnet och att åtgärda halter som varit för höga. 

Den nya lagstiftningen ger myndigheten utökade befogenheter att kontrollera PFAS-nivåerna.  

– Med det nya gränsvärdet kan kontrollmyndigheterna kräva att dricksvattnet ska ha mindre är 4 nanogram per liter dricksvatten och att halter över det måste sänkas, uppger Livsmedelsverket.

Sandra Strandh, statsinspektör på Livsmedelsverket, betonar att det nya gränsvärdet följer internationell standard.

– Vi vill få bort så mycket PFAS från vattnet som möjligt. Det svenska gränsvärdet utgår från den bedömning som den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, gjort.

Arsenik, bly och kadmium

Livsmedelsverket strävar även efter att minska mängden metaller som befolkningen utsätts för.

– För att minska mängden metaller vi utsätts för och skydda hälsan sänks gränsvärdena för arsenik, bly och kadmium i dricksvatten, skriver myndigheten.

De nya gränsvärdena blir 5 mikrogram per liter för arsenik och bly samt 0,50 mikrogram per liter för kadmium.

Fakta nya lagstiftningen

- Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2023 och gäller för kommunalt dricksvatten samt dricksvatten från offentliga och kommersiella verksamheter

- De nya gränsvärdena omfattas av en övergångsperiod och ska börja tillämpas 1 januari 2026

 

 

Foto: E. Akyurt resp J. Dylag

Text: Redaktionen


8 november 2025

JUST NU: Kraftig attack i Ryssland – 20 000 drabbade

2025 11 08

Ukraina har slagit ut omfattande elnät i en rysk region.

En kraftig attack mot Belgorod Oblast i Ryssland har lett till omfattande strömavbrott och skapat oro bland lokalbefolkningen, rapporterar Kyiv Independent.

Storskalig blackout

– Ukrainska styrkor har genomfört gränsöverskridande räder i Belgorod Oblast, säger regionens guvernör, Vyacheslav Gladkov.

Han uppger även att över 20 000 människor drabbats av strömavbrott under kvällen.

Han meddelar att attacken orsakat strömavbrott i Belgorod och byn Dubove, men att inga personskador rapporterats.

Det ryska Telegram‑kontot Shot rapporterar att staden Belgorod attackerats med flerkanonsrobotar (MLRS) och att rester från avskärmade vapen träffat ett lokalt kraftverk.

LÄS MER:  Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Region nära frontlinjen

Belgorod Oblast gränsar till Ukrainas Sumy, Kharkiv och Luhansk och används ofta som utgångspunkt för ryska attacker mot ukrainskt territorium.

Situationen har förvärrats de senaste veckorna då Ryssland intensifierat attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur för att slå mot civila inför vintern.

– Livet i Belgorod är helt enkelt hopplöst, ska en lokal invånare ha sagt i ett samtal som avlyssnats av Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR), med hänvisning till regelbundna drönarattacker och strömavbrott.

Upptrappning av energiattacker

Under gårdagen genomförde Ryssland en massiv drönar- och missilattack mot Kyiv och andra städer.

Ukrainas statsägda energibolag Centrenergo rapporterar att alla landets värmekraftverk (TPP) nu står stilla efter vad som beskrivs som den största ryska attacken mot landets energiinfrastruktur någonsin.

Attacken skadade kritiska anläggningar och ledde till omfattande strömavbrott, vilket förvärrade situationen för miljoner civila som redan drabbats av tidigare ryska angrepp på energisektorn.

Händelsen markerar en ny upptrappning i konflikten, där Ryssland riktar in sig på Ukrainas energisystem för att maximera påverkan på civilbefolkningen inför vintern.

President Volodymyr Zelensky har tidigare varnat att Ukraina kommer att slå tillbaka mot Rysslands energisektor om attackerna fortsätter, då dessa nya skador kan få allvarliga konsekvenser för både uppvärmning och elförsörjning i landet.

LÄS MER: Natochefen varnar Putin – ”Det får aldrig hända”

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


8 november 2025

Enormt fynd i Sverige – “värt många miljoner“

2025 11 08

Ett par utanför Stockholm har gjort ett oväntat fynd.

Vad som började som en vanlig fisketur och maskletning slutade i upptäckten av en storslagen medeltida silverskatt som legat nedgrävd i flera hundra år.

Fyndet uppskattas vara värd miljonbelopp, rapporterar SVT.

Sensationellt fynd

En sensommardag gick paret ut för att fiska och gräva efter metmask, men istället slog deras spade i något oväntat.

De hade upptäckt en nedgrävd medeltida skatt.

– Det såg nästan för otroligt ut för att vara sant, säger Arkeologen Richard Grönwall, som kallades till platsen efter fyndet, till SVT.

När skatten grävdes upp visade det sig bestå av 24 000 medeltida mynt och ett och ett halvt kilo andra artefakter, varav omkring 16 000 mynt kommer från Gotland.

LÄS MER: Joe Biden rasande – ”Jag hade ingen aning”

Unikt i Mälarområdet

– I hela Mälarområdet tidigare har det påträffats ungefär 80 stycken. Så det säger någonting om vad det här handlar om, det är väldigt speciellt, säger Grönwall.

Det rör sig om en välbevarad silverskatt från slutet av 1100-talet, baserat på mynt från kung Knut Erikssons tid.

Några av mynten är präglade med texten ”Kanutus”, vilket är Knuts namn på latin. Flera av mynten är ovanliga biskopsmynt, som präglades åt en biskop.

Skatten väger totalt sex kilo och består mestadels av silvermynt, men även av silverringar, hängen och pärlor som alla lagts ned i en kopparkittel.

Fyndet är en av de största samlingarna med medeltida mynt som hittats i området, och det ger ny inblick i handeln och livet under medeltiden i Mälarregionen.

Miljonvärde

Skatten kan vara värd flera miljoner kronor uppger Grönwall, men det exakta värdet kommer att fastställas när mynten analyseras.

– Upphittaren agerade helt korrekt som kontaktade oss på Länsstyrelsen. Enligt kulturmiljölagen är den som hittar ett fornfynd av silver eller ett depåfynd skyldig att erbjuda staten att lösa in det mot betalning, säger Sofia Andersson, antikvarie på Länsstyrelsen i Stockholm.

Forskare planerar nu att studera skatten närmare, och fyndplatsen har skyddats för att säkerställa att inga fler artefakter försvinner innan forskningen är klar.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Foto: D L Almanzor

Text: Redaktionen