SVERIGE: Politiker kritiseras efter kraftig löneförhöjning

2022 12 20

Under hösten vändes många blickar mot politikerna i Norrtälje som höjde sina egna löner.

Efter kritiken mot politikerna backade de och samtal fördes om händelsen.

Nu beslutas att kommunstyrelsens ordförande i Trelleborg får en 75-procentig löneförhöjning, rapporterar DN.

– Folk är jätteupprörda. Inte minst tajmingen är horribel, med en inflation som sticker, skyhöga elpriser och matpriser som går upp. Men de kommunanställda ska bara ha någon procent i löneökning. Det är inte konstigt att folk blir förbannade, säger Ola Olsson, gruppledare för Centerpartiet i Trelleborg.

“Stort ansvar”

Kommunstyrelsens ordförande Ann Kajson Carlqvist (M) kommer gå från en lön på 71 500 kronor till 89 375 kronor, vilket motsvarar 125 procent av en riksdagsledamots arvode.

Från år 2024 kommer dock Carlqvists lön komma upp i 125 000 kronor i månaden.

– Tittar man på det så står jag bakom det beslut som arvodesberedningen har tagit. Som det är i dag har jag ett väldigt, väldigt stort ansvar för kommunen, därför tycker jag också att jag är berättigad till ett högre arvode än jag har i dag, säger hon till SVT.

Lämnade sin post

I höstas valde de framröstade politikerna i Norrtälje att ge sig själva en anmärkningsvärd löneökning.

Styrets beslut innebar då att kommunstyrelsens ordförande Bino Drummonds (M) skulle öka sin lön med omkring 27 procent.

Den politiska kommunledningen backade sedermera från beslutet efter den stora kritiken.

Staffan Tjörnhammar (M), dåvarande vice ordförande i kommunstyrelsen i Norrtälje avgick från sin position efter uppmärksamheten.

“Fick blackout”

Tjörnhammar intervjuades om de föreslagna löneökningarna och uppmärksammades nationellt då han stod tyst i 26 sekunder efter en fråga.

– Den tråkiga sanningen är att jag inte tänkte på någonting. Jag kunde inte samla mina tankar. Jag fick en blackout. Vi var inne på arbetstimme 13 och hade jobbat i högt tempo länge, sade han till SVT Stockholm om intervjun.

Svåra förutsättningar

Löneförhöjningen kommer under en tid då många svenska hushåll kämpar med höga elräkningar och hög inflation.

Elpriserna beror på problem med den inhemska produktionen, Rysslands anfallskrig i Ukraina och kärnkraftskaos ute i Europa.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen