Detta trots att regeringen tidigare i år meddelade en uppmärksammad höjning av reduktionsplikten.

– Regeringen kommer att gå fram med en ny reduktionsplikt som innebär att Sverige väntas kunna nå ESR-åtagandet, den del av EU:s klimatmål som bland annat reglerar utsläppen från vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbruk, framhöll Finansdepartement och Klimat- och näringslivsdepartementet i augusti.

Kalkylen kan spricka

Enligt Statistiska centralbyrån har dock utsläppen från fossila drivmedel ökat med 23 procent hittills i år.

Det innebär ett högre trafikutsläpp än regeringen räknade med – och den beräkning som regering gick fram med är därmed på väg att spricka, uppger SVT Nyheter.

– Det är såklart inget som är bra, men alla gör ju prognoser utifrån sin bästa förmåga, ingen har en spåkula, inte regeringen, inte myndigheterna. Och märker vi att det inte stämmer överens med verkligheten får vi anpassa vårt arbete efter det, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i en kommentar till kanalen.

Tydligt besked

Missar Sverige ESR-målet kan det resultera i böter på miljardbelopp till EU. 

Beskedet till folk som kör bensin- och dieselbil är dock mycket tydligt: att höja inblandningen är överhuvudtaget inte aktuellt som en anpassning.

– Nej, jag menar att ytterligare vrida reduktionsplikten inte är att lösa problemet, den riktiga lösningen är mycket mer komplex, säger Romina Pourmokhtari.

Sänkte skatten

I samma veva som regeringen i augusti meddelade att reduktionsplikten höjs från sex till tio procent aviserades också ett förslag om sänkt skatt på drivmedel.

– Den sänkta skatten beräknas totalt mer än kompensera för det prispåslag som reduktionsplikten kan leda till, framhöll regeringen.

– Staten står för hela kostnaden. De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, tillade Sverigedemokraterna i en kommentar till Aftonbladet vid tillfället.

Foto: Circle K resp Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Totalt saknar 102 kommuner ett lågprisalternativ till de etablerade matbutikerna.

Det fastslår Konkurrensverket i en rapport.

– Det innebär att cirka en miljon invånare inte har tillgång till en lågprisbutik i sin kommun, framhåller myndigheten.

I rapporten redovisas även en kartläggning av hur matbutikerna är lokaliserade i Sverige. För många konsumenter är valfriheten begränsad, eftersom den näst närmaste butiken tillhör samma koncern som den närmaste.

– Det innebär att utbudet av varor och de priser som erbjuds kan vara i stort sett identiska då vissa dagligvaruaktörer har central prissättning, fastslår Konkurrensverket.

Vidare skriver myndigheten att frånvaron av olika dagligvaruaktörer och av lågpriskoncept kan begränsa konkurrensen samt på sikt även konsumenternas valmöjligheter.

Lågprisbutiker stoppas

Trots att en miljon invånare saknar ett lågprisalternativ stoppas många lågprisbutiker från att etablera sig i svenska kommuner.

Det rapporterar DN med hänvisning till en rapport från regeringens industrisamordnare Kristina Alvendal.

–  En del kommuner säger rent ut att ”vi behöver inget lågpris” och en del säger ”här ska vi inte ha livsmedel, det är fel placering”, säger Alvendal till DN.

– En tredje aspekt är att när kommuner i dag planerar för en ny stadsdel eller nya kvarter så planerar de inte in tillräckligt stora lokaler i bottenvåningen, så det finns helt enkelt inte plats.

”Väldigt frustrerande”

Lågpriskedjan Willys är en av flera aktörer som hindras av kommunerna.

– Det är väldigt frustrerande eftersom vi dagligen får samtal från kunder som vädjar om att vi ska etablera oss, där vi kan göra skillnad för deras vardag och ekonomi, säger Willys etableringschef Heinz Möller till tidningen.

– Det finns platser där vi försökt etablera oss i 5–10 år, vi har kämpat och kämpat för att få komma dit, men man kommer hela tiden med nya hinder.

Foto: D. Kydd

Text: Redaktionen