ELKRISEN: Häpnadsväckande uppgifter från norra Sverige

2022 12 16

Det visar en ny sammanställning av tidningen Ny Teknik. Häpnadsväckande uppgifter, då norra Sverige historiskt sett undkommit saftiga elräkningar.  

Tidningen har tillsammans med datajournalister från nyhetssajten Newsworthy analyserat historisk förbrukningsdata.

Elpriset är förvisso lägre i norr, men förbrukningen är högre, vilket resulterar i dyra elräkningar för december. Dessutom har elpriset varit rekordhögt i norra Sverige under årets sista månad.

– Om priset ligger kvar på samma nivå månaden ut skulle det innebära att en eluppvärmd villa med årsförbrukning på 20 000 kilowattimmar kan vänta sig en elräkning på uppemot 11 000 efter skatter och påslag i de nordliga elområdena, uppger Ny Teknik.

Många hushåll i norr i topp

Flera faktorer påverkar hur mycket el ett typisk villahushåll konsumerar – bland annat klimat, husets storlek och uppvärmningskälla.

Datajournalisternas sammanställning visar att några områden och kommuner har en särskilt hög elförbrukning – till exempel Norbotten, Dalarna och Bohuslän.

Norbotten tillhör elområde SE1 och är ett exempel på ett område som inte inkluderas i regeringen elprisstöd.

Om nuvarande elpriser håller i sig kommer många nordliga kommuner hamna högt upp listan över kommuner som kan förvänta sig höga elräkningar för december, rapporterar Ny Teknik.

Genomsnittsvillan i Kiruna får till exempel räkna med en elräkning för december som är högre än i 229 av 239 av de berättigade elstödskommunerna i södra Sverige.

– Med tanke på att elstödet i grund och botten syftar till att hjälpa elanvändarna betala sina elräkningar så vore det rimligt att det nu även gäller norra Sverige, säger Björn Björnson, chef för affärsutveckling på God el, till Ny Teknik.

Regeringens elprisstöd

Svenska kraftnät och regeringens modell utgår från medelpriset per kilowattimme under 12-månadersperioden oktober 2021-september 2022.

Om medelpriset har varit högre än nationellt referenspris under perioden har elkonsumenter i området rätt att ta del av stödet. Därför utgår ej stöd till Sveriges två nordligaste elområden.

– I elområde SE1 och SE2 har medelpriset i öre/kWh under 12-månadersperioden oktober 2021-september 2022 inte nått upp till det nationella referenspriset för el, som är 75 öre/kWh. Det innebär att elanvändare inte får ta del av stödet för uttagspunkter där, framhåller Svenska kraftnät.

Men de senaste veckorna har hela Sverige tampats med höga elpriser.

– Norra Sverige kom relativt lindrigt undan förra vintern. Det är först nu som elpriserna blivit riktigt höga i norr, säger Björn Björnson till Ny Teknik.

Han tillägger dock att han tror att elpriserna kommer att sjunka i norra Sverige under vintern.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Ryskt jättehot mot Sverige

2025 04 29

De länder som nyligen anslutit till Nato har automatiskt blivit måltavlor för de ryska väpnade styrkorna, hävdar Medvedev enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt ex-presidenten kan Ryssland svara med ”vedergällningsattacker”, som ”till och med” kan involvera kärnvapen.

"Mål för våra väpnade styrkor"

Tass rapporterar att Medvedev syftar på Natos senaste medlemmar – Sverige och Finland.

– Den alliansfria statusen gav dem (Sverige och Finland, reds. anm.) internationella förmåner, med tanke på deras geopolitiska position och många andra faktorer, säger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Ex-presidenten utfärdar sedan ett direkt militärt hot mot både Sverige och Finland.

– Nu är de del av ett block som är fientligt mot oss, vilket innebär att de automatiskt blivit ett mål för våra väpnade styrkor. Det kan handla om potentiella vedergällningsattacker, till och med inslag av kärnvapenkomponenter, eller förebyggande åtgärder inom ramen för vår militärdoktrin, säger Medvedev.

Den svenska regeringen har inte kommenterat det ryska hotet.

Danmark har varnat

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att hota Sverige och Finland med kärnvapen.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, framhöll FE i februari.  

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Anmäl alla du ser – samtliga bilister i Sverige uppmanas

2025 04 28

Anmäl alla dåliga vägar du ser.

Så lyder instruktionen från Riksförbundet M Sverige till landets bilister.

Det är dags för Nationella Potthålsveckan, som varar mellan 1 och 7 maj, då omfattande krafttag görs för att förbättra vägarna i hela Sverige.

– Vi uppmuntrar alla att ta sig tiden att göra en anmälan under potthålsveckan. Även om det kan kännas som att inget händer är detta ett viktigt verktyg, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på M Sverige, i ett uttalande på måndagen.

En anmälan ska ofta gå till antingen Trafikverket eller kommunen.

Blivit vardag

Branschorganisationen understryker att mer än var fjärde statlig väg bedöms vara i dåligt skick.

Pottenhålen är en av anledningarna.

– Det är inte konstigt att potthål och vägskador blivit vardag för många människor. Men så måste det inte vara. Med potthålsveckan hoppas vi att bryta uppgivenheten, säger Jacbo Sidenvall.

Och enligt M Sverige är förutsättningarna att bli av med besvären bättre än på länge.

– Det handlar om att hjälpas åt för att lyfta vägnätet till en bra standard. Med Trafikverkets nya uppdrag finns goda förutsättningar för att skadorna åtgärdas snabbare.

Stor olycksrisk

Det finns flera risker med potthål på vägarna.

Risken för olyckor ökar när kontakt mellan asfalt och däck avbryts. Dessutom är själva undanmanövreringen när bilförare försöker styra förbi hålen ett moment som också höjer risken för olyckor.

– Vägskador tar också uppmärksamheten från trafiksituationen. Den ständiga avläsningen av omgivningarna som är så viktig för säker körning bryts när vägbanan inte håller måttet, säger Jacob Sidenvall.

– Dessutom blir man dåsig av att köra på ojämna och högljudda vägar.

Löftet: vägarna ska bli bättre

Regeringen gick i höstas fram med ett ökat anslag för vägar. Det inkluderar bland annat ett underhåll som ska möjliggöra att laga och förebygga potthål.

Förra månaden gick infrastrukturplaneringen in i en ny fas när Trafikverket fick uppdraget att föreslå en övergripande nationell plan för perioden 2026-20237.

– Transportsystemet ska vara robust och effektivt och varje trafikslags fördelar ska utnyttjas på bästa sätt. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen