Positivt besked för Regeringen Kristersson

2022 12 16

Lagom till jul kommer nu en uppskattad julklapp till M-SD-KD-L-styret.

Och den som slagit in presenten är ingen mindre än Statistiska Centralbyrån SCB.

Arbetslösheten minskar

Statistikmyndigheten levererar i dag nämligen nya siffror avseende Sveriges arbetslöshet och sysselsättning.

Och det är positiva besked som nu kommer om svensk arbetsmarknad.

Arbetslösheten sjunker tydligt i Sverige.

– Säsongsrensade och utjämnade data visar på en ökning av sysselsättningen och en minskning av arbetslösheten, som uppgick till 7,2 procent, uppger SCB.

Det innebär att arbetslösheten minskar med 0,5 procentenheter jämfört med förra månadens nivå på 7,7 procent, enligt DI som rapporterar att det är starkare siffror än väntat.

– Sysselsättningen ökar alltjämt, säger Lena Johansson, statistiker på SCB.

I november 2022 var 5 258 000 sysselsatta, icke säsongsrensat. Det är en ökning med 149 000 jämfört med samma månad i fjol, 2021.

Skillnad på män och kvinnor

Statistiken visar att det är fler män än kvinnor som är i arbete.

Personer i arbetskraften:

Antal kvinnor 2 655 000

Antalet män  2 963 000

När man ser på andelen av Sveriges befolkning som ingår i arbetskraften så är det stora skillnader på män och kvinnor.

Andel kvinnor 71,4 procent

Andel män 76,9 procent

Lyft för kvinnor

Totalt sett är sifforna ändå ett lyft för kvinnor jämfört med november i fjol.

– Antalet sysselsatta kvinnor ökade med 77 000 och uppgick till 2 484 000 och antalet sysselsatta män ökade med 72 000 och uppgick till 2 774 000, meddelar SCB.

Ett annat viktigt mått är sysselsättningsgraden och det klargör hur stor andel av Sveriges befolkning som är sysselsatta.

– Sysselsättningsgraden ökade med 1,6 procentenheter till 69,5 procent.

– För kvinnor var sysselsättningsgraden 66,8 procent, en ökning med 1,7 procentenheter, och för män 72,0 procent.

Antalet anställda i november 2022 har ökat jämfört med samma månad 2021.

Antalet anställda enligt icke säsongsrensade data:

Totalt 4 750 000    + 189 000

Kvinnor 2 341 000 + 80 000

Män 2 409 000 + 108 000

Det totala antalet arbetade timmar uppgick i november 2022 till 173 miljoner per vecka vilket är en ökning med 3,7 procent.

Antalet arbetslösa i åldern 15–74 år är 360 000 personer, icke säsongsrensat. Det är en minskning med 54 000 personer jämfört med november föregående år.

– Det motsvarar ett arbetslöshetstal på 6,4 procent, en minskning med 1,1 procentenheter, uppger SCB.

–  Antalet arbetslösa ungdomar i åldern 15–24 år uppgick till 111 000, vilket motsvarar ett arbetslöshetstal på 17,0 procent. Av de arbetslösa ungdomarna var 66 000 heltidsstuderande.

Foto: Kristdemokraterna, Axel Adolfsson Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 13

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

–  Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen