JUST NU: Då kollapsar Ryssland – kan bli spiken i kistan

2022 12 15

Om Ukraina lyckas återta Krymhalvön kollapsar den Ryska Federationen helt och hållet.

Det hävdar den rysk-amerikanska journalisten och författaren  Masha Gessen.

I flera år har Gessen studerat den ryska diktatorn Vladimir Putin och hans brutala regim i Moskva.

Journalisten är säker på sin sak.

Om Krym återigen hamnar i ukrainsk ägo – då faller Putinregimen.

– En militär förlust av Krym kan leda till att den ryska federationen upplöses, säger Gessen till DN.

Journalisten utvecklar sitt resonemang.

– Om Ukraina kan befria Krym, troligen med västs hjälp, då kan propagandaapparaten börja krackelera. Det skulle snabbt göra federationen instabil, i dag hänger den i första hand samman genom press och repression. Släpper den, kan det gå snabbt, säger Gessen till tidningen och tillägger:

– Det finns många ”om” här. Jämför med hur det var när Moskva en dag släppte greppet om länderna i Warszawapakten. Hur snabbt allt upplöstes.

Ockuperat Krym i åtta år

Ryssland har ockuperat den ukrainska halvön sedan 2014.

I samband med annekteringen anordnade Putinregimen en ”folkomröstning” där invånarna fick rösta om att tillhöra Ryssland. Enligt siffrorna röstade en majoritet ja. 

Valet är dock inte internationellt erkänt – 13 av 15 medlemmarna i FN: s säkerhetsråd röstade för att ogiltigförklara valet.

Enligt Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, är halvön stark kopplad till den ryska diktatorn Vladimir Putins tankar om det ryska imperiet.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, säger han till Yle.

Forskaren konstaterar  att många ryssar anser att Krym tillhör Ryssland, och att den sovjetiska ledaren Nikita Chrusjtjov begick ett stort misstag då han gav halvön i gåva till sovjetrepubliken Ukraina 1954.

– Sedan Sovjetunionen kollapsade år 1991 ansåg ryssarna att Ukraina – och alldeles speciellt Krym – ändå utgjorde en del av Ryssland. Den här tanken stöddes av det faktum att befolkningen var mycket rysksinnad - eller egentligen sovjetsinnad och sovjetnostalgisk.

Stödet för diktatorn sköt i höjden

Efter annekteringen av Krym sköt stödet för den Vladimir Putin i höjden.

Putin har sedan hävdat att Krym är jämförbart med resten av Ukraina. Bilden av att Ukraina faktiskt är villigt att ansluta sig till Ryssland har målats upp av regimen i Moskva.

Ukraina: Vi ska befria Krym

Ukrainas ståndpunkt angående Krymhalvön är tydlig. Den ska befrias.

I början av augusti slog landets president Volodymy Zelenskyj fast att kriget måste sluta med att Ukraina befriar Krym.

–  Vi kommer aldrig att glömma att Rysslands krig mot Ukraina började med ockupationen av Krym. Ryssland har förvandlat vår halvö, som alltid har varit och alltid kommer att vara en av Europas bästa platser, till en av Europas farligaste platser. Regionen kan aldrig bli säker förrän Krym är befriat, sa Zelenskyj i sitt nattliga tal.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen