ELKRISEN: Myndighet ger besked – så ska Sverige klara historisk omställning

2022 12 15

Sveriges elbehov kan dubbleras på bara tio år. 

Det fastslår Energimyndigheten i en ny rapport.

– I det högsta spannet ökar årsbehovet till 280 TWh redan 2035 för att nå 370 TWh 2045, uppger myndigheten.

Ökningen till 280 TWh är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh.

Utredningen tittar på en rad strategiskt viktiga frågor för samhällets elektrifiering – bland annat framtida elbehov, elsystemets kapacitet, infrastruktur för laddning och vätgas, utbyggnadstakten för elnät och elmarknadens utveckling.

– Elektrifieringen av samhället är en historisk strukturomvandling som påverkar i princip alla delar av samhället. Den skapar stora möjligheter till hållbar utveckling för klimatet och till att skapa nya jobb i innovativa och konkurrenskraftiga svenska företag, säger Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten.

”Har goda möjligheter”

För att nå målet krävs en ”historisk stor omställning”, uppger Energimyndigheten.

–  Utbyggnad av elnät och produktion ställer mycket stora krav på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas, skriver myndigheten.

Martin Olin, projektledare på Energiföretagen,  konstaterar att det finns flera stora utmaningar som måste åtgärdas om Sverige ska nå målet.

Oavsett hur mycket elbehovet kommer att öka så kommer cirka 110 TWh av dagens elproduktion fasas ut till 2045, rapporterar Tidningen Energi.  

– Vi har en teknikneutral inställning. De kraftslag som har bäst affärsmöjligheter kommer att växa. Det viktiga är att marknaden får rätt förutsättningar och att vi kan röja hinder för ny kraftproduktion. Det gäller till exempel tillståndstider för vindkraft och elnät, frågetecknen kring vattenkraftens miljöprövning och att värna kraftvärmen, säger Martin Olin till tidningen.

Vindkraft får avgörande roll

Enligt Energimyndigheten kommer landbaserad vindkraft bli avgörande för att klara av det ökade elbehovet på kort sikt. 

Energikällan beräknas stå för den största delen av ny elproduktion fram till 2035.

– Till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft, tillägger myndigheten.

Generaldirektör  Robert Andrén är positiv, trots att Sveriges elbehov väntas öka ordentligt.

–  Sverige har goda möjligheter att möta framtidens ökande elbehov. Utmaningarna ligger i att som samhälle hantera intressekonflikter, skapa de spelregler och ta de beslut som är nödvändiga för vägvalen i klimatomställningen, framhåller Robert Andrén.

Fakta Energimyndighetens utredning

Utredningen visar att:

- På lång sikt väntas elbehovet öka i spannet 210–370 TWh till år 2045. Det stora spannet beror på att det framtida behovet beräknats på olika möjliga scenarios för samhällsutvecklingen och den stora potentiella effekten av ett antal planerade stora industrisatsningar som ännu ligger i framtiden.

- På kort sikt ligger ett ökat elbehov i det övre spannet på 280 TWh till år 2035, vilket är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh. Det innebär behov av en historiskt snabb utbyggnadstakt av elproduktion och elnät för att möta ett snabbt ökande behov.

- Fram till 2035 bedöms landbaserad vindkraft stå för den största delen av ny elproduktion, till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft.

- Utmaningar som måste lösas för att säkra produktion och distribution i nivå med ett elektrifierat samhälles behov är bland annat acceptansfrågan för både ny produktion och nya elnät.

- För att skapa förutsättningar för omställningen behöver ledtiderna i alla processer kortas. Det gäller så väl för elproduktion, som elnät på alla nivåer inklusive förutsättningar för utbyggnaden av laddinfratruktur.

- Elmarknaden behöver utvecklas för att säkerställa en välfungerande marknad, som ger långsiktiga spelregler och rätt signaler till aktörer och som bidrar till ett effektivt system för att kunna möta samhällets behov på kort och lång sikt.

- En historiskt stor omställning och utbyggnad av elnät och produktion ställer mycket stora krav på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen


18 september 2025

Barack Obama varnar för “kris vi aldrig sett förut”

2025 09 17

USA befinner sig vid en nationell “vändpunkt”.

Det menar den förre presidenten Barack Obama.

I ett nytt uttalande kommenterar nu demokraten mordet på Charlie Kirk förra veckan, efter att den 31-årige högerdebattören skjutits till döds vid ett offentligt arrangemang i Utah.

Nu varnar Obama för en “politisk kris av ett slag vi aldrig sett förut”, rapporterar BBC och CNN.

"Ett hot mot oss alla"

Uttalandet är Obamas första efter mordet och ägde rum under ett tal i Pennsylvania i tisdags.

Han kallar Kirks död för en “tragedi”.

– När det händer någon, även om man har olika åsikter, så är det ett hot mot oss alla. Vi måste tydligt fördöma det, säger expresidenten.

– Oavsett var man befinner sig på det politiska spektrumet så var det som hände Charlie Kirk fruktansvärt och en tragedi.

– Jag kände uppenbarligen inte Charlie Kirk. Jag var generellt medveten om några av hans åsikter. Jag tycker att de åsikterna var fel, men det förnekar inte det faktum att det som hände var en tragedi och att jag sörjer honom och hans familj.

LÄS OCKSÅ: Kina slår till mot USA:s guldägg – stoppar alla beställningar

Kritiserar Trump

Under tisdagstalet kritiserade även Obama nuvarande president Donald Trump. 

Att en tidigare president uttalar sig om den sittande är sällsynt och Obama har fram till relativt nyligen haft en betydligt mer tillbakadragen position i den politiska debatten.

– När jag hör inte bara vår nuvarande president, utan även hans medhjälpare, som har en historia av att kalla politiska motståndare för skadedjur, fiender, som behöver “angripas”, så talar det för ett bredare problem som vi har just nu och något som vi alla måste brottas med.

Trump skyller på "radikala vänstern"

Efter mordet på Charlie Kirk gick Donald Trump till skarpt angrepp mot “den radikala vänstern” vars retorik han menar har bidragit till våldet.

22-årige Tyler Robinson har gripits misstänkt för mordet.

De amerikanska myndigheterna har hittills inte slagit fast något motiv. Robinson själv har inte velat uttala sig i det första domstolsframträdandet.

LÄS MER: Har pratat med Trump – slår till mot Ryssland

Foto: Gage Skidmore 

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Greta Thunbergs konvoj – flera möten med terrorister

2025 09 17

Företrädare för Greta Thunbergs konvoj uppges ha haft möten med terrorister.

Greta Thunberg är en av dem som finns med på konvojen Global Sumud Flotilla, som är på väg till Gaza i syfte att bryta Israels blockad.

Nu kommer uppgifter om att företrädare för konvojen har haft flera möten med terrorister.

Ledande företrädare pekas ut

Flera personer ur Global Sumud Flotillas ledning uppges ha träffat företrädare för bland annat Hamas, rapporterar Jerusalem Post.

Israels diasporaministerium menar att bland annat bildbevis visar att personer kopplade till Global Sumud Flotilla har träffat företrädare för Hamas och Muslimska brödraskapet.

Greta Thunberg själv hör inte till dem som pekas ut. Hon har också lämnat styrelsen för Global Sumud Flotilla.

Israel pekar bland annat ut Muhammad Nadir al-Nuri, som är med i konvojens styrgrupp, som uppges finnas på bild tillsammans med Hamasföreträdaren Ghazi Hamad.

Även andra företrädare för Global Sumud Flotilla har enligt Israels diasporaminister Amichai Chikli ”dokumenterade band till Hamas och Muslimska Brödraskapet”.

Ytterligare en som pekas ut är Marouan Ben Guettaia, som också är med i styrgruppen och som enligt israeliska uppgifter har fotograferats tillsammans med Hamasföreträdaren Youssef Hamdan.

LÄS OCKSÅ: Tyskland har ändrat sig - stort besked för Ukraina

Thunberg hoppar av styrande kommittén

Greta Thunberg hör alltså inte till dem som pekas ut.

På onsdagen står det också klart att Thunberg har valt att hoppa av styrelsen för Global Sumud Flotilla, rapporterar Il Manifesto.

Skälet uppges vara att Thunberg är kritisk till organisationens sätt att kommunicera. Hon menar att man fokuserar för mycket på interna angelägenheter inom verksamheten, och för lite på Gaza.

– Vi har alla en roll: Min kommer inte att vara i den styrande kommittén, utan som organisatör och deltagare, säger Greta Thunberg.

Thunberg är dock med på Global Sumud Flotillas fartyg som är på väg till Gaza.

LÄS OCKSÅ: EU vill samarbeta med Putinallierad

Foto: Instagram

Text: Redaktionen