Stort svenskt glädjebesked till Ukraina

2022 12 12

Sverige kommer att skänka ytterligare 600 miljoner kronor i stöd till Ukraina.

Det bekräftar biståndsminister Johan Forssell (M) i dag.

– Människor i Ukraina har det väldigt svårt just nu och Sverige bidrar därför med mer än en halv miljard kronor för den långsiktiga återuppbyggnaden av landet, säger ministern till SVT Nyheter och tillägger:

– Det handlar om att bygga upp skolor som förstörts, sjukhus, infrastruktur och jordbruk. Både för att lindra nöden och för att stärka Ukrainas motståndkraft så att de orkar fortsätta stå emot invasionen.

Mer detaljer om det nya stödpaketet kommer offentliggöras i morgon, erfar SVT.

En sak är säker. Sverige kommer fortsätta att stödja Kyiv i kampen mot Rysslands illegala anfallskrig.

– Från svensk horisont har vi varit tydliga – vi ska finnas för Ukraina långsiktigt. Det här är inte det första stödpaketet och inte heller det sista. Jag märker på de biståndsministermöten jag är på att det finns ett stort internationellt intresse och vi kommer också behöva göra mer framöver, säger Johan Forssel till SVT.

Rekordstort stödpaket i november

Sveriges nya biståndspaket presenteras drygt en månad efter att regeringen beslutat att skicka ett rekordstort ”vinterpaket” till Ukraina.

Innehållet i novembers militära stödpaketet uppgick till en summa av cirka tre miljarder kronor och det humanitära och akuta biståndsstödet beräknades till 720 miljoner kronor.

Så har Sverige stöttat Ukraina

Sverige har stöttat Ukraina med följande medel sedan Ryssland inledde sin invasion:

- Sverige har bidragit med ca 5,2 miljarder kronor till stöd för Ukraina, bland annat i form av bistånd och militära stödpaket.

- Beslut om 7 miljoner kronor i stöd till Internationella brottmålsdomstolens (ICC) har fattats. Sverige ger också ett årligt stöd om 2,5 miljoner euro till ICC.

- Beslut om flera uppdrag som syftar till att stötta Ukraina med läkemedel har fattats.

- Materiel ut beredskapslagret som kan användas för att reparera landets elnät som förstörts i kriget har överlåtits.

- Tullverket har bland annat skickat skyddsvästar, hjälmar, andningsskydd och skyddsdräkter till Ukraina.

- Försvarsmakten har skickat instruktörer till Storbritannien för att genomföra militär grundutbildning för ukrainska medborgare, som sedan kan tjänstgöra i Ukrainas försvarsmakt.

- IEA:s medlemsländer har enats om en gemensam lageravtappning under en månad om totalt 60 miljoner fat olja från medlemsländernas beredskapslager. Sverige bidrog med 75 000 ton olja ur beredskapslagren till Internationella energibyråns (IEA) gemensamma lageravtappning.

- Beslut om uppdrag till Strålsäkerhetsmyndigheten inom strålsäkerhetsområdet och till Naturvårdsverket inom återuppbyggnad med anledning av Rysslands invasion av Ukraina.

- Sverige har valt att delta i två domstolsmål om ansvar av Ryssland för brott mot folkrätten. Målen rör anklagelser om folkmord och grova brott mot de mänskliga rättigheterna under kriget i Ukraina. I båda målen för Sverige fram ståndpunkter som ligger i linje med Ukrainas.

- Sverige har fördömt Rysslands avsikt att illegalt annektera de ukrainska regionerna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzjia.

Källa: Regeringen

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

– Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch.

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra.

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen