SVERIGE: Svart på vitt – så mycket dyrare blir julmaten

2022 12 12

Att julmaten skulle bli dyrare i år jämfört med tidigare var knappast någon chock.

Åtminstone inte i bakgrund av att livsmedel generellt under året ökat med cirka 20 procent. 

Nu står det dock klart exakt hur mycket dyrare som dock julbordet kommer att bli år 2022 – och svaret är att det ökar med 14 procent jämfört med förra året, rapporterar Sveriges Radio.

Räknat på 100 varor

Beräkningen är baserad på en julkasse med ungefär 100 av de vanligaste varorna som svenska folket brukar sätta på sitt julbord.

Det inkluderar exempelvis julskinka, ost, chokladaskar, grädde och clementiner.

Ökningen innebär att den som förra året handlade julmat för cirka 3 500 kronor förra året behöver räkna med att lägga ut nästan 4 000 kronor i år.

– Det visar siffror som Swedbank låtit den oberoende sajten Matpriskollen ta fram, framhåller radiokanalen.

"Aldrig varit med om det"

Redan i slutet av november togs de första prisprognoserna fram över årets julmat.

Och det var inga muntra bilder som Matpriskollen tog fram.

– Vi har aldrig varit med om de här ökningarna någonsin, konstaterade Ulf Mazur, grundare och vd på jämförelsesajten.

Ökningar uppemot 38 procent

Den klassiska favoriten köttbullar sticker ut med en ökning på 28 procent, men den är samtidigt inte värst i klassen.

Ägg, julostar, vispgrädde och smör har ökat med 38 procent i pris under året, enligt SR.

Ökningarna ligger i linje med vad Konsumentverket flaggat för kommer att vara fallet även under kommande år.

– Vi ser en mycket kraftig kostnadsökning för hushållen sedan förra årets beräkning. Främst är det livsmedel och el som ökar i våra beräkningar, maten med runt 20 procent och elen nästan med 100 procent, har Kristina Difs, handläggare på Konsumentverket i Karlstad, uppgett i ett pressmeddelande.

Försämrad köpkraft

Sedan tidigare har det även slagits fast att de svenska hushållens köpkraft inför årets julfirande är kraftigt nedsatt.

Detta eftersom reallönen minskat – det vill säga den lön uttryckt i den mängd varor och tjänster man kan köpa för den, justerat för inflation – med 6,9 procent.

– Köpkraften fortsätter att försämras så länge inflationen har den snabba uppgång som vi sett en tid nu. Varken i Sverige eller i andra jämförbara länder har lönerna utvecklats i takt med priserna, säger Petter Hällberg, makroekonom på Medlingsinstitutet.

Foto: J. Owen

Text: Redaktionen


Chockbesked för prestigeprojekt: Kan kosta 56 miljarder kronor

2025 09 18

Kostnaden för det prestigefulla Västlänkenprojektet skjuter i höjden.

Prislappen för den cirka åtta kilometer långa järnvägstunneln under Göteborg beräknas landa på 56 miljarder kronor. Det är en ökning med 80 procent om man räknar bort inflationen, rapporterar DN.

–  Kostnaden som WLC angett för Korsvägenetappen har ökat med fem miljoner per dag varje dag sedan 2018. Vi är mycket besvikna, för att inte säga rent ut sagt förbannade, säger Patrick Guné, chef för Stora projekt på Trafikverket, till tidningen.

Häver kontraktet

Tidigare under torsdagen meddelade Trafikverket att kontraktet för Västlänkens Korsväggen-etap hävs.

Myndigheten riktar allvarliga anklagelser mot det NCC-ledda konsortiet WLC (Wayss & Freytag Ingenieurbau AG).

Enligt Trafikverket ska WLC ha gynnat egna och närstående bolag i samband med upphandlingar inom konsortiet. Dessutom anklagas företaget för att ha valt tekniska lösningar som främst gynnat den egna vinningen, samt för att ha lagt på oskäliga påslag i flera led.

– Enligt granskningen har WLC allvarligt brustit i omsorgsplikten avseende kontraktsadministration och ekonomistyrning. Allt detta med ökade kostnader för skattebetalarna som följd, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Slår tillbaka

Byggföretaget NCC tillbakavisar anklagelserna som riktats mot WLC.

Företaget kallar Trafikverkets påstående för felaktiga.

– Detta är ett djupt beklagligt beslut som kommer att öka slutkostnaden och leda till stora förseningar av Västlänken. De påståenden som anges som hävningsgrund stämmer inte, och med det här försöket att skyla sina egna tillkortakommanden illustrerar Trafikverket sin oförmåga att driva stora samverkansprojekt, säger Kenneth Nilsson, affärsområdeschef på NCC Infrastructure.

Trafikverkets Patrick Guné köper inte byggföretagets förklaring.

– När vi ser kostnadsökningar på nästan 400 procent, känner vi oss lurade. Vår uppgift är att bygga en anläggning som Göteborg och hela Sverige kan vara stolta över, inte att medverka till att pengar försvinner utan förklaring, säger han.

– Vi har ett ansvar gentemot resenärer och skattebetalare. Att häva kontraktet är ett tufft beslut, men nu är det nödvändigt att sätta ner foten för att komma vidare och leverera det som Västsverige behöver, en pålitlig och modern järnväg.

LÄS MER: Kalldusch för Ica – konkurrenten närmar sig snabbt

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Massiva explosioner” – rysk jätteanläggning attackerad

2025 09 18

En av Rysslands största energianläggningar har attackerats.

Det handlar om Gazprom Neftekhim Salava – en av Rysslands största olje- och gasanläggningar. Skrytbygget är baserat i delrepubliken Basjkirien – cirka 1 300 från frontlinjen i Ukraina.

Nu stiger ett stort svart rökmoln från anläggningen som attackerats av flera ukrainska långdistansdrönare.

Drönarna slog enligt uppgift ner i en ”bearbetningsenhet” i anläggningens centrum.

– Det utlöste massiva explosioner, rapporterar Ukrainas säkerhetstjänst SBU, som säger sig ligga bakom den framgångsrika attacken.

Ryssland bekräftar

Ledaren för Basjkirien, Radij Chäbirov, bekräftar attacken.

Han uppger att två drönare har avfyrats mot anläggningen.

Chäbirov bekräftar inte att drönarna träffat anläggnignen, men uppger att en brand har brutit ut. Vidare säger han att det inte finns några uppgifter om dödsoffer.

Intensiva attacker

Det är oklart om anläggningen är satt ur spel. Ukrainska drönarattacker har tidigare orsakat produktionsstopp i flera ryska oljeanläggningar.

I augusti förlorade Ryssland cirka 17 procent av sin totala raffineringskapacitet. Siffran motsvarar 1,1 miljon fat olja per dag, rapporterar Reuters.

LÄS MER: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Energijätten finansierar kriget

Energijätten Gazprom, som är majoritetsägt av ryska staten, ansvarar för olje- och gasanläggningen i Basjkirien.

Gazproms intäkter är livsviktiga för den ryska krigskassan. Bolaget har världens största naturgasreserver och ett omfattande nätverk av gasledningar.

Gazprom producerar även råolja. Intäkterna från oljeproduktionen utgör en viktig del i ryska statens finansieringen av anfallskriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Putin på väg att beslagta miljarder

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen