UPPGIFTER: Regeringen överväger att agera mot Polismyndigheten

2022 12 08

Regeringen överväger att vidta åtgärder efter den senaste turbulensen inom Polismyndigheten.

Det uppger en källa inom regeringskansliet.

– Man bedömer att situationen som uppstått skadar förtroendet för Polismyndigheten, framhåller källan.

Vilka åtgärder som regeringen överväger är i nuläget oklart, men källan betonar att regeringen "överväger att agera" mot myndigheten. 

Hemlig relation skakar myndigheten

Bakgrunden till regeringens påstådda oro är uppgifterna om ställföreträdande rikspolischefen Mats Löfving.

Löfving  polisanmäldes i fjol för grov fridskränkning, olaga förföljelse och ofredande, vilket Expressen var först med att rapportera om.

Det utpekade offret var kollegan Linda Staaf, tidigare underrättelsechef vid polisens Nationella operativa avdelning, Noa.

Staaf och Löfving uppges ha haft en hemlig relation under flera år.

Den 13 december 2021 polisanmäldes Mats Löfving. Bakom anmälan stod polisens nationella säkerhetschef Ari Stenman.

Efter samtal med Linda Staaf ansåg Ari Stenman att Mats Löfving kan ha begått flera brott mot henne.

Ari Stenman listade följande brott:

- Grov fridskränkning

- Olaga förföljelse

- Ofredande

Två dagar efter polisanmälan, den 15 december, beslutade överåklagare Anders Jakobsson att avskriva anmälan.

”En sårbarhet”

Tommy Iseskog, en av Sveriges främsta arbetsrättsexperter, beskriver händelseförloppet som ”en fråga om rikets säkerhet”.

Han är mycket kritisk till polisens agerande.

– En hemlig relation är det klassiska exemplet på en sårbarhet, säger han till SVT Nyheter.

Han betonar att parterna skulle tagits ur tjänst under utredningen.

– Säkerhetsskyddsprövningen är man skyldig att göra i en situation där man ser att sårbarhet har uppkommit. Så har man inte gjort den prövningen har man inte agerat på ett lagenligt sätt.

Tystnad från polisen

Rikspolischef Anders Thornberg har avböjt att kommentera Expressens avslöjande. Enligt tidningen uppger Thornberg att han inte kommenterar ett personalärende.

Den förklaringen köper inte Tommy Iseskog.

– Det handlar inte om ett personalärende utan om ett ärende som har med rikets säkerhet att göra. Man kan öppet beskriva vad man gjort och vad man sett när man undersökt ärendet, säger arbetsrättsexperten till SVT.

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen