UPPGIFTER: Regeringen överväger att agera mot Polismyndigheten

2022 12 08

Regeringen överväger att vidta åtgärder efter den senaste turbulensen inom Polismyndigheten.

Det uppger en källa inom regeringskansliet.

– Man bedömer att situationen som uppstått skadar förtroendet för Polismyndigheten, framhåller källan.

Vilka åtgärder som regeringen överväger är i nuläget oklart, men källan betonar att regeringen "överväger att agera" mot myndigheten. 

Hemlig relation skakar myndigheten

Bakgrunden till regeringens påstådda oro är uppgifterna om ställföreträdande rikspolischefen Mats Löfving.

Löfving  polisanmäldes i fjol för grov fridskränkning, olaga förföljelse och ofredande, vilket Expressen var först med att rapportera om.

Det utpekade offret var kollegan Linda Staaf, tidigare underrättelsechef vid polisens Nationella operativa avdelning, Noa.

Staaf och Löfving uppges ha haft en hemlig relation under flera år.

Den 13 december 2021 polisanmäldes Mats Löfving. Bakom anmälan stod polisens nationella säkerhetschef Ari Stenman.

Efter samtal med Linda Staaf ansåg Ari Stenman att Mats Löfving kan ha begått flera brott mot henne.

Ari Stenman listade följande brott:

- Grov fridskränkning

- Olaga förföljelse

- Ofredande

Två dagar efter polisanmälan, den 15 december, beslutade överåklagare Anders Jakobsson att avskriva anmälan.

”En sårbarhet”

Tommy Iseskog, en av Sveriges främsta arbetsrättsexperter, beskriver händelseförloppet som ”en fråga om rikets säkerhet”.

Han är mycket kritisk till polisens agerande.

– En hemlig relation är det klassiska exemplet på en sårbarhet, säger han till SVT Nyheter.

Han betonar att parterna skulle tagits ur tjänst under utredningen.

– Säkerhetsskyddsprövningen är man skyldig att göra i en situation där man ser att sårbarhet har uppkommit. Så har man inte gjort den prövningen har man inte agerat på ett lagenligt sätt.

Tystnad från polisen

Rikspolischef Anders Thornberg har avböjt att kommentera Expressens avslöjande. Enligt tidningen uppger Thornberg att han inte kommenterar ett personalärende.

Den förklaringen köper inte Tommy Iseskog.

– Det handlar inte om ett personalärende utan om ett ärende som har med rikets säkerhet att göra. Man kan öppet beskriva vad man gjort och vad man sett när man undersökt ärendet, säger arbetsrättsexperten till SVT.

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen