SD-ledaren om stora vallöftet: ”Jag beklagar det”

2022 12 08

Under valrörelsen var Sverigedemokraterna det parti som lovade att sänka bränslepriserna till de lägsta nivåerna.

Dieselpriset vid pump skulle sänkas med 10 kronor per liter och bensinpriset med 6,50 kronor per liter.

Efter valvinsten har regeringen och SD tillfälligt sänkt energiskatten, vilket har pressat ner bränslepriserna.  

Men sänkningen är långt ifrån SD:s målbild.

Priset på bensin har sänkts med 14 öre vid pump och diesel med 41 öre vid pump om man tar hänsyn till indexeringen.

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson anser inte att hans parti har brutit ett vallöfte.

– Jag upplever inte att vi har lovat något skarpt datum. Bara för att ha det sagt, säger han till DN.

”Jag beklagar det”

En dag innan valet publicerade Åkesson ett inlägg på sina sociala medier med texten: ”Chocksänk dieselpriset i morgon! 10 kronor billigare bränsle med vår politik.”

– Det ska väl ses som att i morgon kan man rösta för att sänka den, och jag menar att vi är på väg i den riktningen. Vi är besvikna på att minimerandet av reduktionsplikten måste vänta ett helt år. Men det är också någonting som vi har fått förhandla, och vi landade här.  Jag beklagar det, säger Jimmie Åkesson till DN.

SD har tillsammans med regeringen kommit överens om att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå från och med 2024. Förslaget ger en effekt på 3-4 kronor lägre literpris om man inkluderar den aviserade skattesänkningen.

Väljare som vill se ännu lägre bränslepriser kommer att få vänta.

– Vi har ju börjat sänka. Vi har lagt sju miljarder i budgeten på att sänka priset på bensin och diesel. Det är väldigt mycket pengar. Jag går gärna ännu längre, men det är en fråga för nästa budgetförhandling, och där är det en fråga som står högt på dagordningen, säger Jimmie Åkesson till DN.

Tappar i opinionen

Efter valvinsten och maktövertagandet har Sverigedemokraternas väljarstöd sjunkit.

Det indikerar flera opinionsmätningar.

I Statistiska centralbyråns första partisympatiundersökning efter valet minskade stödet för SD med 2,3 procentenheter jämfört med valresultatet.

Det största tappet bland samtliga riksdagspartier och en statistisk säkerhetsställd förändring.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen