SD-ledaren om stora vallöftet: ”Jag beklagar det”

2022 12 08

Under valrörelsen var Sverigedemokraterna det parti som lovade att sänka bränslepriserna till de lägsta nivåerna.

Dieselpriset vid pump skulle sänkas med 10 kronor per liter och bensinpriset med 6,50 kronor per liter.

Efter valvinsten har regeringen och SD tillfälligt sänkt energiskatten, vilket har pressat ner bränslepriserna.  

Men sänkningen är långt ifrån SD:s målbild.

Priset på bensin har sänkts med 14 öre vid pump och diesel med 41 öre vid pump om man tar hänsyn till indexeringen.

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson anser inte att hans parti har brutit ett vallöfte.

– Jag upplever inte att vi har lovat något skarpt datum. Bara för att ha det sagt, säger han till DN.

”Jag beklagar det”

En dag innan valet publicerade Åkesson ett inlägg på sina sociala medier med texten: ”Chocksänk dieselpriset i morgon! 10 kronor billigare bränsle med vår politik.”

– Det ska väl ses som att i morgon kan man rösta för att sänka den, och jag menar att vi är på väg i den riktningen. Vi är besvikna på att minimerandet av reduktionsplikten måste vänta ett helt år. Men det är också någonting som vi har fått förhandla, och vi landade här.  Jag beklagar det, säger Jimmie Åkesson till DN.

SD har tillsammans med regeringen kommit överens om att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå från och med 2024. Förslaget ger en effekt på 3-4 kronor lägre literpris om man inkluderar den aviserade skattesänkningen.

Väljare som vill se ännu lägre bränslepriser kommer att få vänta.

– Vi har ju börjat sänka. Vi har lagt sju miljarder i budgeten på att sänka priset på bensin och diesel. Det är väldigt mycket pengar. Jag går gärna ännu längre, men det är en fråga för nästa budgetförhandling, och där är det en fråga som står högt på dagordningen, säger Jimmie Åkesson till DN.

Tappar i opinionen

Efter valvinsten och maktövertagandet har Sverigedemokraternas väljarstöd sjunkit.

Det indikerar flera opinionsmätningar.

I Statistiska centralbyråns första partisympatiundersökning efter valet minskade stödet för SD med 2,3 procentenheter jämfört med valresultatet.

Det största tappet bland samtliga riksdagspartier och en statistisk säkerhetsställd förändring.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland fruktar stor attack – agerar i panik

2025 06 21

Ryssland uppges frukta en ny stor attack på ryskt territorium.

Ukraina har tidigare lyckats genomföra stora attacker på ryskt territorium.

Den attack som sticker ut är den spektakulära drönarattacken mot ryska flygbaser den 1 juni i år, där minst 31 ryska stridsplan uppges ha förstörts.

Nu fruktar Ryssland en ny stor attack, enligt uppgifter.

Rädsla sprider sig

Satellitbilder avslöjar att Ryssland agerar i panik för att skydda sig mot en eventuell attack i det egna landet, enligt TV2.

– Nya satellitbilder visar att rädslan för liknande attacker sprider sig inom det ryska flygvapnet, som har börjat bygga betonghangarer för sina bombplan och flytta planen till andra, säkrare flygbaser, rapporterar kanalen.

Uppgifterna kommer bland annat från så kallade OSINT-analytiker (”Open Source Intelligence”) som Def Mon.

Enligt uppgifter har Ryssland börjat bygga skyddsrum för sina plan på flygbasen Engels-2.

Samtidigt uppges att man för första gången på åratal inte har några bombplan alls på landningsbanan på den mycket viktiga flygbasen, som ligger i Saratov-regionen.

Ryssland uppges till och med ha ritat silhuetter av flygplan på landningsbanan, i vilseledande syfte.

Vill att kriget ska märkas i Ryssland

På flera håll har Ryssland alltså flyttat stridsplan och vidtagit akuta säkerhetsåtgärder.

Agerandet visar att Ukrainas spektakulära attack den 1 juni också har haft en stark psykologisk effekt på Ryssland, som nu fruktar nya attacker i det egna landet.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har flera gånger understrukit vikten av att kriget ska få konsekvenser inne i Ryssland, så att vanliga ryssar märker av det, enligt kanalen.

– När det gäller att föra kriget till ryskt territorium var drönarattacken ännu viktigare än invasionen av Kurskregionen, eftersom ukrainarna lyckades träffa mål av högt strategiskt värde tusentals kilometer från fronten, säger Minna Alander från Center for European Policy Analysis till Al Jazeera.

Arkivfoto: Chandler Cruttenden resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

TRUMP: Alla måste följa avtal – utom USA

2025 06 21

Trump menar att USA inte behöver följa ett kommande avtal – men det är viktigt att andra länder gör det.

Den 24-25 juni samlas representanter för Natos medlemsländer för ett toppmöte i Haag i Nederländerna.

Inför mötet har USA krävt att Natoländerna ska komma överens om ett nytt 5-procentsmål vad gäller försvarsutgifter, vilket man väntas komma överens om på mötet.

Men det finns ett land som inte behöver följa ett sådant avtal, anser Donald Trump.

”Vi behöver inte göra det”

USA:s president Donald Trump anser att hans eget land inte behöver följa det nya 5-procentsmålet som man väntas komma överens om, rapporterar Politico.

– Jag tycker inte att vi behöver göra det, men jag tycker att de behöver göra det, säger Trump på frågan om USA behöver följa ett 5-procentsmål, enligt tidningen.

Detta alltså trots att Trumpadministrationen har varit den drivande kraften bakom förslaget att varje land ska tvingas lägga 5 procent av BNP på försvarsutgifter.

– Vi har stöttat Nato så länge… Så jag tycker inte att vi behöver göra det, men jag tycker att Natoländerna behöver göra det, absolut, säger presidenten.

USA har under lång tid tagit ett mycket stort ansvar även för andra länders säkerhet, och därför anser alltså Donald Trump att USA med gott samvete kan ignorera ett 5-procentsmål även om man kommer överens om det inom Nato.

De lägger störst andel på försvaret

USA lägger idag 3,4 procent av BNP på försvarsutgifter, alltså en bra bit över det nuvarande 2-procentsmålet, som många andra Natoländer ofta inte har levt upp till men förväntas leva upp till under 2025.

USA är idag det Natoland som lägger tredje störst andel av BNP på försvarsutgifter, efter Polen (4,12 procent) och Estland (3,43 procent).

Inför Natomötet på tisdag har Spanien meddelat att landet inte kan leva upp till ett 5-procentsmål. Landets regering uppger att man inte tänker sätta käppar i hjulen för ett sådant beslut vid Natomötet i Haag, men att man inte kommer att följa överenskommelsen.

LÄS OCKSÅ: Europeiskt land går emot Nato – risk för storbråk

Glädjebesked för Trump – avgörande vändpunkt för Nato

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen