NY MÄTNING: Så tycker svenska folket om Nato

2022 12 07

Nästan 70 procent av svenska folket är positiva till Nato.

Det indikerar den andra delen av Statistikmyndigheten SCB:s partisympatiundersökning som släpptes i dag.

Totalt uppger 67,8 procent av väljarna att de är ganska eller mycket positivt inställda till Nato.

Det är en ökning med 5,3 procentenheter jämfört med SCB:s mätning i maj. Förändringen är statistisk säkerhetsställd.

– Jämfört med undersökningen i maj har andelen väljare som uppger att de är mycket positiva ökat. Andelen som svarar att de inte vet eller inte vill svara på frågan har samtidigt minskat. Dessa förändringar är statistiskt säkerställda, säger Leonora Uddhammar, statistiker på SCB.

Andelen som är mycket positiva till Nato har ökat med drygt sex procentenheter.

– I den andra mätningen i november uppger 28,9 procent att de är mycket positiva till ett svenskt medlemskap i Nato. I maj svarade 22,6 procent av väljarna att de var mycket positivt inställda till Nato, framhåller SCB.

Novembermätningen indikerar även att män är mer positivt inställda till en Natoanslutning än kvinnor.

Så svarade svenska folket

- 28,9 procent uppger att de är mycket positiva till ett svenskt medlemskap i Nato

- 38,9 procent uppger att de är ganska positiva till ett svenskt medlemskap i Nato

- 13,0 procent uppger att de är ganska negativa till ett svenskt medlemskap i Nato

- 8.9 procent uppger att de är mycket negativa till ett svenskt medlemskap i Nato

- 10,2 procent uppger att de inte vet eller vill svara på frågan

EU-sympatier

SCB:s undersökning redovisar även väljarkårens EU-sympatier.

Andelen som uppger att de i huvudsak är för Sveriges medlemskap i EU är 60,3 procent. Andelen som uppger att de är mot Sveriges medlemskap i EU uppmäts till 13,5 procent.

Hela 26,3 procent svarar att de  saknar uppfattning i frågan.

– Jämfört med maj 2022 har andelen som uppger att de är för EU-medlemskapet minskat, medan andelen som är mot EU-medlemskapet och andelen som saknar uppfattning i frågan har ökat. Dessa förändringar är statistiskt säkerställda, framhåller SCB

Fakta: Partisympatiundersökningen

- Frågan om inställningen till Nato är en del i partisympatiundersökningen – partisympatier november 2022.

- Partisympatiundersökningen visar i vilka demografiska grupper de politiska partierna har sitt starkaste stöd.

- SCB genomför partisympatiundersökningen (PSU) två gånger varje år, i maj och november. PSU för november genomfördes under perioden 27 oktober–24 november.

Foto: Nato 

Text: Redaktionen

11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

–  Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen