RYSSLAND: Strider mot sitt eget folk

2022 12 06

Flera ryssar väljer att gå med i den ukrainska armén för att strida mot Putins brutala anfallskrig.

– Det här är ett resultat av Putins krig, säger en rysk militär i en ukrainsk uniform när han betraktar ruinerna av ett ortodoxt kloster i Ukrainska i östra Donetsk-regionen.

Soldaten, som vill vara anonym men kan kallas för ”Ceasar” är en, av hundratals, om inte tusentals som kämpar för staden Bakhmut som för närvarande befinner sig i krigets epicetrum, uppger CNN.

Få, om ens några byggnader i Bakhmut har skonats av de oändliga artilleribombarderna.

– Efter den ryska mobiliseringen i september skickade Putin alla sina styrkor till Bakhmut för att nå en brytpunkt i kriget, men vi för en hård defensiv kamp, säger Caesar.

Cirka 200 ryssar

Cirka 200 ryska medborgare kämpar för närvarande tillsammans med ukrainska styrkor, mot sitt eget lands arméer uppger CNN, som även vill understryka att de inte har kunnat bekräfta den exakta siffran.

Det finns bland annat en ideologisk drivkraft att strida mot Ryssland tillsammans med Ukraina.

Men det handlar också om uppfattningen om att de egna landsmännen har blivit kriminella och att de ska ha invaderat ett främmande land för att råna, döda och förstöra, både vad gäller civila barn och kvinnor.

En annan soldat betonar att han gick med i den ukrainska armen kort efter att han sett vilka grymheter som begicks av de ryska soldaterna i Bucha, Irpin och Borodianka, strax utanför den Ukrainska huvudstaden Kyiv.

”Störtflod av missiler”

Under måndagen rapporterades nya störtfloder av missiler över hela Ukraina.

Över 70 missiler ska ha avverkats, även om del av dessa skjöts ned.

Flera regioner, däribland Kiyv och Odesa ska ha även – återigen ha drabbats av strömavbrott.

Fyra personer ska också ha dödats under gårdagens attacker.

– Ukraina går nu mot kallare och tuffare tider och miljoner människor är nu utan ström och tillgång till rinnande vatten, uppger BBC.

Det finns även rapporter om att personer ska ha drabbats av hypotermi, vilket innebär att kroppens temperatur sjunker under 35 grader.

Förnekar anklagelser

Ryssland har tidigare förnekat alla anklagelser om krigsförbrytelser och har hävdat att dess styrkor inte riktar sig mot civila, trots omfattande bevis som har samlats in av bland annat internationella människorättsexperter, brottsutredare men även andra internationella medier.

Bevis på massgravar och civila avrättningar i bland annat Bucha, Irpin och Borodianka framkom efter de ryska styrkornas tillbakadragande från Kyivregionen i början av april.

Foto: E. Mozhilo resp. S.Swinnen

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2026 01 01

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


31dec25

NYA ÅRET: Skatt slopas helt – 650 000 svenskar påverkas

2026 01 01

Snart går 2025 över i 2026.

Det nya året innebär flera lagändringar – bland annat skattesänkningar på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

En annan skattesänkning har hamnat i skymundan, trots att den berör omkring 650 000 svenskar.

Det handlar om skatten på husvagnar och andra släpvagnar, som slopas helt från och med den 1 februari 2026.

Både fordonsskatten och saluvagnsskatten tas bort för husvagnar, hästsläp, båttrailers och olika typer av arbets- och lastsläp, rapporterar Carup. Totalt väntas omkring 650 000 släpvagnsägare få mer i plånboken – enligt Carup handlar det om flera hundralappar per år.

– Husvagnar innebär glädje och frihet för många människor runt om i Sverige. Samarbetspartierna vill att det ska vara möjligt för fler att äga och resa med husvagn, har regeringen tidigare fastslagit.

Husvagnar ökar i popularitet

Under 2024 registrerades totalt 4 576 husvagnar och husbilar i Sverige.

Det finns omkring 300 000 registrerade husvagnar och 120 000 husbilar i Sverige.

Det är flest i Europa, räknat per capita.

– Camping och mobilt boende behåller sin popularitet, säger Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund, i ett uttalande.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

FAKTA: Världens största husvagn

- Enligt Guinness rekordbok är den största tvåhjuliga husvagnen fem våningar hög och byggdes 1990 för Sheikh Hamad Bin Hamdan Al Nahyan i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.

- Den är 20 meter lång, 12 meter bred och väger 122 ton. Husvagnen innehåller åtta sovrum och badrum, fyra garage samt vattenförråd för 24 000 liter.

Källa: Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund

LÄS OCKSÅ: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen