Försäkringskassan har valt bank för utbetalning

2022 12 02

Alla som bor i elområde 3 och 4 och som har Swedbank kan andas ut.

Ni kommer att få pengarna direkt insatta på ert konto, rapporterar Aftonbladet.

Alla andra elkonsumenter i de berörda elområdena kommer att få en avi och behöver därmed gå till sin respektive bank för att få ta del av pengarna.

– Vi har inte använt den här typen av tjänst förut utan det här är ett nytt upplägg som ska göra nu. Eftersom det här ska gå fort så har vi bara kunnat fråga Swedbank och Danske Bank, säger Anders Sims, presstalesperson vid Försäkringskassan, till tidningen.

Fick nobben

Men från Danske Bank blev det nobben. Därmed återstod enbart Swedbank – en bank med 3,7 mijoner privatkunder.

– Där ska vi nu försöka röra oss mot ett avtal. Det är en hel del frågetecken som måste rätas ut. Swedbank behöver veta hur stora volymer det handlar om, hur information och uppgifter ska delas mellan aktörerna. Alltså hur hela modellen och processen ska se ut, säger Anders Sims.

Han tillägger att det är osäkert hur lång tid förhandlingarna med Swedbank tar, men att målbilden med utbetalningar i februari ligger kvar.

Rasade mot kontant utbetalning

Det blev stor uppståndelse under gårdagen när nyhetsbyrån TT gick ut med att många som ska ta del av elstödet skulle göra detta via avier, vilket skulle leda till att mottagarna hade behövt ta emot ersättningen i fysiska kontanter.

Bland annat reagerade S-ledaren Magdalena Anderssons som oroade sig för säkerheten om man ska behöva gå med tusentals kronor i kontanter på stan.

Tillbakavisar kontantmetod

Att svenska elkonsumenter skulle behöva få sin ersättning i fysiska sedlar slogs dock tillbaka kraftigt av socialförsäkringsminister Anna Tenje (M), som pekat på att banken kan överföra pengarna till avimottagarens konto.

– Magdalena Andersson far med osanning när hon i brist på fakta eller med tveksamma avsikter skrämmer upp människor med att de kommer att tvingas ta ut tusentals kronor i kontanter när elsö det kommer i februari, framhäver hon på Instagram.

"Jobbar dygnet runt"

Ministern tillägger:

– Det är ett tufft läge nu och vi är angelägna om att människor får pengarna när de mest behöver dem. Myndigheterna och regeringen ha jobbat och jobbar dygnet runt för att få detta på plats så snabbt som bara är möjligt.

4,4 miljoner hushåll

Elstödet ska betalas ut till 4,4 miljoner hushåll och 600 000 företag i södra Sverige.

Enligt Försäkringskassan pågår ett omfattande arbete för att möjliggöra utbetalning av den ersättning som så många längtar efter.

– Sist men inte minst krävs ett säkerhetsarrangemang och effektiva kontrollsystem som undanröjer risken att pengarna hamnar i fel fickor. Först när dessa bitar faller på plats, kommer vi att kunna säga när vi är redo att betala ut pengarna, säger Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg i ett pressmeddelande.

LÄS MER: Statsministern slår tillbaka mot Magdalena Andersson

LÄS MER: Anderson: "Ljög svenska folket rakt upp i ansiktet"

Foto: Försäkringskassan

Text: Redaktionen


Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 30

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen