JUST NU: Ungern ändrar sig om Sveriges Natoansökan – ger nytt besked

2022 11 30

Ungern lovade först att godkänna Sveriges Natoansökan i år 2022. Sedan sade man januari 2023.
Och nu ändrar sig Ungern igen.

Ungern med den kontroversiella regeringschefen Viktor Orbán  i spetsen meddelar nu plötsligt att man avser att godkänna Sveriges och Finlands ansökningar först i februari.

I september sa Ungerns justitieminister Judit Varga att ratificeringen skulle ske redan i år. Parlamentet ska ha varit upptaget med andra frågor, vilket ska vara en förklaring till förseningen, uppger Dagens Nyheter.

– Det tydliga beskedet från ungerska ministern till mig och min finländska kollega är att ratificeringsprocessen är påbörjad. Vi kan räkna med en ratificering i det ungerska parlamentet i februari, säger utrikesminister Tobias Billström (M).

Möten i Bukarest

Finland och Sveriges utrikesministrar har, i samband med ett Natomöte i Rumäniens huvudstad Bukarest, haft möten med både Turkiet och Ungern, vilka är de två länder som är kvar att ratificera Sveriges och Finlands ansökan om medlemskap i Nato.

Det kommer nu dröja ytterligare innan de två nordiska länderna blir godkända.

– Oppositionen i Ungern ska dock ha tryckt på vikten av att påskynda ratificeringen, skriver DN.

Flera länder har påtalat för både Ungern och Turkiet att de måste godkänna Finland och Sveriges Natoansökningar.

– De länder som redan ratificerat undrar förstås varför det tar så lång tid, säger Pekka Haavisto, Finlands utrikesminister.

Besked från Turkiet dröjer

Billström planerar nu att åka till Ankara innan årsskiftet för nya samtal med Turkiet, som dröjer med besked om när landet kommer att ratificera ansökningarna.

– Vi kunde inte få en tidtabell av Turkiet, men det är viktigt att mötet var på politisk nivå, säger Haavisto till DN.

Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu efterlyser konkreta åtgärder från både Sverige och Finland.

– De två länderna har tagit en del steg, det medger vi. Men det har inte gjorts något åt utlämnanden eller frysandet av terroristers tillgångar, säger han. 

Orbán i intervju på Twitter

I måndags bekräftade Ungerns premiärminister Viktor Orbán att Ungerns regering godkänt både Sverige och Finlands Natoansökningar och att parlamentet kommer att ratificera ansökningarna direkt efter årsskiftet, uppger Europaportalen.

–Sverige och Finland har inte förlorat en minut av medlemskap i Nato på grund av oss, ska Orbán ha sagt i en intervju som publicerats på Twitter.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har uppmanat Turkiet och Ungern att så snart som möjligt ratificera Sverige och Finlands medlemsansökningar.

– Det är dags att slutföra anslutningsprocessen och välkomna Sverige och Finland som fullvärdiga medlemmar i vår allians. Detta kommer att göra dem säkrare, Nato starkare och det Euroatlantiska området säkrare, har han nyligen uttryckt, skriver Europaportalen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen


17 september 2025

Ryssland rasar mot Danmark: ”Förbereder militär konfrontation”

2025 09 17

För första gången någonsin kommer den danska militären att tilldelas långdistansrobotar.

Det har Danmarks regering beslutat.

– Regeringen har fattat ett principbeslut om att Danmark för första gången ska bygga upp en militär kapacitet med precisionsvapen med lång räckvidd som ska kunna träffa mål på stora avstånd och besegra fiendens hot från luften, säger statsminister Mette Frederiksen enligt DR.

– Situationen är allvarlig för Europa och för Danmark, och det råder ingen tvekan om att Ryssland kommer att vara ett hot i många år framöver, tillägger hon.

Ryssland rasar

Nu svarar Ryssland på Danmarks nya försvarsbeslut.

Landets ambassadör i Köpenhamn, Vladimir Barbin, beskriver beskedet som en krigsförklaring mot Ryssland.

– Ingen, någonstans, någonsin i världen har övervägt att offentligt hota en kärnvapenmakt. Dessa uttalanden kommer utan tvekan att tas i beaktning, framhåller Barbin i en kommentar till TV2.

– Från och med nu måste vi utgå från att Danmark inte bara överväger en direkt militär konfrontation med Ryssland, utan också förbereder sig för ett sådant scenario, tillägger ambassadören.

LÄS MER: Tyskland har ändrat sig – stort besked för Ukraina

”Vi måste kunna avskräcka”

Danmarks regeringen har vid 19-tiden inte kommenterat det ryska utspelet.         

Tidigare under onsdagen konstaterade statsminister Mette Frederiksen att Ryssland inte utgör ett direkt militärt hot mot Danmark i dag, men att ryssarna är en ”fara för Nato”.

Köpen av de nya långdistansvapnen handlar om att avskräcka Ryssland, betonar Frederiksen.

– Vår säkerhet bygger på att vi kan försvara oss, säger hon enligt DR.

– Vi måste kunna avskräcka attacker mot Danmark och Nato på ett trovärdigt sätt, och här räcker det inte med ett starkt luftförsvar, 

LÄS MER: ”Putin vet inte om det” – ryska armén har stoppats

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen


Natostyrkor har bordat fartyg

2025 09 17

Tyska specialstyrkor har genomfört en insats mot ett 75 meter långt lastfartyg.

Fartyget, som seglar under flagg från Saint Vincent och Grenadinerna, bordades när det befann sig i slussen i Kielkanalen. Fartyget har genomsökts och dykare har undersökt båtens skrov, rapporterar Der Spiegel. 

Tysk polis misstänker att fartyget har spionerat på landets kritiska maritima infrastruktur.

I slutet av augusti uppges besättningen ha skickat upp en drönare vars syfte var att ”spionera och ta bilder”.

Rysk besättning

Majoriteten av besättningen består av ryska medborgare och samtliga är gripna. De misstänks för att ha ”förebyggt hot mot Tysklands kritiska maritima infrastruktur” samt för ”spionage i sabotagesyfte och säkerhetshotande avbildning”, uppger Der Spiegel.

På väg mot Finland

Fartyget hade lämnat Rotterdam och var på väg mot Finland, rapporterar Iltalehti.

Fartygets destination ska ha varit hamnen i finska Euraåminne, enligt Marine Traffic, en global underrättelsesajt som spårar fartygsrutter.

LÄS MER: Trump riktar uppmaning till Zelenskyj – och hela Europa

Del av skuggflottan?

Det är oklart om fartyget är en del av den ökända ryska skuggflottan.

Fartygen i den ryska skuggflottan seglar under falsk flagg för att undvika västvärldens sanktioner. Putinregimen använder i synnerhet skuggflottan för att transportera rysk olja till handelspartners.

Snittåldern på oljefartygen i skuggflottan har ökat från 8,9 till 16,6 år efter den ryska invasionen av Ukraina. EU-ledare har länge varnat för att fartygen kan orsaka olyckor med ödesdigra konsekvenser för miljön.

Malte Humpert är grundare av tankesmedjan The Arctic Institute och journalist vid den norska tidskriften High North News. Han berättar att fartygen i skuggflottan ofta är dåligt försäkrade och har vid flera tillfällen stängt av sina transpondrar, vilket innebär att de inte syns för andra fartyg.  

– Det är inte säkert, man måste veta var de befinner sig. Det har förekommit fall där fartyg har kolliderat eftersom de inte synts på andra fartygs radar, säger experten till Dagbladet.

LÄS MER: Kina slår till mot USA:s guldägg: stoppa alla beställningar 

Foto: Nato

Text: Redaktionen