JUST NU: Ungern ändrar sig om Sveriges Natoansökan – ger nytt besked

2022 11 30

Ungern lovade först att godkänna Sveriges Natoansökan i år 2022. Sedan sade man januari 2023.
Och nu ändrar sig Ungern igen.

Ungern med den kontroversiella regeringschefen Viktor Orbán  i spetsen meddelar nu plötsligt att man avser att godkänna Sveriges och Finlands ansökningar först i februari.

I september sa Ungerns justitieminister Judit Varga att ratificeringen skulle ske redan i år. Parlamentet ska ha varit upptaget med andra frågor, vilket ska vara en förklaring till förseningen, uppger Dagens Nyheter.

– Det tydliga beskedet från ungerska ministern till mig och min finländska kollega är att ratificeringsprocessen är påbörjad. Vi kan räkna med en ratificering i det ungerska parlamentet i februari, säger utrikesminister Tobias Billström (M).

Möten i Bukarest

Finland och Sveriges utrikesministrar har, i samband med ett Natomöte i Rumäniens huvudstad Bukarest, haft möten med både Turkiet och Ungern, vilka är de två länder som är kvar att ratificera Sveriges och Finlands ansökan om medlemskap i Nato.

Det kommer nu dröja ytterligare innan de två nordiska länderna blir godkända.

– Oppositionen i Ungern ska dock ha tryckt på vikten av att påskynda ratificeringen, skriver DN.

Flera länder har påtalat för både Ungern och Turkiet att de måste godkänna Finland och Sveriges Natoansökningar.

– De länder som redan ratificerat undrar förstås varför det tar så lång tid, säger Pekka Haavisto, Finlands utrikesminister.

Besked från Turkiet dröjer

Billström planerar nu att åka till Ankara innan årsskiftet för nya samtal med Turkiet, som dröjer med besked om när landet kommer att ratificera ansökningarna.

– Vi kunde inte få en tidtabell av Turkiet, men det är viktigt att mötet var på politisk nivå, säger Haavisto till DN.

Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu efterlyser konkreta åtgärder från både Sverige och Finland.

– De två länderna har tagit en del steg, det medger vi. Men det har inte gjorts något åt utlämnanden eller frysandet av terroristers tillgångar, säger han. 

Orbán i intervju på Twitter

I måndags bekräftade Ungerns premiärminister Viktor Orbán att Ungerns regering godkänt både Sverige och Finlands Natoansökningar och att parlamentet kommer att ratificera ansökningarna direkt efter årsskiftet, uppger Europaportalen.

–Sverige och Finland har inte förlorat en minut av medlemskap i Nato på grund av oss, ska Orbán ha sagt i en intervju som publicerats på Twitter.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har uppmanat Turkiet och Ungern att så snart som möjligt ratificera Sverige och Finlands medlemsansökningar.

– Det är dags att slutföra anslutningsprocessen och välkomna Sverige och Finland som fullvärdiga medlemmar i vår allians. Detta kommer att göra dem säkrare, Nato starkare och det Euroatlantiska området säkrare, har han nyligen uttryckt, skriver Europaportalen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen