JUST NU: Kraftig förändring för ansökan om nationellt id-kort

2022 11 29

I drygt sju månader har en ansökan om nationellt id-kort kostat 100 kronor.

Polisen meddelade sitt beslut den 10 maj med förklaringen att långa väntetider för ansökan om pass motiverade prissänkningen.

– Vi ville att regeringen skulle sänka ansökningsavgiften för att i ökad utsträckning få medborgarna att ansöka om nationellt id-kort istället för pass, då tillgången till sådana var god och leveranstiden betydligt kortare, säger Per Engström, nationell kommenderingschef för nationella särskilda händelsen pass.

Avgiften höjs

Men nu är det slut på glansdagarna. Avgiften höjs med 300 procent vid årsskiftet.

Det bekräftar polisen i dag.

– Från och med den 1 januari återgår ansökningsavgiften för nationellt id-kort till den ursprungliga nivån på 400 kronor. Det gäller oavsett när tiden bokades, framhåller myndigheten i ett pressmeddelande.

Personer som har bokat en tid från och med 1 januari kommer således få betala ansökningsavgiften på 400 kronor.

– Detta gäller även om du bokat tiden innan årsskiftet, understryker polisen.

Har fått effekt

Prissänkningen för nationellt id-kort bedöms ha fått önskad effekt.

Antalet ansökningar om nationellt id-kort har ökat påtagligt och därmed har trycket på pass minskat, uppger polisen.

– Den tillfälligt sänkta ansökningsavgiften har gett resultat och trycket för ansökan om pass har minskat. Därför har vi hemställt om att regeringen ska besluta att ansökningsavgiften ska återgå till 400 kronor, vilket de nu har gjort, säger Per Engström

Fakta - ansökningsavgift för pass och nationella id-kort

- Avgiften för ansökan om pass och nationella id-kort är avgiftsfinansierad och ansökningsavgiften bestäms av regeringen.

- Avgiftsfinansiering innebär att kostnaden för ansökning, hantering och tillverkning m.m. ska täckas av ansökningsavgiften.

Nationellt id-kort

Nationellt id-kort fungerar lika bra som pass i alla EU- och Schengen-länder. 

Länder som ingår i EU och Schengen:

- Belgien

- Bulgarien

-  Cypern (Ej norra delen)

- Danmark

- Estland

- Finland

- Frankrike

- Grekland

- Irland

- Island

- Italien

- Kroatien

- Lettland

- Liechtenstein

- Litauen

- Luxemburg

- Malta

- Nederländerna

- Norge

- Polen

- Portugal

- Rumänien

- Slovakien

- Slovenien

- Spanien

- Schweiz

- Sverige

- Tjeckien

- Tyskland

-Ungern

- Österrike

Foto: Polismyndigheten

Text: Redaktionen


JUST NU: Guldpriset chockar – ”extrem rörelse”

2025 04 22

Guldpriset skjuter i höjden.

Under tisdagen noterar guldpriset rekordhöga nivåer.

Ett uns guld, motsvarande cirka 28 gram, kostar 3 500 dollar, rapporterar AFP.

Summan motsvarar omkring 33 000 kronor.

Mitt under tullkaoset

Rekordökningen inträffar under en turbulent tid på världens finansmarknader. President Donald Trumps tullar har fått börser att svaja runt om i världen.

Efterfrågan på guld har ökat kraftigt i takt med att osäkerheten på marknaden stigit. Att investera i guld betraktas som ”tryggare”, eftersom guld ofta behåller eller ökar sitt värde, trots ekonomiska oroligheter.

”Extrem rörelse”

Ole Sloth Hansen, råvaruanalytiker på danska Saxobank, beskriver guldmarknaden som en ”fristad” för investerare.

Vidare konstaterar experten att Trumps ekonomiska politik är orsaken till den kraftiga uppgången.

– Det är definitivt en extrem rörelse vi ser just nu. Vi kommer att få se ett stort återfall under lång tid framöver, så länge vi har en president som heter Trump. För han skapar bara kaos, vilket marknaden hatar, säger Ole Sloth Hansen till TV2.

LÄS MER HÄR:

“Betydande framsteg” i tullförhandlingar | Ekonomibladet

Trump går till attack – börsen störtdyker | Ekonomibladet

Wall Street-analytiker: Här är tre utdelningsaktier som ser bra ut | Ekonomibladet

Foto:

Text: Redaktionen


Jättesmäll för Sverige – kan förlora 26 miljarder kronor

2025 04 22

Svenska staten står inför en kraftig skattesmäll.

Totalt kan summan landa på 26 miljarder kronor.

Pengar som är på väg att gå upp i rök.

23 miljarder ska betalas tillbaka

Bakgrunden är det erbjudande som företagare fick under pandemin om att skjuta fram delar av skattebetalningen.

Nu ska pengarna betalas tillbaka, vilket många företag inte klarar av och istället kastar in handduken.

Hittills har 9 400 företag med anstånd gått i konkurs, vilket betyder en förlust på drygt tio miljarder kronor för staten, rapporterar SVT.

Totalt har Skatteverket beviljat 63 000 företag uppskov och sammanlagt 23 miljarder kronor återstår att betala tillbaka.

– Troligtvis hjälpte det företagen till en början, men i den budgeten som regeringen satte för anstånden så har de inte räknat med så mycket förluster som vi nu räknar med att det kommer bli, säger Tomas Envall, som är sektionschef på Skatteverket, till kanalen.

Kommer växa

Förlusten på tio miljarder väntas med andra ord att växa.

Enligt Skatteverkets bedömning kan staten förlora ytterligare 16 miljarder under de kommande tre åren, uppger SVT.

Det skulle i värsta fall innebära en totalförlust på 26 miljarder kronor.

Ett mildare scenario är att summan “bara” växer med åtta miljarder under samma period.

“Har hjälpt många”

Redan i november förra året talades det om att så många som 17 000 företag fortfarande var skyldiga staten pengar. Många kan inte betala tillbaka – och då finns inget annat alternativ än konkurs.

– Stödet tillkom ju på väldigt kort tid under den period som var väldigt kritisk med en pandemi som kom ganska plötsligt. Under den perioden kunde vi hjälpa många företag att få stöttning genom de första tuffa månaderna, sade Tomas Envall till TV4 vid tillfället.

– Vi vet som sagt att det har hjälpt många företag, men det har väl också hjälpt företag som kunde gått i konkurs redan när stödet kom.

LÄS MER: Lyxbutik går i konkurs – har kopplats till terrorgrupp

"Tickande bomb"

Prognosen har förvärrats sedan de första larmen om att pandemistöden inte kan betalas tillbaka av alla företag.

I november 2023 bedömde Svensk Näringsliv att 14 miljarder kronor i skatteintäkter väntades brinna inne.

Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, sade Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Di vid tidpunkten.

– Problemet är att man har förlängt anstånden och återbetalningstiden. När man väl har sjösatt krispolitik är det svårt att avsluta den. 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen