UPPGIFTER: Stor brist på vapen – Ryssland tar till drastisk åtgärd

2022 11 26

Ryssland tar till nya åtgärder för att avleda det ukrainska försvaret.

Rysslands lager av långdistansmissiler är så pass utarmat att det är sannolikt att man nu kommer ta bort spetsar från åldrande kärnvapenkryssningsmiliser och avfyra de obeväpnade raketerna mot Ukraina, uppger det brittiska försvarsministeriet enligt The Guardian.

Lockbete och avledning

Det brittiska försvarsministeriet menar att bilder visar vraket av en så kallad AS-15 Kent kryssningsmissil, som troligtvis designades på 1980 talet ”exklusivt som ett kärnkftaftssleveranssystem”.

Det brittiska försvarsministeriet twittrade.

– Stridsspetsen hade förmodligen ersatts av barlast. Även om ett sådant inert system fortfarande kommer att producera viss skada genom missilens kinetiska energi och eventuellt oanvänt bränsle, är det osannolikt att det kommer att uppnå tillförlitliga effekter mot avsedda mål. Ryssland hoppas nästan säkert att sådana missiler kommer att fungera som lockbete och avleda ukrainskt luftförsvar. Oavsett vad Ryssland har för avsikt, belyser denna improvisation nivån av utarmning i Rysslands lager av långdistansmissiler, rapporterar The Guardian.

Oro för ny kärnkraftskatastrof

Förra helgen inträffade nya explosioner vid det ryskkontrollerade kärnkraftverket i ukrainska Zaporizjzja.

AFP rapporterade att oron nu ökar för en ny kärnkraftskatastrof.

Enligt chefen för FN:s atomenergiorgan IAEA, Rafael Grossi, var ett robotnedslag ”meter, inte kilometer” från att träffa viktiga kärnsäkerhets- och säkerhetssystem vid anläggningen. En direkt träff skulle kunnat leda till en kärnkraftskatastrof, enligt Grossi.

– Vem det än är som skjuter, sluta med denna galenskap! Sa, IAEA-chefen enligt AFP.

Säkerhetszon runt anläggningen

Grossi, som vid upprepade tillfällen varnat för en ny kärnkraftskatastrof, har under kriget fört samtal med Moskva och Kyiv. Han vill upprätta en säkerhetszon runt anläggningen.

– En direkt skada på anläggningens reaktorer, i synnerhet i områdena för använt bränsle, kan få mycket allvarliga konsekvenser, sa Grossi i september.

Förra helgens beskjutning skadade flera byggnader i närheten av anläggningen. Bland annat skadades en radioaktivt avfalls- och lagringsbyggnad, enligt IAEA. Atomenergiorganet uppger dock att strålningsnivåerna på platsen är normala.

Tariq Rauf, en före detta IAEA-tjänsteman, framhåller att kärnkraftverket i Zaporizjzja vidtagit många extra säkerhetsåtgärder efter katastrofen vid kärnkraftverket Fukushima i Japan 2011.

Kommer ej använda kärnvapen

President Vladimir Putin har tidigare sagt att Ryssland kommer att försvara sitt territorium med alla tillgängliga medel, inklusive kärnvapen, om landet attackeras.

Reuters rapporterade dock under förra veckan att USA och Ryssland under ett möte i Ankara kommit överens om att inte använda kärnvapen.

Turkiets president Erdogan kommenterade överenskommelsen.

– Länderna ska mötas regelbundet för att förhindra ett tredje världskrig, sa han då enligt Reuters.

Foto: L. Jernejcic resp. President of Russia

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624.

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen