ENORMA SUMMAN: Så mycket har kriget kostat Putin

2022 11 25

Ryssland har spenderat hiskeliga 82 miljarder dollar, motsvarande 850 miljarder kronor, på sitt brutala anfallskrig i Ukraina.

Siffran innefattar endast kostnader för militära utgifter, rapporterar Forbes.

Enligt tidningens granskning utgör summan en fjärdedel av Rysslands årliga budget.

10 000 till 50 000 granater varje dag

Efter den inledande snabboffensiven mot Ukrainas huvudstad Kyiv har den ryska armén övergått till mer traditionell rysk krigsföring.

De ryska styrkorna har försökt pressa tillbaka ukrainarna genom att skjuta stora mängder artilleri mot områden där de tror att motståndaren befinner sig. Efter en längre tids beskjutning beordras de ryska styrkorna att avancera framåt.

Krigsföringen kräver enorma resurser. Den ryska armén beräknas ha använt 10 000 till 50 000 artilleripjäser per dag under kriget.

En granat värderas till 1 000 dollar, erfar Forbes.

Det innebär följaktligen att Kreml spenderat över 5,5 miljarder på enbart artilleri.

Avfyrat drygt 4 000 robotar

Samtidigt fortsätter Rysslands terrorbombningar av ukrainska städer.

Under krigets gång har den ryska armén avfyrat drygt 4 000 robotar mot olika mål i Ukraina. Den genomsnittliga kostnaden för en rysk robot beräknas till 3 miljoner dollar, uppger Forbes.

Utöver kostnader för artilleri och långdistansrobotar har Ryssland förlorat 278 stridsflygplan som i genomsnitt kostar 18 miljoner dollar styck.

Ryssland har även förlorat 261 helikoptrar. Varje helikopter värderas till 10,4 miljoner dollar i genomsnitt.

Den totala kostnaden för förlorade stridsflygplan och helikoptrar uppgår till åtta miljarder dollar, rapporterar Forbes.

Halva Kyiv fortfarande strömlöst

Trots enorma utgifter fortsätter Moskva sitt brutala krig mot Ukraina. I onsdags lanserade Ryssland en massbeskjutning mot flera ukrainska städer.

Två dagar senare är halva Kyiv fortfarande utan ström. Det uppger huvudstadens statsförvaltning på Telegram.

Statsförvaltningen betonar att arbetet med att återställa el- och vattenförsörjningen för hela staden pågår för fullt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Vill införa förbud för kattägare – 50 000 underskrifter

2024 12 14

Kattägare ska förbjudas att hålla sina katter okopplade utanför den egna tomten.

Det anser 50 000 invånare i Sverige grannland Finland.

Ett medborgarinitiativ vill förbjuda utekatter och har samlat ihop 50 000 underskrifer.

Nu går förslaget vidare till riksdagen, rapporterar Hufvudstadsbladet.

”Enorma skador”

Initiativtagarna anser att det är problematiskt att katter vistas utomhus.

– Frigående katter dödar miljontals vilda djur i Finland varje år och orsakar enorma ekonomiska skador. En oklar tolkning av lagen skapar osämja bland medborgarna, står det i medborgarinitiativet.

Kritikerna pekar också på att utekatter utsätts för faror när de befinner sig utanför tomtgränsen – till exempel trafik, gifter, rovdjur och sjukdomar.

– Utbildning om ansvarsfullt kattägande fungerar, men det går för långsamt, skriver initiativtagarna.

Förslaget: Då ska kattägare straffas

Sammanfattnings anser initiativtagarna att problematiken med utekatter är så pass stor att lagen bör ändras.

Enligt förslaget ska två handlingar förbjudas och betraktas som straffbara, uppger Yle:

- Att hålla katter okopplade utanför ägarens egen gård/tomt

- Att hålla katter okopplade i tätbebyggt område (inklusive på ägarens tomt/gård)

Initiativtagarna anser att dagens regelverk är för tunt.

– I nuläget är enda sättet att hindra oansvarigt kattägande att göra en djurskyddsanmälan.

Vidare framhålls det att andra djur skulle få bättre skydd om utekatter förbjuds.

– Viltvårdare lägger enorma mängder arbetstid på att lösa problem som orsakas av anmälningar och frigående katter. Med denna lagändring blir det möjligt att inte bara frigöra denna arbetstid för att ta hand om andra djurskyddsåtgärder, utan också skydda de katter som nu går fritt.

Flera fördelar med utekatter

I Sverige är det vanligt att tillåta katter ute.

Det finns flera fördelar med utekatter.

Här är de viktigaste, enligt kattsajten purina.se:

Katten får gott om träning
Det hjälper kattens mentala hälsa
Katten kan leva ut sina naturliga beteenden
Naturen är en stor kattlåda
Katten får obegränsat med underhållning

Foto: J. O'Gara resp O. Fickel

Text: Redaktionen

SMHI ger besked – stor väderförändring i Sverige

2024 12 14

Ett väderfenomen blir allt ovanligare Sverige.

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

– Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat.

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen