Riksbankschefens nya prognos – så kan hushållen påverkas framöver

2022 11 24

Stefan Ingves ger besked om hur styrräntan kan utvecklas.

Efter att ha gett sitt sista räntebesked som riksbankschef varnar nu Stefan Ingves för fler höjningar.

Dagens höjning med 0,75 procentenheter är alltså troligtvis inte den sista.

– Det krävs en högre styrränta för att få ned den inflation vi har i dagsläget, säger han till Aftonbladet.

Avgår vid nyår

Ingves har suttit vid posten som riksbankschef i 17 år och avgår vid nyår.

Nu är styrräntan i Sverige den högsta på 14 år och ligger efter dagens höjning på 2,5 procent, uppger SVT.

Inflationen har under 2022 stigit till historiska nivåer i många länder runt om i världen.

Varnar svenska hushåll

Ingves varnar för att styrräntan kan komma att höjas även nästa år, vilket kan pressa redan nedtyngda hushåll ytterligare.

Inflationstakten i oktober presenterades förra veckan, och trots att siffran föll till 9,3 procent så steg kärninflationen till 7,9 procent.

– Inflationen blir lite högre än vad vi trodde tidigare därför att inflationstrycket är högre i svensk ekonomi än vad vi räknade med i september. Därför behöver vi höja räntan så här mycket, och sannolikt mer nästa år, säger Ingves.

Inflationen kan bita sig fast

Inflationstakten i oktober låg på 9,3 procent, ett fall från 9,7 procent i september.

Trots minskningen är inflationen i Sverige fortfarande rekordhög, och påverkar många hushåll runt om i landet.

Även fast Riksbanken prognosticerar att inflationen kommer att falla under 2023 och 2024 kan fler räntehöjningar komma, uppger Aftonbladet.

Faller under 2023

Stefan Ingves tror att styrräntan kommer att höjas till omkring 3 procent under 2023.

Samtidigt väntar han sig att inflationen kommer lätta under det kommande året.

–  I vår prognos räknar vi med att inflationen faller ner mot två procent under loppet av 2023. Sen räknar vi med att vi är i närheten av två procent under 2024. Det är vår definition av rimlig tid givet rådande omständigheter, säger han. 

Foto: A. Taissin

Text: Redaktionen

Flera bilmodeller får körförbud – redan i år

2025 09 13

Sju bilar riskerar körförbud efter 31 december.

Från december i år börjar svenska operatörer avveckla 2G- och 3G-frekvenserna, som istället används för 4G och 5G.

När 2G- och 3G-nätet stängs ner kan flera bilmodeller i Sverige bli olagliga att köra – bland annat Honda och Volkswagen.

- Vi har de senaste fem åren pratat om utfasningen av 2G och 3G. Nu närmar vi oss slutet för dessa omoderna nät med bara nio månader kvar innan de drar sin sista suck. Om du inte vet om du eller någon närstående påverkas, ta kontakt med det företag där du är kund så får du hjälp att se vad du behöver göra, säger Sara Kebert, nätexpert på Telenor.

eCall-funktion slutar fungera

Denna förändring påverkar inte bara mobiltelefoner och trygghetstelefoner, utan även bilar med eCall-funktion, som kopplar upp sig automatiskt vid olyckor.

– Om 2G- och 3G-nätverken har fasats ut i deras land eller region kommer eCall-tjänsten inte att fungera och det kommer inte att initieras något nödsamtal i händelse av en olycka – vare sig via airbagutlösning eller ett manuellt utlöst eCall med fordonets SOS-knapp, varnar Honda på sin hemsida.

– Beslutet att fasa ut mobilnäten och efterföljande effekter på fordonets egenskaper och funktioner ligger utanför Hondas kontroll.

Vilka bilar påverkas?

Bland de mest utsatta modellerna från Honda finns Jazz, Civic, HR-V, Honda e, ZR-V och CR-V, medan flera Volkswagen-modeller som Golf, Passat och Tiguan också kan påverkas.

Problem uppstår framför allt för fordon byggda före eCall-kravet 2018.

Konsekvenser för bilägare

Din bil blir inte automatiskt olaglig utan eCall, men när besiktningen omfattar eCall-tjänsten kan felet leda till körförbud.

– Går felet inte att rätta till beläggs bilen med körförbud och får inte framföras på väg, säger Erik Stjernvall, teknisk expert på Riksförbundet M Sverige, till Transport och Logistik.

Bilägare uppmanas därför att kontrollera om deras bil är beroende av 2G/3G för eCall och vidta åtgärder i tid för att undvika problem vid besiktning.

Foto: Obi

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Fientliga drönare i Rumänien

2025 09 13

Ryssland har gjort intrång i Rumäniens luftrum.

Det uppger Ukrainas president Volodymyr Zelensky. I ett långt inlägg på plattformen X skriver han att ryska drönare under dagen flugit över flera regioner i Ukraina, bland annat vid belarusiska gränsen och sedan även in i Rumänien.

– Enligt aktuell information trängde drönaren cirka 10 kilometer in på rumänskt territorium och opererade i Natos luftrum i ungefär 50 minuter, skriver han på X.

Drönare i luften

Han fortsätter inlägget med att betona att den ryska militären vet exakt vart deras drönare är på väg och hur länge de kan operera i luften och att deras rutter alltid är beräknade.

– Det är en uppenbar expansion av kriget från Rysslands sida – och just så agerar de. Små steg i början, som till slut ger stora förluster.

Åtgärder krävs

Han menar att åtgärder därför alltid måste vara förebyggande, baserade på principen att det inte finns några små militära hot från Ryssland som är vana vid att förstöra andras självständighet och liv.

Han betonar i inlägget att Ryssland är van vid just det och måste få känna på konsekvenserna.

– Sanktioner mot Ryssland behövs. Tullar mot rysk handel behövs, säger han.

– Vänta inte på dussintals ballistiska missiler innan ni slutligen fattar beslut.

Aggression mot Polen

Polen har även under dagen skickat upp stridsflygplan efter larm om ryska drönare som opererat över Ukraina nära den polska gränsen, rapporterar Wiadomości.

– Markbundna luftförsvarssystem har satts i högsta beredskap, skriver premiärminister Donald Tusk i ett inlägg på X.

På grund av larmet har luftrummet över Lublins flygplats i östra Polen stängts.

– Detta är förebyggande åtgärder för att vi ska vara förberedda och kunna agera snabbt om vårt luftrum skulle kränkas. För närvarande finns inga tecken på en kränkning, men vi måste vara redo att agera om situationen förändras, säger Jacek Goryszewski, kommunikatör vid Polens försvarsmakt till TVN24.

Foto: L Gnos

Text: Redaktionen